Idag är det precis fem år sedan jag började <a href=”/2015/12/23/premiarcykling-med-zwift/”cykla med Zwift</a>. Under dessa fem år har det hittills blivit 19000km cykling och 2400km löpning på denna fantastiska digitala träningsplattform. När jag började använda Zwift hade det precis gått ur betastadiet och blivit en betaltjänst som kostade $10 i månaden. De första åren var det till en början kanske 30–40 användare online samtidigt och man var tvungen att befolka plattformen med ”spökcyklister” för att man inte skulle känna sig för ensam. Det fanns bara ca 15km vägar att cykla på men det var precis hur roligt som helst.
Nu har det vuxit till en gigantisk plattform och beroende på tid på dygnet är det mellan 2500 och 30000 samtidiga användare online som springer och cyklar. Man har hundratals km vägar att cykla och springa på och den virtuella världen Watopia har utökats med repliker av London, New York, Frankrike, Richmond med flera.
<a href=”/2016/12/11/lopning-i-zwift/”>Löpningen i Zwift</a> lanserades i december 2016 och det var ytterligare en stor förändring och vi var några som redan då längtade efter rodd. Dessa tre sporter var de självklara att ha i Zwift och där det redan då fanns träningsutrustning som möjliggjorde det i form av trainer till cykeln, stegsensor till löpningen och roddmaskiner kopplingsbara till dator.
När jag tänker tillbaka på min upptäckt av Zwift får jag en konstig känsla i kroppen, som någon sorts obegriplig pirrande lycka, ungefär som när man tänker på ljuva barndomsminnen eller sin käresta. Jag har funderat en del på varför och det är nog så att vissa saker i livet sätter tydliga milstolpar där något i ens liv radikalt förändras, i det här fallet till det klart bättre. Det var en vinstlott som kom vid alldeles rätt tidpunkt i livet och något, som utan att veta det, jag längtat efter och behövt väldigt länge.
Det här med uppkopplad cykel var förvisso inte nytt, jag hade kört med min cykel kopplad till datorn för automatiserad träning nästan 2 år vid det laget, men nu tillkom alla avgörande aspekter som jag saknat, ljudupplevelsen, att cykla online med andra som samtidigt satt och svettades i sina vardagsrum och garage och inte minst något som bra nära liknade verkligheten.
Det kom också i en tid när min motivation var obefintlig och jag undrar om jag någonsin tagit mig ur den svackan om inte Zwift kommit i min väg just då.
Och nu, 2020, detta sjuka år med pandemi i världen så har antalet användare fördubblats och det har så klart varit även nu en räddning för mig. Rodd har fortfarande inte lanserats trots att funktionen tagits fram och det frustrerar mig väldigt mycket. Baksidan av det här är att jag har svårt att sätta mig på roddmaskinen när det inte går att köra i Zwift. Ett helt vanligt roddpass har blivit väldigt knepigt att genomföra. :)
I dagarna nu innan jul öppnades några ytterligare kilometer vägar som jag ska utforska. Det ska bli intressant att se vart utvecklingen tar vägen i framtiden.