Detta tycks bli en oändlig historia. Jag håller fortfarande på att ”diskutera” med mitt varv om någon sorts rimlig kompensation för att det kom in vatten i oljan i mitt drev efter monteringen i våras. Orsaken var att man försökt täta en söndergängad skruv med 3 packningar vilket ger motsatt effekt.

Varvet bad om ett utlåtande från verkstaden vilket dom också fick. I utlåtandet stod att man undersökt drevet för ett missljud som uppstått efter sjösättningen. Missljudet visade sig vara en knutgaffel som släppt på grund av materialförslitning. Det var i sig inget stort fel och lätt att åtgärda. När man ändå hade drevet i arbetsbänk bytte man olja och upptäckte då en stor mängd vatten i oljan och de tre packningarna. resultatet blev ett nytt över- och underhus. Alla vi med drevbåtar som råkat ut för sådant här vet att det inte är gratis…

Vid vårrustningen hade varvet bytt olja och på direkt fråga meddelade man att allt såg bra ut, inga konstigheter med vatten eller metallspån i oljan. Definitivt inget om någon felgängad skruv.

Nu i deras senaste svar försökte man flytta över felet till den slitna knutgaffeln som i sig var ofarlig förutom att båten behövde tas upp igen. Man hävdar materialförslitning även om knutgaffeln och vatten i oljan var två helt skilda fel.

Vi får se vad som händer, jag har svarat och försökt återföra diskutionen till problemet med oljan så får vi se vad som händer.

Allt det här känns lite tråkigt. Jag trivs väldigt bra på det här varvet, bra miljö och flexibel hantering. Inga bestämda sjösättnings- och upptagningsdagar utan det görs när man vill. För mig som vill ha längre säsonger passar det perfekt. Dessutom ligger det väldigt rätt till i den del av skärgården jag trivs bäst. Nära till smultronställen, Nynäshamn och föräldrarnas landställe. Enda problemet har väl varit bristen på möjlighet att boka sjösättningar och upptagningar och få dem gjorda på en bestämd tid. De vill ju att man är där och konserverar samtidigt vilket ju är lite svårt när de inte kan säga när upptagningen ska ske. eller köra båten till sin bryggplats efter sjösättning är ju svårt att planera när båten sjösätts ”någong gång denna vecka, eller nästa”.

I övrigt är det ett bra ställe så jag hoppas detta löser sig snart. Men jag kan inte låta bli att känna att jag har viss rätt på min sida. Och förslaget till ersättning jag begärt motsvarar 10–12% av mina kostnader vilket åtminstone jag tycker är generöst och rimligt.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Volvo Penta, Båtmotor, Båtmotorer, Bensinmotor, V8, Mekaniker, Meka, Mecka, Marina, Varv

Jag och min kompis hade lite ärenden ute på Almåsa Konferens i helgen och jag har flera gånger när jag gått där vid bryggorna tänkt att här borde jag någon gång ligga med båten. Så den här helgen gjorde jag slag i saken. Lite omväg och omständigt att åka förbi Almåsa ner till marinan, hämta båten, köra den hela vägen upp och samma sak hem igen. Men båt är alltid båt och betydligt roligare =)

När min co-pilot Egge anlände igår gav vi oss iväg. Vi åt medhavd lunch i båten innan vi åkte. Vädret enligt prognoserna stämde överens med verkligheten, ganska varmt och trevligt men kraftiga västliga vindar i kulingstyrka i byarna. Men den typen av vindar drar inte upp någon sjö att tala om den streckan vi färdades. Det var inte ens särskilt gropigt när vi åkte Horsfjärden upp med fastländet som skydd mot vinden. Byarna var såklart kraftiga och tog tag i båten och det var lite pyssligt att lägga till med kraftig vind snett från land.

Väl ute på Almåsa passade vi på att bada och basta, grilla på bryggan och besöka baren. Söndagen var ganska avslagen och efter frukost förberedde vi hemfärd genom att städa båten och hämta Egge igen. Vägen hem gick också bra trots kraftigare motvind som vridit mer mot sydväst. Men inte heller idag var det någon sjö att tala om. Och trots att det blåste så sken solen och det var behagligt i vinden och precis som vanligt underbart ute på sjön. Man får nog ställa sig in på att det här var en av de sista turerna med den här typen av värme. Men förra året var vi ju ute och åkte så sent som den 18:e oktober och det var behagligt väder så än är båtsäsongen inte slut.

Under vägen dit och tillbaka lekte Egge med en GPS-spårningsapplikation till syn nya telefon. En applikation som spelar in ens rörelser och lägger upp det på Google Maps. Så här nedan kan man se vår färd. Onödigt men väldigt kul =)

Visa Wik-Inn – Almåsa på en större karta

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Horsfjärden, Almåsa, Almåsa Konferens, Marina, Varv, Google Maps, GoogleMaps

I juli 2007 gav en lång tids sökande äntligen resultat! Det var lite som man säger att det är när man letar efter kärleken, alla har hört talas om den men ingen har sett den =). Jag hade sett på nätet i mitt sökande efter hjälpmedel till mitt båtintresse, att det skulle finnas ett talande navigationsinstrument med lite oklara funktioner. Men bara det lät för bra för att inte undersökas. Och till slut hittade jag produkten och beställde ett av de sista exempalren av Marine Instrument Talker i världen! Du kan läsa mer om Marine Instrument talker på länken sist i inlägget.

Fånigt nog, trots att den lovade mycket och skulle hjälpa mig med precis det jag ville, blev instrumentet liggande och jag monterade det aldrig i båten. Det berodde bland annat på avsaknaden av ekolod i båten men också att det var lite pilligt att få till och jag ville få det rätt från början. Däremot har jag inte missat att tänka på instrumentet varje gång vi vart ute på sjön. Alla frågor ”hur fort kör vi, hur djupt, vilken kurs?” hade jag lätt själv kunnat få svar på om jag bara installerat instrumentet.

Två båtturer nu i sommar, Grabbtur till Askö i augusti och nu senast till Sandskär i september fick intresset och ivern att äntligen vakna till liv på nytt! I båda fallen kände jag ett stort behov av kontinuerlig djupinformation både vid tilläggning och när vi åkte genom extremt smala passager. Jag är såklart rädd om mitt drev men också intresserad rent allmänt. Och då slog det mig att det nog inte bara är jag som skulle glädjas åt att få exempelvis djup uppläst kontinuerligt precis i dessa situationer. Precis det som Marine Instrument Talker är till för.

Så idag plockade jag fram instrument, plotter, kablar och skaltång och två kalla pilsner till mig och MP och så satte vi oss för att koppla ihop det för att se hur och om det fungerade. Och det gjorde det! När allt var ihopkopplat provisoriskt och jag ställt dit en gammal högtalare slog vi på plottern i simulatorläge och Marine Instrument talker satte genast igång att prata! Har ju haft den liggande i snart två år och inte ens startat och testkört den såhär och inte hört hur den låter förrän nu.

Och visst, hela användargränssnittet är ganska primitivt liksom det syntetiska talet av enklaste mest metalliska modell som ovana nog knappt ens hör vad den säger. Vidare måste man lära sig lite om NMEA-standarden som navigationsinstrument använder sig av för att hitta den information man söker, exempelvis fart, kurs eller djup. Nu underlättades allt av att min nya plotter har inställningar för vilken information som ska sändas ut över NMEA och inte. Man kunde således slå av allt av ointresse så bara strängen ”GPRMC” för bland annat tid, position, fart och kurs ingår samt strngden ”SDDPT” som är djupinformation från ekolodsdelen. Då behöver man inte bläddra igenom så mycket information och allt blev betydligt lättare.

Så nu återstår själva monteringen och nu SKA det göras, redan i höst. Det gamla ekolodet som sitter i båten förnärvarande är nog för primitivt för att ge djup via NMEA och den nya plottern med tillhörande ekolod kan jag inte montera förrän till våren. Men då ska Marine Instrument Talker sitta på plats och jag ska redan i höst innan upptagningen ha provat åtminstone med fart och logginformation. Fortsättning lär följa!

Tills vidare, läs mer på vår sida under Båtliv om MIT – Marine Instrument Talker. Där finns all fakta om instrumentet. Du kan även lyssna på ett ljudklipp och höra hur den låter. Enheten läser upp djupinformation från ett ekolod kontinuerligt. Enheten säger: ”SDDPT field 1, 52,42, 51,46, 48,78, 49,04, 45,86″.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Navigation, Navigering, Garmin, GPS, Ekolod, Plotter, Sjökort, Vattendjup, Vattentemperatur, Fart, Hastighet, Knop, Hjälpmedel, Synskadad, Synskadade, Blind, Blinda, Tillgänglighet, Talsyntes

På SSRS hemsida kan man se spår av vår heroiska insats för sjösäkerheten när jag och Egge satt på stranden på Askö och drack god pilsner i lugnan ro =) Vi bedömde att det inte var någon fara för andras liv och valde att själva inte lägga ut med båten. Det hade känts sådär med alkohol i kroppen. Det hade varit av mindre betydelse om man fått signaler om nöd och så berusade var vi inte. Men vi såg någon som rörde sig på båten utan att signalera och båten låg still. Bedömningen var tydligen korrekt.

2009-08-22: Observation att båt går på grund utanför Askö

Rescue Henry Andersson lämnar Trosa hamn för tredje gången detta dygn. Dygnets andra larm kommer från Sjöräddningssällskapet kl 22.30. Personer på Askö strand har observerat att en fritidsbåt går på grund, men kan inte få kontakt med båtens besättning. När Henry Andersson kommer på plats kan observeras att båten är ankrad och att den har en skadad motor. Ingen person syns dock till. En medlem i besättningen sätts därför ombord på båten och kan där väcka en sovande person. Denne berättar att han efter grundstötningen ankrade upp och kontrollerade att båten inte tog in vatten. Därefter har han lagt sig att sova för att nästa dag få hjälp av anhöriga att bogsera in båten. Haveristen är dock tacksam över att andra reagerat och assisteras till säker hamn i Sandviken på Askö, där han kan fortsätta sin avbrutna sömn. Henry Andersson är åter i Trosa straxt efter midnatt.

Följ Sjöfartsverkets blogg via RSS.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Nynäshamn, Landsort, Trosa, SOS, SOS Alarm, 112, Sjöräddning, Sjöräddningen, MRCC, SSRS, Stockholm Radio, VHF, Sommar, Sensommar, Marina, Varv

Egentligen är det fantastiskt hur september och sensomamren visar upp sig. Att säga att sommaren är slut i augusti är ju helt fel. När solen visar sig värmer den fortfarande och vindarna är fortfarande varma. det är först när solen går i moln som huden knottrar sig och man känner att det inte längre är i juli. Trafiken på sjön är också klart mindre även om det var förhållandevis mycket båtar och även ett helt gäng vattenscootrar ute och åkte. Vi mötte ett 10-tal på väg in mot Järflotta och dom hade uppenbart roligt när dom försökte köra nära oss och stänka ner oss utan att lyckas särskilt bra.

Vi la till på Sandskär som såg inbjudande ut. Ganska branta klippor som man kunde gå direkt intill med rejäla ringar i berget som vittnade om att betydligt större båtar än vår gått in här. Lite svårt att få fäste för ankaret, antagligen sandbotten, men till slut gick det.

Alldeles invid klipporna fanns fina sandstränder, perfekta för barnen att leka på. Vattnet var klart under gränsen för badbart, speciellt för mig. Vi intog vår medhavda matsäck där på stranden och njöt lite i solen innan vi gick en promenad. Eller promenad var väl synd att säga, mer bergbestigning. Ön är inte så stor och har ett par rejält höga bergstoppar som vi besteg och hamnade ovanför grantopparna. Gav en del fina vybilder och säkert en hel del träningsvärk i muskler man inte kände till att man hade imorgon =)

Vid 17-tiden susade vi norrut igen eftersom vi hade en buss att passa. förvisso hade båtvarvet där vi huserar sin årliga dag just idag men vi hade ingen lust att stanna i år heller.

Trötta men nöjda efter att ha hittat ännu ett nytt utflyktsmål Kul med nya båten när det är så mycket lättare att utforska den lite mer avlägsna närmiljön utan att behöva spendera timmar i 6,5 knop. Jag blir lätt lite rastlös i den farten när viken vi måste åka ut och in i varje gång tog unegär 20 minuter med tidigare båtar.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Sandskär, Sandstrand, Klippor, Vattenscooter, Vattenskoter, Mysingen, Marina, Varv

Det börjar minsann glesna med fartyg ute på havet nu när augusti lider mot sitt slut. Eller kanske bara det berodde på vädret denna dag som kanske inte var helt tilltalande? När vi gav oss ut kom också några regnstänk och det blåste kraftigt från sydväst. Vi rundade Himmelsö och Herrö på insidan och fick det väldigt lugnt ändå på väg upp förbi Frinsholmen och Jungruhuvud och hittade en trevlig vik på västra Muskö där vi ankarade i lä för vinden.

Då kom såklart solen fram och regnstänken upphörde. Där intog vi sallader, kaffe och munkar och hade ingen större lust att åka hem. Även om det känns i vinden att sommaren ebbar ut så finns många fina dagar kvar innan det är dags för upptagning hoppas jag. Men vattentemperaturen har sjunkit till 16 grader så åtminstone för i år är det färdigbadat för min del.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Muskö, Horsfjärden, Marina, Varv

Egge hämtade upp mig efter lunch med bilen redan fylld med mat och pilsner och vi åkte gemensamt ut mot marinan. Vi kom iväg lite sent hemifrån, så vi packade i båten och intog lunchen innan vi drog iväg.

Vi hade inte bråttom och tuffade i 6–7 knops fart ner mot Nynäshamn för att bunkra bränsle. Det var varmt och skönt och ganska mycket båtar ute. Vid macken satt vi och planerade vägen mot vårt mål som vi bestämt till Askö i Trosas skärgård. Gamla invanda platser i närheten av vårt båtvarv är alltid trivsamma och inget fel på, men då och då är det skönt med lite nya äventyr och ner åt det hållet var det väldigt länge sen jag åkte. Senast måste ha varit någon gång i tonåren med föräldrarna.

Vi valde inre vägen genom Dragets kanal på insidan av Järflotta istället för att gå runt. Nere vid Landsort styrde vi västerut mot Askö. När vi kom fram hade vi lagt 15nm bakom oss. Vi kom fram perfekt i tid straxt före 6 lagom tills man blev fika och middagssugen.

Vi hade en hel strand, Storsand för oss själva. Vi monterade grillen på en klippa och satte fart på den. Det var en sån där grill i form av en hink som jag aldrig provat förut. Men den rymde en ordentlig mängd briketter och var något mellanting mellan värdelös engångsgrill och för stor klotgrill. Det blev i alla fall en perfekt värme även om grillytan inte är så enorm. Men för två funkade den perfekt!

Grillat kött, Coops jättegoda potatissallad och en mängd Landsorts Lager från Nynäshamns Ångbryggeri, inte mycket mygg och en svag vind från nordväst och lätta vågor, kan det bli bättre? Där satt vi och pratade skit.

Men ingen sjötur utan dramatik! Ungefär 21:45 sitter vi där, en snabbgående båt med utombordare kommer farande ute i mörkret. Man ser bara lanternorna. Sedan hörs två skarpa smällar som av metall mot sten, en rusande motor och sedan tystnad. Lanternorna låg plötsligt stilla ett antal 100 meter utanför och det enda man såg var en skugga som rörde sig där ute. Jag bedömde att det nog ”gick bra” eftersom jag inte hört något skrov mot sten, alltså förmodligen ingen läcka. Men vi försökte ändå göra oss uppmärksammade med busvisslingar och blixtar med kameran utan någon reaktion. Eftersom det rörde sig där ute och inga nödsignaler eller rop kom, så var det inte läge att lägga ut med båten. Dels var vi inte nyktra vilket kanske hade kvittat för det korta avståndet om det stod liv på spel vilket det ju inte gjorde. Dels hade vi ju själva bara lanternor och inga sökarljus.

När klockan slog 22:20 och båten fortfarande låg kvar där ute förstod vi att den inte skulle komma därifrån för egen maskin. Jag ringde först Stockholm Radio för att få prata med Sjöassistans om de fått in någon begäran om hjälp och i så fall meddela att vi fanns här vid behov. Men där hade man inte hört något. Jag bestämde mig för att ringa sjöräddningen för att antingen ge dom ett larm eller säkerställa att dom redan fått det.

Detta blev andra gången i mitt liv jag ringer 112 och jag blev lite full i skratt när jag ringde ”112 vad har hänt?” Fan, här satt jag vid en varm grill på en sandstrand med en kall öl i handen och jag fick en tvångstanke om att säga något i den stilen, men bad istället om sjöräddningen. Där hade man heller inte fått in något larm men tog alla uppgifter och lovade att skicka ut en enhet och vi ombads meddela om båten tog sig iväg för egen maskin.

Efter ca 20 minuter hördes donandet långt bort av dubbla motorer och snart syntes lanternor och blåljus i fjärran och en stund senare slogs sökarljuset på. Man hittade båten vid den lilla kobben och från vår position såg det ut som om man sökte även i vattnet med sökarljuset. Shit, tänkte jag, man borde kanske ringt tidigare. Bara 15–16 grader i vattnet. Sjöräddningsenheten uppehöll sig där ute rätt länge innan den började bogsera båten iväg. Först då, hämtade vi min bärbara VHF i båten. Det kändes ju lite skamligt att sköta sjöräddning via telefon när man har radio. Men den låg i båten säkert 50 meter bort — långt att gå!

Via VHF ropade jag upp sjöräddningsenheten, meddelade att det var anmälaren som undrade om allt gått bra. Jodå, inga personskador och båten var nu på väg mot säker hamn. Då gick det att andas ut igen.

Vårt skitprat fortsatte i båten med chips och ölkorv tills sömnen lockade. Jag fick för första gången inviga vår nya båt som jag inte hunnit sova i än. Jag intog aktersoffan som jag alltid gjorde när jag var liten. Den funkade perfekt fortfarande bara det att nu var jag så lång att jag nådde från sida till sida om jag sträckte på tårna. Tur att man inte är lång!

Det fina med den platsen tyckte jag alltid var alla ljud som kom oisolerade. Vågskvalpet och fram emot morgonen fartyg på avstånd och sjöfågel. När solen började göra bastu under kapellet gjorde jag som när jag var liten, vek upp bakre flärpen på kapellet och kunde kura ihop i sovsäcken igen med frisk luft som luktade hav och salt. Kan det bli bättre?

Men det var segt att vakna. Men så går det när man lägger sig för sent! En lätt frukost innan vi tog en promenad på ön — man måste ju åtminstone ha sett lite mer än stranden av ett nytt utflyktsmål =). Sedan plockade vi ihop, tömde grill och kastade sopor och städade sand ur båten innan vi la ut. Det tog en stund. Nu var vi dock inte ensamma längre på stranden. Tre båtar till hade hunnit komma och folk badade, åt och pratade. Underbar stämning!

Precis klockan 12 la vi ut och styrde öster ut mot Landsort och hem igen. Första sträckan mellan Askö och Landsort var skumpig men väl norr om landsort blev det nästan kav lugnt igen. Vi åt lunch i en vik på järflotta innan vi körde de sista distansen hem.

En kanontur med fint väder även om man kände i vindarna att högsommaren bytts mot sensommar. Glad att vi hann med åtminstone en sån här grej denna sommar när båten legat på verkstad halva sommaren.

Idag var verkligen en strålande dag! Soligt och bara lite vind. Och man vill verkligen passa på när sommarens dagar är räknade och nu när båten fungerar igen.

Men det blev ingen avancerad resa. Dels kom vi iväg sent eftersom jag behövde sova ut och barnen var på friidrottsskola. Dessutom har vi kört en del och jag har strötankat ur smådunkar och har verkligen ingen koll på hur mycket bränsle som finns i båten. Enda lösningen vore att åka ner till Nynäshamn och tanka fullt och sedan nollställa tripmätaren i GPSen, men det har jag inte råd med idag =).

Klockan var närmare tre när vi la ut, jag, Mia, Emilia, MP och hans barn. 2 reducerade familjer, men med kaffetermos och bullar. Motorn hann knappt nå arbetstemperatur när vi susat ut ur viken, rundat Kaffeholmen och åkt tvärs över fjärden in i en vik. Resan tog kanske 3 minuter och skulle ha tagit 33 med gamla båten =). Nu kändes det fånigt kort. Men vi fick åka båt och vi fick bada och dricka kaffe på svaj med vågornas kluck mot skrovet.

Igår när vi var ute badade jag inte. Vet egentligen inte varför, inte på humör trots att det sades vara varmt i vattnet. Ekolodet visade då på 20–22 grader men det trodde jag inte på. Men idag visade det samma sak och idag hoppade jag i. Och idag var det väldigt behagligt, lätt över 20 grader och det gick att ligga i länge och man ville inte riktigt gå upp. Jag simmade från solfläck till solfläck och bara låg och njöt en bra stund.

Väl uppe igen blev det lite svalt i vinden men när man torkat blev det snabbt behagligt igen. Vi drack en sista kaffe innan vi plockade ihop och styrde hemmåt igen.

Jag hoppas verkligen det blir en lång skön höst. Även om det kanske är slut med badandet och att ligga i gassande sol på fördäck så kan det finnas många underbara båtdagar kvar innan det är dags att ta upp. Jag brukar vänta tills det hänger iskristaller i tamparna och man får bygga täckställning och konservera med jacka och vantar. Just då önskar man att man tog upp lite tidigare =).

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Marina, Varv, Nynäshamn, Bad, Bada, Simma, Kaffe

Ibland känns det bra att medge att man haft fel och gjort dåligt ifrån sig på det mest enkla sätt. Egentligen är svagström som i båtar inga konstigheter. Man har plus och minus, man har antingen spänninge ller ingen spänning och oftast byter man en säkring eller en kontakt så är problemet löst.

Men nu har jag spenderat en hel del tid med att försöka felsöka mitt icke fungerande powertrim som slutade fungera på väg hem från semestern på Rånö.

Och nu såhär i efterhand är ju allting som alltid väldigt enkelt. Två relän som får spänning från en vippknapp, relän som släpper till spänning från annat håll och ger en pump liv antingen åt ena eller andra hållet för att pumpa upp eller tömma hydraulkolvar. Två relän krånglade till det för min hjärna och det faktum att allt i mitt elsystem är så bra gjort och jag var tvungen att klippa lite för att kunna mäta.

Det skumma var att jag inte fick något utslag när jag mätte på huvudmatningen som ska driva pumpen. Minus var jordad i motorblocket och pluskabeln satt i något jag tolkade som en kabelsko vid startmotor och tändspole. Efter ett tag upptäckte jag att det inte fanns någon spänning på ena sidan kabelskon men på andra. Aha, kanske en säkring? Det såg verkligen inte ut som en säkring som jag tänker mig som. Men bortmonterad visade det sig stå ”55A” på den och det var ingen kontakt mellan kontaktskruvarna.

En stunds letande hos de närmaste båtbutikerna ledde mig till Lindströms båtvarv ute på Dalarö. Det blev en liten tur för att få tag i säkringen.

Det mest ironiska i den här historien kommer vi till nu. det är inte att jag är en glad amatör som ständigt lär mig nya saker. vi är alla människor och allt jag lärt mig, har jag lärt mig själv i stort sett. Undra på att det går långsamt! Men ironin var ändå att det visade sig sitta en säkring i reserv med buntband på en kabel alldeles nära vilket hade sparat den där resan till dalarö. Men både jag och Egge som båda gnuggat våra hjärnceller fram till detta, hade noterat att den satt där men inte förrän efterråt förstått att det var en säkring. Men nu sitter den kvar där, i reserv tills nästa gång och då vet jag om det =)

Dagen slutade med en tur upp genom rännilen, runt Yxlös norra udde och ankring med kaffe och bullar vid Byviken. Där åkte jag mycket vattenskidor som barn.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Marina, Varv, Båtmotor, Båtmotorer, Volvo Penta, Mekaniker, Meka, Mecka, Hydraulik, Semester

Nu har jag fått något jag tolkar som ett slutgiltigt besked från mitt varv som jag anser åtminstone bidrog till att skadan på mitt drev uppstod. Beskedet är såklart det väntade, att man gjort som man brukar och att det är normalt och brukar funka bra. Ingen ursäkt eller annat förslag till kompensation. Och ärligt talat hade jag väl inte väntat mig det heller.

Och såklart är det svårt att säga när kuggarna i drevet skurit och kanske har det varit vatten i oljan vid tidigare tillfällen, å andra sidan var det så pass mycket vatten i oljan att det mycket väl kan ha uppstått efter mycket lite körning enligt 2 oberoende verkstäder. Men jag anser helt klart att varvet borde ha sagt till att oljepåfyllningsskruven hade trasiga gängor och man borde inte ha använt flera packningar för att täta. Och helt klart är att när de öppnade drevet, fanns inget vatten i oljan.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra eller vad man kan kräva. Jag är urusel på sånt här. Helt klart är att det känns som väldigt onödiga pengar som kunde gått till annat och bättre. Kanske är det lite mesigt men jag tänker nog åtminstone föreslå att de krediterar årets kostnader för båtplats och sjösättning och upptagning. Det känns som ett minimum och som bara är kostnader för deras tid och inget som ska ut ur kassan. Även efter en sådan kompensation, är det mig det svider mest för.

Har någon vart med om liknande tar jag tacksam emot tips och råd.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Volvo Penta, Båtmotor, Båtmotorer, Bensinmotor, V8, Mekaniker, Meka, Mecka, Marina, Varv