Zwift GPS, följ cyklister i realtid på Zwift

I dagarna publicerades sidan zwiftgps.com där Zwift-användare i realtid kan följa sina vänner på Zwift på en karta. Man loggar bara in med sitt unika Zwift ID och ser då de man valt att följa i realtid cykla i någon av de virtuella världarna Watopia, London eller Richmond.

För egen del kommer jag inte ha så stor nytta av funktionen, annat än att jag älskar tekniken och människor som skapar sådana lösningar. Men tjänsten är väldigt praktisk vid race exempelvis då man kan hålla koll på sina vänner även om dom försvinner ur skärmbilden på datorn.

Jag tycker det är rätt kul att be någon ”syntolka”, dvs sitta bredvid och berätta att ”nu har du Kalle framför dig och Åke är på väg ikapp” och liknande.

Just nu kan man bara se dom man som sagt valt att följa. För att det ska fungera ännu bättre vore det bra om man kunde se alla som är anslutna till samma event även om man inte följer dem. På så vis kan man se alla cyklister vid tävling eller gruppcyklingar utan att aktivt gå in och följa precis alla.

Andra bloggar om: , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Inget bancykel-SM 2017

Förra året var det premiär för paracyklister i grenen bancykel i Sverige. I klassen tandem var vi tre team där jag körde in som segrare. Jag hade bara övat på bana en gång tidigare och körde för första gången med en ny pilot mot landets bästa team, så det kändes riktigt bra. Då körde vi grenen 1000 meter med stillastående start.

I år blir det inget bancykel-SM för mig och tyvärr inte heller för klassen tandem. Det senare känns lite bra för mitt ego för då skulle jag inte kunna vara där och försvara min titel. :)

För mig föll det på att min pilot från förra året är bortrest på semester och att leta en ny pilot som både var inkörd på velodrom och tandem på velodrom kändes ogörligt. När det dessutom är SM kör jag för att vinna och inte för att bara vara där.

Så vinterns satsning kom minst sagt av sig lite. Jag ska inte säga att jag inte blev besviken när man satsat hårt och det bara mynnar ut i ingenting.

Nu blir det till att hämta nya krafter för utesäsongen.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Äntligen ska det bli fiber

Ett glädjande besked från hyresvärden; det ska äntligen installeras fiber i fastigheten! Det blir det öppna nätverket där man kan välja leverantör och tjänster för både bredband, TV och telefoni.

När vi flyttade hit 2010 fanns två typer av anslutningar att välja på, båda från ComHem. Dels en gammal LAN-tjänst från tiden operatören Chello fanns och dels ComHems ”tre hål i väggen”. Vi valde den gamla Chello-lösningen då den inte krävde något modem och erbjöd full duplex 10/10mbit. Det var så smidigt att slippa extra modemutrustning som åtminstone på den tiden behövde startas om var och var annan dag.

För någon dryg månad sedan bytte vi till den andra lösningen för att få mer kapacitet, 50/50mbit då den gamla tjänsten gick ner och skulle ta lång tid att få igång igen. Vi är flera här hemma som kör olika typer av online-spel och träningstjänster som kräver en del bredband och framför allt fungerar mycket bättre om det finns mycket mer bredbandskapacitet än vad man behöver då det lätt hakar sig om det ”laggar”.

Nu blir det som sagt fiber och redan inom en månad. Redan i april ska vi få ett startpaket och kunna välja operatör och tjänster. Antagligen är fiber redan draget in i fastigheten eller finns väldigt nära tillgängligt. Hur man gör upp till respektive lägenhet vet jag inte. Det låter som för kort om tid för att dra nytt, så antagligen återanvänder man dom gamla TP-kablar som finns dragna från den gamla Chello-tjänsten och bara kopplar om nere i källaren.

Jag blev naturligtvis glad. Den tjänst vi nu har från ComHem, måste jag motvilligt erkänna, som inte gillar modemlösningen, fungerar riktigt bra och sällan mäter lägre värden än utlovat. Men att kunna öka från 50/50 till 100/100, 250/250 eller 500/500mbit är inte dåligt. Det innebär att vi överger ComHem som leverantör då dom var bland dom dyraste på dom nya tjänsterna.

Nu blir det otålig väntan, men fortsättning följer. :)

Andra bloggar om: ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Trainercykeln får service del III

Dags för ny service av min inomhuscykel igen. Det var ett år sedan sist.

Det som hände nu var att bakre växelvajern gick av. Det visade sig att den trasat sönder sig inne i reglaget så det blev till att byta hela växelreglaget. Så det blev en lite dyrare historia än enbart ett vajerbyte. Fascinerande nog behövde kedja och kassett inte bytas trots att dom snurrat över 8000km det senaste året.

Så nu är det bara att köra vidare. Hoppas på en tidig och fin vår så att man kan ge sig ut åtminstone lite på vägarna i år.

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from Stockholm, Stockholm County, Sweden.

Anmäld till Halvvättern 2017

Nu är jag anmäld även till Halvvättern 2017 som går den 11:e juni i Motala. Jag kör även i år med Mattias ”MP” Pålsson. Vi körde tillsammans förra året och gjorde då bra ifrån oss genom att köra på 4 timmar och 56 minuter. Vi var väldigt nöjda med det resultatet med tanke på att vi som tandemteam nästan hela tiden får ligga själva och väldigt sällan ha draghjälp av klungor. Dessutom tog vår energi slut ett par mil från mål förra året.

Men i år blir det bättre träning och målet är givetvis att slå den tiden även om det som vanligt framför allt beror på väder och framför allt vind och turen att få hänga med någon eller några klungor.

Man vill alltid pressa sig lite hela tiden och göra bättre och bättre ifrån sig, men en trevlig tur med glada cyklister och vackert väder är självklart viktigast. Vättern-loppen är bland dom roligare då det är så många cyklister så att man sällan ligger ensam.

Nu är det bara att träna på och hoppas våren kommer tidigt så att vi får lite uteträning tillsammans.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Konsert: Lustans Lakejer

Det blev andra konserten med Lustans Lakejer för mig i år. Av en ren tillfällighet hade jag möjlighet att se dom igen, denna gång i Norrköping.

Första gången var på Nalen i Stockholm för ganska precis en månad sedan. Det var en vansinnigt bra spelning och jag var lycklig.

Idag var det också bra. Något mindre publik och mindre drag. Dessutom tyckte jag det var något vaj med ljudet så att ibland vissa instrument så som gitarr och keyboard försvann ibland. Lokalen var väl inte heller helt optimal. Men bandet gjorde strålande ifrån sig igen. Något mindre mellanprat mellan låtarna.

Fortfarande fascinerande hur starkt sånt här kan vara för mig. En del minnen och upplevelser sköljer över mig så starkt att det blir svårt att hålla tårarna borta.

Nu ser jag verkligen fram emot den utlovade turnén i höst då man firar 35 år för skivan En Plats I Solen. :)

Andra bloggar om: , ,

Posted from Norrköping, Östergötland County, Sweden.

Anmäld till Vätternrundan 2017

Nu är jag anmäld till Vätternrundan 2017. Det blir i så fall mitt femte varv runt sjön. Jag kör med Thomas även i år men ingen annan i vårt lilla gäng hänger med denna gång.

Så nu hoppas jag på vackert väder även denna gång.

Målet för denna gång har vi inte enats om ännu. Förra året körde vi på 9 timmar och dryga 30 minuter och jag själv skulle vilja göra ett försök att pressa ner det under 9 timmar. Det förutsätter givetvis att vi båda hinner med den mängd träning som krävs och att väder, framför allt vind är gynnsamma och att vi hittar stora klungor att köra med större delen av tiden. För som det hittills varit har vi kört mycket själva och tidvis spontant hängt med klungor som vi ofta tappat för att dom varit för starka eller långsamma.

Men det får ge sig med träningsmöjligheterna under våren och resten under själva loppet. Börjar se fram emot lite utomhuscykling även om jag helt och hållet ändrat inställning till inomhusträningen och nu lärt mig uppskatta den till 100%. Riktigt sus från hjulen mot vägbanan, vinden, dofterna och andra cyklister är dock svårslaget.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Konsert: Kajsa och Malena

Ikväll var det dags för ännu en jubileiumkonsert, Kajsa och MalenaW vars album ”Historier från en väg” som släpptes 1986 firar 30 år. Jag missade deras spelning i Stockholm som var samma kväll som Lustans Lakejer spelade på Nalen i Stockholm och firade 35-årsjubileet av skivan ”Uppdrag i geneve”. Det hade varit svårt att välja om det inte varit så att jag redan köpt biljetter till Lustans Lakejer. Och båda banden skulle ändå göra fler konserter. Så ikväll blev det till att ta pendeltåget till Uppsala för lite nostalgikickar.

Tant Strul, Kajsa och Malena och senare Kajsa Grytt har haft en stor plats hos mig. Jag har inte varit på så många konserter, men en minns jag särskilt. Året måste ha varit 1989 eller möjligen 1990. Kajsa hade övergått till solokarriär och spelade på en krog i Stockholm. Jag var 17 år och var där med en kompis. Jag minns att jag och min kompis sprang runt på någon undervåning för att hitta Kajsa och få en autograf. Jag träffade henne med en gallergrind mellan oss och jag fick hennes autograf på en lapp och på armen. Lappen har jag kvar men namnteckningen på armen försvann med tiden även om jag gjorde mitt bästa för att behålla den länge. :)

Deras musik spelas här hemma ganska ofta fortfarande och det var så klart häftigt att se dom igen. Mycket prat och lite poesi mellan låtarna gav en trevlig stämning.

Nu rullar pendeltåget söderut igen och även om det blir sent i säng var det värt det.

Andra bloggar om: , , ,

Posted from Uppsala, Uppsala County, Sweden.

Första veckan på nya jobbet

Första veckan, eller dom första 3 dagarna på nya jobbet har passerat. Det blir ingen lång utläggning just nu, men det känns roligt och bra. Jag känner mig nästan fånigt glad även om huvudet värker och öronen susar av alla nya intryck. Men sådant blir bättre.

Jag har fått mitt arbetsrum, datorn är igång och fungerar, passersystemet öppnar dörren för mig på morgnarna och kaffeautomaten levererar. Det är dessutom samma kaffeautomat som tidigare men mer välskött och mindre skrammel.

Det kommer bli tufft att lära sig alla nya namn. :)

Den sammanlagda känslan nu när det är fredag, är att jag gjort ett bra beslut och haft tur som fått tjänsten och dessutom alldeles i rätt ögonblick.

Det blir säkert någon ny sammanfattning och återblick om något år eller fem. ;)

Andra bloggar om: ,

Posted from Stockholm, Stockholm County, Sweden.

Sista dagen på jobbet

Då var ännu en sådan här, udda dag kommen. Det känns alltid knepigt med sista dagen på ett jobb. Avsked, aldrig mer och allt det där och sedan allt det där nya som stundar runt hörnet.

De sista dagarna har jag ägnat mig åt att avveckla mig själv och packa och köra över det som ska med till min nya arbetsplats. Jag har också varit och fixat ett nytt ID-kort då det gamla går ut inom kort.

Så nu är rummet tomt, nyckeln, kodbricka och telefonabonnemang är inlämnat. Det känns klart konstigt efter 5 år. Det kommer bli tråkigt att förlora några av de kollegor man jobbat mest med och jag kommer sakna vissa delar av att sitta centralt i stan och ha eget arbetsrum.

Imorgon blir allt nytt och det ser jag fram emot. Men just nu känns det vemodigt och som om jag lämnar mina närmaste kollegor i sticket inför den stora förändringen verksamheten står inför. Jag tror nog dom kommer klara sig bra utan mig även om man lite egoistiskt åtminstone hoppas att det ska märkas lite att ”Manpower” försvinner.

Det sista jag bär ut nu är ledarhundens rosa korg och vattenskål. Sedan är det tomt och tillgängligt för någon annan att flytta in så småning om.

Andra bloggar om:

Tänk vad lite hår kan ställa till med

Bild: Garmin Vector-pedaler i kartong
Bild: Garmin Vector-pedaler i kartong

Under den den senaste tävlingen hände plötsligt något märkligt. Min effekt jag presterade sjönk plötsligt och jag förmådde 25% mindre än vanligt. Det gick så dåligt att jag som brukar hålla mig bland dom 20 bästa i B-gruppen, hamnade långt bak i C-gruppen och medlemmar i mitt team undrade vad som hände. Det gjorde jag också. Det kändes verkligen inte perfekt i kroppen, men så dåligt borde det inte ha varit.

Eftersom jag är så van att förlita mig på tekniken som dessutom visat sig vara väldigt stabil, började jag felsöka. Jag bytte batteri och kalibrerade om effektmätaren flera gånger, men ingen förbättring. Jag började tro att något hänt i kroppen.

Efter några dagars funderande monterade jag av mina effektpedaler för att montera dom på nytt. Då upptäckte jag en stor mängd av mitt eget hår som snurrat in sig i pedalspindlarna. När jag började repa upp hårstrå efter hårstrå, visade det sig vara en rätt stor mängd.

När allt var bortplockat monterade och kalibrerade jag pedalerna på nytt och vips började jag känna igen mig igen. Nu har jag inte skruvat isär pedalerna helt för att se om det trängt in ytterligare smuts i pedalen som påverkar effekten, men det får bli ett senare projekt.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Konsert: Lustans Lakejer

Igår kväll var så äntligen dags för konsert på Nalen i Stockholm. På scen 80-talsbandet Lustans lakejerW. Deras turné började redan i höstas då den första skivan, ”Uppdrag I Geneve” firade 35 år. Planen var att gå och se om dom på Nalen redan då, men den konserten blev slutsåld. När det sattes in en extrakonsert var jag och kompisen lite snabbare och fick biljetter.

När bandet entrade scenen och drog igång med första låten gick det som rysningar längs ryggraden och jag kände mig alldeles knäsvag. Musik kan framkalla så otroligt starka känslor hos mig och eftersom jag har en stark fallenhet för nostalgi, blev detta en optimal kombo.

Ibland blir det så starkt att man kan minnas platser, människor och till och med samtalsämnen från olika situationer. Jag kan till och med ofta framkalla exakt hur jag mådde och kände mig då. Det blir som att kastas raka vägen tillbaka och det känns hur äkta som helst. Jag tog ofta till musiken för att hantera olika saker när det hände starka saker i livet så nästan varje låt på dessa skivor har sin egen historia.

Ljudet var perfekt och bandet är grymt bra live, ännu bättre än på album. I mitt tycke hamnade vi lite långt bak och hade för min del kunnat avancera lite längre fram. Publiken i dom bakre regionerna var lite segare än dom längre fram och det var inte lika många som sjöng med där.

Kvällen hade aldrig behövt ta slut. Nu spelade bandet ganska många låtar mer än den tänkta skivan så det blev verkligen valuta för pengarna. Men mot slutet sa Johan Kinde att vi ses i höst igen. Om det var ett allvarligt löfte att även fira nästa skiva vet jag inte, men hoppas kan man ju alltid.

Andra bloggar om: , , ,

Det fanns ingenting att ge

Ikväll deltog jag i SZR Race Series andra deltävling online på Zwift. Jag väljer att inte ens sätta en rubrik som antyder att det var en tävling för jag kunde lika gärna ha brutit och fått ”DNF”, det hade kanske varit snyggare. Nu valde jag ändå att rulla i mål.

Redan uppvärmningen på 18km i lugnt tempo kändes konstig. Ungefär 160 watt i medeleffekt och svetten började lacka. Även om jag har som målsättning att köra lugnt under uppvärmningen med några korta rus för att få upp pulsen, har jag inte lyckats hamna under 200 watt i medeleffekt dom senaste månaderna tror jag. Men nu blev jag förvånad när jag såg resultatet.

När starten gick hängde jag nog med i början. Låg puls, bra andning och OK tryck i benen och en plats i något jag tror var andra tätklungan. Men det varade inte många kilometer. Det var inte bara det att jag började bli trött, jag tog helt slut.

Vad som hände vet jag inte. När min fru refererade min effekt, trodde jag först det var fel på effektmätaren. Men jag provade i några backar och några växlar jag vet att jag brukar klara lätt, men det gick inte. Jag förstod snart att det var mig det var fel på.

Jag insåg att det liksom inte var någon idé. Åkare i C-gruppen började köra om mig och jag hade tappat min klunga för länge sen och hur jag än försökte och ville, gick det inte att trycka mer. Det var bara att lägga av och låta benen gå runt.

Vad som hände vet jag inte. Ca 195 watt i medeleffekt var så uselt och konstigt att jag inte ens vet hur jag ska tolka resultatet. Ingen påtaglig förkylning eller feber. Bara trött i kroppen och svag. Så säkert är jag inte helt frisk på något vis. Samtidigt kan säkert näringsintaget ha spelat roll. Igår skulle jag ha deltagit i en sen tävling kl21. När jag kom hem från jobbet vid 17-tiden stöp jag i säng och var borta 2 timmar och det blev således ingen riktig middag. Idag blev det en slarvig lunch och grötintaget idag ett par timmar innan kvällens tävling var nog försent för att göra någon nytta för dagens prestationer.

Nu är ju dessa tävlingar bara på lek så det är ingen skada skedd, men det var nästan lite kusligt hur orkeslös man kan bli bara helt plötsligt och tappa över 50 watt i medeleffekt. Visst, första milen försökte jag hålla upp effekten, men när jag gav upp och rullade dom sista 2 milen försökte jag inte ens få upp effekten, rädd att göra ont värre.

Så nu är det bara att bita ihop, vila och ladda om. Jag ska köra några försiktiga rundor resten av veckan och helgen mest för att låta hjärtat öka takten lite, men det blir inga tunga pass förrän det här känns bättre. Ny tävling nästa onsdag.

Här är aktiviteten på Strava:

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Mot nya utmaningar

Efter 5 år på Stockholms Syncentral, sånär som på en vecka, är det dags för nya utmaningar. Den 31:a januari blir min sista dag här på Syncentralen.

Min nya arbetsplats blir KommSyn Stockholm. Jag kommer även fortsättningsvis arbeta med synhjälpmedel men nu med mera inriktning mot förskrivare än patienter.

Idag blev det känt för de övriga i mitt team och därmed OK att skriva om även om det varit klart sedan dagen före jul.

Det har varit 5 jädrans bra år och det har inte varit tråkigt eller svårt att gå till jobbet en enda dag. Arbetet har känts viktigt och inspirerande och jag har fått träffa så otroligt många sköna människor.

Beslutet om att leta mig vidare fattades i och med att Stockholms Syncentral nu övergår i privat regi och passande nog söktes folk på en arbetsplats jag mer än gärna kan tänka mig att arbeta på.

Jag säger ingenting om hur det kommer att bli efter verksamhetsövergången, det vet jag lika lite om som alla andra. En del konkreta försämringar i anställningsavtalet bidrog i hög grad, men i övrigt kändes det mer som en bra läge att göra något annat och utvecklas. Jag har skrivit det förr i ämnet, för våra patienter eller brukares del, tror jag inte det innebär någon försämring att verksamheten övergår i privat regi. Förändring, absolut och det finns utvecklingsområden som i alla verksamheter.

För mig innebär det tillbaka till Älvsjö och samma adress som syncentralen lämnade för ganska exakt två år sedan. Något sämre väg till jobbet rent restekniskt och klart bättre områden för rstning av hunden. Det innebär att jag åter få dela rum. Det har jag gjort större delen av mitt arbetsliv så det har jag inget större problem med. Men att ha haft ett eget, stort och rymligt rum dom senaste två åren med plats för arbete, fika och utbildning, har känts väldigt lyxigt och praktiskt.

Och som alltid när man byter jobb, man kommer sakna gamla kollegor och det blir pirrigt att lära känna nya och att lära sig känna igen namn och röster igen. Hittar i lokalerna gör jag så klart redan.

Nu återstår bara ett fåtal patientbesök för att avsluta och om någon dryg vecka, städa rummet och packa ihop. Det känns rätt konstigt och spännande. :)

Andra bloggar om: , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Träningsplanering 2017

Träningsåret börjar stenhårt. Zwift inledde året med en marknadsföringskampanj där man dessa två första veckor lottar ut ett antal trainers från olika tillverkare och allt man behöver göra är att delta i något event i form av en gruppcykling eller race varje dag för att vara med i utlottningen. Självklart taggar jag till på vinstchans även om jag aldrig vunnit något i hela mitt liv. :)

Förra året blev det omkring 8100km på cykel, roddmaskin och löpband. I år har jag ökat det målet till 10000km. Av dom blir merparten även i år inomhusträning. Det motsvarar en plan på 5 pass i veckan a 40km per pass. Hitills har jag klarat av 391km vilket gör att jag ligger lite före planeringen och Zwifts marknadsföringskampanj har nog bidragit till att kilometrarna flugit iväg.

Det börjar bli dags att planera vilka motionslopp och tävlingar jag ska delta i ute på dom riktiga vägarna i år. Paracykel Cup 2017 är inte presenterad ännu, men sägs bli ungefär samma antalet deltävlingar som förra året då det var 7st. Jag inledde samtal med en ny pilot tidigare i höstas och i så fall planerar jag att delta i åtminstone några av dessa deltävlingar. Det är en kostnadsfråga då det blir långt och dyrt att resa om jag ska delta i alla med resa, kost & logi och startavgifter för mig och min pilot. Så privatekonomin medger bara dom viktigase tävlingarna.

Sedan är det som alltid en fråga om att ha någon tillräckligt duktig pilot att köra med. Jag initierade ett samarbete tidigare i höst som vi får se vart det leder när vi kan börja rulla våra första provrundor framåt vårkanten.

Motionsloppen blir säkert desamma som tidigare år där åtminstone Halvvättern och Vätternrundan är spikad. I övrigt får väder och intresserade piloter avgöra vilka av dom andra traditionella loppen vi kör, så som Skandisloppet, Roslagsloppen, Sthlm Bike och Velothon Stockholm.

Men jag tror mitt huvudsakliga år kommer ske i den virtuella, digitala världen. Och året har verkligen dragit igång stenhårt på ett roligt sätt och jag ser fram emot säsongen.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Årskrönika 2016

Det har redan gått ett år sedan sist och tiden går väldigt fort. Det har varit ett ganska lugnt och bra år.

Arbetslivet

Min arbetsplats, Stockholms Syncentral har i år lagts ut på anbud och därefter sålts till privat ägare. Övergången sker i mars nästa år, om bara två månader. Självklart har det varit mycket funderingar och spekulationer kring hur allt kommer bli. Förändringar kan vara svårt och särskilt när man inte har en aning om vad som väntar. Det vet vi inte nu heller. Förändringar lär det bli, och för våra klienter tror jag inte nödvändigtvis att det måste bli en försämring. Det enda man vet är att antalet besök ska öka och att utbudet av hjälpmedel inte förändras och det bör innebära en ökad tillgänglighet.

Dagen före julafton skulle all personal lämna in en blankett med ett ja eller nej till verksamhetsövergången. Det har jag också självklart gjort.

Träningen

Träningsåret 2016 har varit det mest fantastiska någonsin. Tack vare Zwift har inomhusträning som förr var så svårt och otroligt tråkigt, nu blivit roligt, praktiskt och effektivt. 6000 cyklade kilometer inomhus och bara ca 2000km utomhus säger en del. Dagen före julafton skrev jag en hyllning till Zwift på årsdagen då jag började använda detta fantastiska verktyg.

Under våren fick jag dessutom en sponsor i form av Concept Träningsredskap AB som hjälper mig med en Concept2 roddmaskin vilket i allra högsta grad bidrog till SM-guld både inomhus på bana och utomhus på landsväg i år. Jag anar att det inte är så lätt att få sponsring som privatperson och särskilt inte inom paraidorott och därför är jag extra glad och tacksam och hoppas på ett fortsatt bra samarbete under 2017.

Rodden som träningsform hittade jag på allvar tidigt i år. Jag led fortfarande av sviterna efter en vurpa under ett motionslopp där jag bröt nyckelben och skadade en axel och trots att det hade gått nästan två år sedan olyckan, hade jag fortfarande svårt att sitta längre stunder på cykeln innan värken slog till.

Rodden blev en utmärkt och skonsam träningsform och bara efter några månader var all värk och orörlighet som bortblåst.

Vidare är jag beroende av tillgängliga träningsmaskiner, både att använda och att lagra data från träningspass för senare analys och jämförelser. Concept2 roddmaskin kan kopplas till en smartphone och ge kontinuerlig information om tid, distans, puls, fart etc via tal.

Förutom att träningen gjort mig starkare och bättre, gör den mig kort sagt lyckligare. Perioderna av nedstämdhet på grund av min funktionsnedsättning blir påtagligt kortare och glesare. Känns det ruttet en dag efter jobbet, räcker det med ett hårt träningspass för att både den fysiska och mentala värmen ska sprida sig i kroppen och dom negativa tankarna löser upp sig som knutar på ett rep.

Förhoppningar inför 2017

Så klart nya idrottsliga framgångar och utveckling. Det kanske inte blir någon premiär i Stockholm Marathon 2017, men träningen inför det hoppas jag ska inledas. Drömmen om att få åka i dom svenska färgerna utomlands inom cyklingen lever kvar även om det tyvärr krävs lite mer än min vilja och egna fysiska förmåga just när det gäller grenen tandem.

Jag tror och hoppas att arbetsåret 2017 ska bli bra och jag känner mig ganska lugn på det området. Det kommer bli bra med något nytt.

Nyårsfirandet

I år blir det traditionsenligt firande med vänner på gångavstånd hemifrån. Det brukar vara lugnt och väldigt fritt från krav och istället bara en trevlig kväll. Ikväll är två av våra ungdomar på annat håll och det känns så klart konstigt.

Med det återstår det bara att sätta punkt för sista gången det här året. Vi ses på andra sidan tolvslaget! :)

[tags]Nyår, Nyårsfirande, 2016, 2017[/tags

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Julaftonsträning

Kan man börja julaftonen på ett bättre sätt än ett hårt träningspass? I dessa dagar stämmer verkligen inte kredit och debit på kalorikontot och det gör träningen ännu viktigare.

Idag gick det bra. 30km kuperad bana på drygt 48 minuter med en genomsnittseffekt på 250 watt. Det kändes lika bra i kroppen som i samvetet även om jag nu snart ska träffa släkten och inta en lite för stor mängd mat. :)

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Ett år med Zwift

Under hösten 2015 hade jag givit upp. I mitt liv har jag hamnat i några få riktigt djupa svackor som orsakats av min synnedsättning. Jag har alltid begränsats på olika sätt i det jag vill göra, men bara två saker drog mig riktigt långt ner mot botten. Det ena var när det blev för jobbigt att äga båt. Båtar och havet är och har alltid varit väldigt viktigt för mig. Men efter drygt 10 års kämpande gav jag upp.

Sommaren 2015 dog min stora dröm att bli elitcyklist inom parasporten och jag trodde att jag aldrig mer skulle tänka tanken att tävla och vinna igen. Jag kände mig motarbetad från vissa håll och just klassen tandem kändes svår att få helt rättvis på grund av att det inte bara räckte med min egen träning, jag var också tvungen att hitta en partner, en pilot som var minst lika bra och beredd att satsa minst lika mycket.

Utan att göra historien allt för lång eftersom jag skrivit om detta många gånger tidigare, hade jag verkligen provat allt jag kunde komma på när det gällde att hitta piloter. Sverige kryllade av duktiga cyklister i en sport som växte explotionsartat, men otroligt få var beredda att cykla tandem och ingen på en högre nivå med längre satsning. Annonseringar på internet, i sporthallar och cykelbutiker och via kontakter ledde totalt sett till ingenting.

I augusti 2015 skrev jag ett sorts farväl till cykelsporten. Jag var tömd på energi och lust och jag hade ingen kreativitet kvar. Under den hösten 2015 rullade inte varken inne- eller utecykeln många mil. Det måste ändå sägas att mina vänner ställde upp och tränade och körde dom motionslopp jag ville köra och det var och är jag tacksam för. Men ingen av dom kunde eller hade tiden att satsa fullt ut. Min dröm och mitt sikte stod inställt på Paralympics i Rio 2016 och när jag förstod att jag aldrig skulle komma dit sänkte sig mörkret.

Mörkret drabbade som alltid ganska mycket av ens lust till även andra saker. Mycket började kännas meningslöst när allt jag ville ta mig för krävde insatser av andra. Vad kunde jag annat göra på egen hand än att lägga mig ner och läsa böcker resten av mina dagar?

När jag är som längst ner börjar det oftast hända grejer. En känsla av ”så här kan vi ju inte ha det” började gro inom mig igen. Cykeln och löpbandet som mestadels stod stilla fick sig en ”klapp” i förbifarten och jag visste att jag egentligen ville men inte förmådde.

Dagen före julafton, för precis ett år sedan satt jag och velade. Zwift, ett högupplöst videospel, vad skulle jag med det till? Jag hade redan videobaserade träningsprogram till min cykeltrainer, men dom var utan ljud och gav mig således ingen inspiration eftersom jag inte såg bilderna från vägarna i Italien, Frankrike eller Spanien som rullade förbi i realistisk fart när jag trampade.

Eller skulle jag prova Zwift trots allt? Jag satt ju bara här i soffan och tyckte synd om mig själv, så vad kunde det spela för roll? Jag hade hört att det skulle finnas ljud och när jag började läsa på nätet blev glöden en gnista som tändes till en eld. ”Du hör om någon cyklar förbi dig på carbonhjul”, ”du hör om du cyklar på asfalt, en träbro eller kullersten”.

Första datorn jag installerade på var en bärbar PC. Efter lång tids nedladdning fick jag med min frus hjälp igång programmet hela vägen till det var dags att börja cykla. Jag hörde ljud, men skärmen var tom, för gammal dator. Min Mac monterades vid cykeln och processen började om och efter ytterligare väntan fungerade allt.

Jag skrev om min premiärcykling på Zwift och det blev nog ganska sakligt, men jag var totalt uppslukad. Det var ”kärlek vid första ögonkastet” och det krävdes inte många minuter förrän jag insåg att min döda dröm just fått nytt liv.

Det var knappa två månader kvar till bancykel-SM på Velodromen i falun. Jag var mycket tveksam om jag skulle delta över huvud taget. Men jag lyckades skrapa ihop 120km på den korta tid som återstod och allt tack vare Zwift. Efter en hemsk svacka var det chockerande att stå högst upp på prispallen med nytt liv och ny inspiration i kroppen. Jag kände helt ärligt ända in i märgen att det verkligen inte spelade någon roll om jag skulle få en enda mil ute på riktiga vägar, jag hade hittat en träningsform som förändrat allt.

I slutet på juni stod jag där igen, högst upp på prispallen efter seger i SM 2016 utomhus på landsväg. Den segern var dock på grund av ett 20 sekunders tidsstraff för ett annat team så att vi istället vann med en sekunds marginal vilket gjorde att den segern kanske inte kändes helt perfekt, men ändå seger.

I skrivandets stund har jag cyklat 6301km inomhus och förändringen bara fortsätter. Idag saknar jag inte ens cyklingen utomhus. Jag gör det gärna om någon av mina piloter vill och om vädret är perfekt eftersom jag är skeptisk mot att både frysa och bli skitig. Jag kommer ändå vara redo när det är dags att tävla eller starta i något av dom kommande motionsloppen.

Zwift har i dagarna släppt en försmak av deras löparmodul så att det numera också går att springa i den virtuella världen på löpbandet hemma. Springa ute är trevligt om vädret och ledsagningen stämmer, men att springa inne är inte längre några som helst problem.

I april i år inledde jag ett samarbete med Concept Träningsredskap AB som ställde upp för min satsning och placerade en roddmaskin i mitt hemmagym. Den går förvisso ännu inte att koppla till Zwift för att ro runt öarna eller längs Themsen i London i den virtuella världen, men det är säkert en tidsfråga och tills dess är även detta ett redskap som förändrar mina förutsättningar i grunden.

Så när jag nu sitter här ett år senare är det med ett ”fånigt” leende på läpparna och uppdaterade mål för 2017. Svårigheten med piloter har inte förändrats även om kontakter tagits som förhoppningsvis kan leda någon vart nästa år.

Nu är mitt nya bekymmer ett löpband som efter 7 års trogen tjänst drar sina sista andetag. Som situationen ser ut, finns inga möjligheter till nyinköp och att gå på gym för att springa är inget alternativ. Det är något som måste lösa sig på något sätt. Ett av mina mål är att springa Stockholm Marathon något av dom kommande åren. Löparmodulen i Zwift kommer vara minst lika beroendeframkallande som cyklingen har blivit och det är bara en kort tidsfråga innan det är samma typ av upplägg med online tävlingar, säkert också i duathlon. Det är så otroligt fascinerande att jag kan delta på samma sätt och villkor som alla andra.

Jag hoppas att Zwift utvecklas på ett bra sätt och åt rätt håll och bibehåller så mycket verklighetsbasering som möligt med små inslag av dataspel som idag.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.