Jag tror faktiskt det var 2014 jag senast tryckte på PTT-knappen och sände på amatörradiobanden. Det kan möjligen ha varit ännu längre sedan. Det låter helt galet länge sedan för att ha varit en så viktig hobby för mig. Det berodde på flera saker; vårt gamla gäng blev mindre och jag hade flyttat från hus där mina möjligheter att ha antenner och fast utrustning försvann. Det jag tyckte var lite trist med radio då var att räckvidden var så begränsad och det var sällan man kunde nå de man ville prata med för att de var ute och reste eller på helt andra sidan stan och man kunde sällan vara på samma kanaler. Det kändes ovärt helt enkelt att ladda och släpa med sig en radio överallt för litet nöje.
Min kompis gick snart över till DMR, digital amatörradio och tjatade på mig att göra detsamma. Just då kände jag mig lite själsligt trött och jag orkade inte läsa på och sätta mig in i hur det fungerade. Ett par inbrott i mitt källarförråd där min radiolåda blev stulen och bara några sladdar blev kvar, dog min inspiration totalt.
Men som varje vår när solen börjar lysa över våra frusna själar så väcks suget hos mig, oavsett om det gäller båtlivet eller radiointresset. Min vän la in en stöt i helt rätt tillfälle precis i det läget där jag var som mest mottaglig. Jag kände mig mer sugen på nya tekniska utmaningar och som ofta när det gäller mig, är det allt eller inget.
Jag satte igång att läsa på samtidigt som jag bombade min vän med nybörjarfrågor och till slut började jag förstå att det här nog kunde vara en vändpunkt. Den nya tekniken kunde ge mig det som jag främst av allt tyckte var tråkigt med amatörradio när jag la av.
Så det gick fort. bara för någon dag sedan beställde jag en kopia av mitt certifikat, ansökte om digitalt ID och ikväll har jag varit hos min vän och programmerat min första digitala amatörradio och är on-air igen. Det känns riktigt roligt. Jag känner mig fortfarande förvirrad och lite bortkommen vad gäller hur det digitala upplägget är, det kommer ta en stund att lära sig. Det handlar inte längre bara om en frekens för sändning och en för mottagning och val av rätt repeater. Nu när systemet är globalt och anslutet till internet finns en massa nya saker att lära sig om talgrupper, tidsluckor och ”färgkoder”.
Nu är det däremot ingen begränsning längre. Jag når jem jag vill på jorden som är i närheten av en repeater som är digitalt ansluten och har man ingen sådan i närheten kan man skapa en själv med en så kallad ”hotspot” som man ansluter itll det digitala amatörradionätet och vips är man online. Jag kan knappa in en så kallad talgrupp för Stockholm,norrland, Sverige eller vilket land, stad eller byhåla som helst som har en egen grupp och kommunicera jorden runt utan långa antenner och starka sändare.
Men nu känner jag mig fullmatad med information och som tur är har jag en kompetent och van användare nära till hands som lär få stå ut med mina frågor ett tag till. :)