Flaskpost från Rånö 2014 del VII

Nu är vi på väg hem med Waxholmsbåten. Vi är två personer mindre som kan bära då ett barn åkte hem i tisdags och en vuxen igår. Men trots det gick det ganska smidigt. Jag kunde inte bära min egen tunga ryggsäck men känner ändå hur det börjar gå att belasta min trasiga axel igen.

Det var otroligt mycket folk både på Rånö och vid Nåttarö som alltid på söndagar då alla veckogäster ska hem. Båten kommer bli ordentligt försenad men det gör inget. Vi sitter ute på övre däck och jag kan luta mig mot relingen och njuta av vågskvalpet en sista stund. Lukten av hav och diesel är magisk!

Morgonens bestyr gick bra. Packningen var under bra kontroll och städningen gick smidigt. Alla barn hjälpte till och då flyter det ju på väldigt bra. Nu har vi bara den sista omlastningen till tåg kvar och sedan den korta biten hem och sedan är allt som vanligt igen. Jag har ett besök på vårdcentralen imorgon både hos läkare och sköterska för att diskutera min axel och för att lägga om mitt operationssår kanske för sista gången. Sedan hoppas jag kunna börja träna igen. Den här veckan har inte heller varit bra för vikten tyvärr.

Nu har vi diskuterat framtiden med den andra familjen och det är som jag trodde, sista gången. Nästa år får det bli något annat. Kanske är det bra att inte fastna och jag som själv haft lite problem med rastlösheten och strandlivet. Kanske är det dags för ett nytt besök på Gotska Sandön eller varför inte en längre kryssning? Just nu, så som framtiden ser ut ekonomiskt får man kanske vara glad om man tar sig någonstans med pendeltåg nästa sommar, vi får se…

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe som MP var snäll och bjöd på. Kaffe är extra gott tillsammans med doften av hav och diesel :)

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.