I onsdags hämtade jag min nya cykel. Tyvärr är inte livet bara en lek, man måste jobba lite också så monteringen drog ut lite på tiden. När jag skulle byta hjul i onsdags kväll ramlade kassetten av. Det har jag aldrig varit med om förut men den måste ha varit felmonterad från fabrik.
Nåja, det gjorde ingenting eftersom den ändå skulle flyttas till de nya Mavic-hjulen. Jag har inget verktyg för att montera kassetter så jag tog mitt fina hjul under armen och gick till min lokala favoritbutik Sportson för att få hjälp. Inom någon minut satt kassetten på plats på det nya hjulet och jag hade lärt mig lite nya saker på köpet :)
Igår hörsammade vännen Daniel mitt rop på hjälp och kom för att hjälpa mig att linda dom båda bockstyrena. Jag tror egentligen inte det är så svårt även om man inte ser, men jag kände inte att jag orkade gå och köpa nya lindningar om jag skulle misslyckas. Dessutom är det alltid bra att se någon göra först. Daniel gjorde det snabbt och flinkt och glädjande nog fick nya cykeln väl godkänt tror jag :) Kanske kan jag locka honom till ett test framöver :)
Idag var det så dags för den första cykelturen. MP kom och vi gav oss iväg på en 3-milsrunda runt Årsta havsbad. Allt fungerade bra och växlarna som Daniel passade på att justera igår funkade i det närmaste perfekt.
MP sprang midnattsloppet igår och jag känner mig ännu inte helt i form, men ändå gick det bra. Totala hastighetssnittet blev 30km/h trots trafik. Pulsen låg fortfarande lite högt men jag kan se att pulstopparna blir lägre och färre.
Jag har aldrig cyklat med högprofilhjul någon gång men alltid velat prova. Dessa Carbonhjul från Mavic väger säkert en tredjedel av mina gamla hjul. Jag tycker att jag känner stor skillnad i hur det rullar bättre alldeles bortsett från det alldeles förtjusande ljudet som uppstår i sådana hjul. Suset från fälgarna och det nästan kvittrande ljudet från ekrarna som är platta istället för runda.
Det saknas bromsgreppshandtag på mitt bakre bockstyre vilket gör att jag inte riktigt kan utnyttja alla positioner fullt ut. När vi kom tillbaka kände jag lite domningar i händerna, så det behövs nog lite justering av sittställning. Men på det hela taget var det en kanonbra upplevelse. MP som ändå är ganska lång upplevde avståndet till styret som lite långt. Nog för att sadeln var längst bak och gick att skjuta fram flera centimeter, men det är ändå lite oroande vad gäller ramstorleken. Det blir problem när cykeln i första hand ska passa mig som sitter bak och i andra hand så många piloter som möjligt. Det är försent nu, men en medium-ram hade nog inte gjort något. Nu får det bli kompensation med styrstammar och sadelposition istället och hoppas att det räcker för dom flesta jag cyklar med.
Nu är det en dryg vecka kvar till årets näst sista tävling och det är dags att lägga i en högre växel :)
Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, Svenska Cykelförbundet, SCF, Funktionshinder, Funktionsnedsättning, Synskadade, Träning, Tävling, Motion