Kurs i bancykling på Velodromen i Falun

Idag var jag och Thomas på Velodromen i Falun på kurs i bancykling för att bli godkända för att träna och tävla på Velodrom. Det har varit på planeringsstadiet ett tag hos Projekt Paracykel och nu gick det att genomföra.

Jag har bara varit på Velodromen en gång tidigare, under deltävling 3 i Swe Cup Paracykel 2015 när jag och min pilot körde där. Då var det utomhus på vargbana. Vi var inne och tittade på Velodromen den gången och fascinerades över att det över huvud taget gick att cykla på en sådan.

Velodromen är bygd i en gammal industrilokal. Varje varv är ca 200 meter och lutningen i kurvorna runt 45° om jag minns rätt. Det är sådär när man inte ser, jag kan förstå rent intellektuellt att det är en väldigt stor lutning, men det var först när jag rent fysiskt gick till en av kurvorna och kände efter som jag förstod hur brant det var. Det gick liksom inte att gå upp om man hade velat försöka det. ”Lyckligtvis” gjorde jag det efter att vi cyklat. :)

Dagen började med en teoretisk genomgång av en av instruktörerna. Sedan fick alla välja ut en cykel och ställa in den efter sina egna behov. Sedan samlades alla nere på banan för att påbörja utbildningen. Vi var två tandemcyklister som delade på en cykel och en erfaren pilot.

Vi rullade iväg och jag kom snabbt in i känslan. Eller rättare sagt så märkte jag ingen större skillnad jämfört med tidigare inomhuscyklingar på vanliga lätt doserade löparbanor. Det gick fort, över 40km /h ibland och det enda jag kände av var centrifugalkraften. Det gick inte att få en känsla av att vi låg högt upp, ca 5 meter upp på en bana som lutade väldigt kraftigt. Åter igen, rent intellektuellt kunde jag förstå att det lutade med tanke just på centrifugalkraften och om lutningen inte funnits där så hade vi kanat av banan i kurvorna.

Min paracykelkolega berättade tidigare att han mådde illa i början, men något sådant kände jag inte av annat än om jag valde att titta åt ett annat håll vilket man sittande bak på tandemcykel kan göra om man vill. :) Då kom karusellkänslan och ett visst illamående.

Jag och den andra tandemcyklisten körde var annan gång ett antal turer på banan. Bland annat provade vi att köra 1000 meter vilket är en vanlig tävlingsdistans. Det blir 5 varv i aktuell Velodrom och ungefär med 14 sekunder per varv vilket ger en dryg minuts körning i hård fart. Det var roligt.

Sista stunden körde jag och Thomas tillsammans när han var klar med sin del av utbildningen. Vi var vid det laget båda ganska trötta men måste ju hinna prova köra ihop åtminstone en gång. Thomas verkade inte tycka det var någon avgörande skillnad med tandem annat än det vanliga att man är lite längre och segare på grund av tyngden i accelerationen.

Nu är vi båda godkända för att köra på Velodrom. Tråkigt nog finns bara en Velodrom i Sverige och inte alldeles nära hemma, men nog vore det roligt att få till några träningar här nästa år och kanske blir Velodrom inomhus en tävlingsform för oss paracyklister nästa år.

Här följer en video över våra 5 varv i full fart. Pilot är Johan Landström.

[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Träning, Tävling, Velodrom, Falun[/tags]