Så var det åter dags för årsmötes helg med Sveriges Ledarhundsförare – SLHF ute på Almåsa Konferens. Denna gång kombineras årsmötet med en rikskurs för att göra helgen lite mer innehållsrik och locka fler deltagare. Jag är själv ganska allergisk mot allt för utdragna föreningsmöten med sega diskussioner som går runt i cirklar och inte leder någon vart och slutade där man började.
Kursen började på fredagen med samling och inkvartering och middag. Kvällspasset handlade om ”tillgänglighet, på vems vilkor” och det var ett grupparbete där man skulle diskutera kring ett antal uppstådda situationer där man fått problem att ha med sin hund. Gruppdiskussionerna redovisades sedan och avslutades med ett litet rollspel.
Lördagen bjöd på soligt och vackert väder. Men under förmiddagen satt alla församlade i årsmöte. Eftersom årsmötet kombinerades med en kurs hölls årsmötet enbart under en förmiddag och dagordningen gicks igenom väldigt smidigt och bra. Även val av ny styrelse gick bra och allt var klart till lunch.
Under årsmöte och lunch hade vi även med en representant från ..::SoS::.. Svenska Service- och Signalhundsförbundet som var där med sin servicehund. Hon var bara där som observatör och ville inte ha något officiell programpunkt vilket många nog hade önskat sig. Just den organisationen med deras hundekipage känns ju annars väldigt närstående med våra ledarhundar och åtminstone jag tycker vi borde ha ett tätare samarbete för att ge varandra draghjälp. Det är ingen okomplicerad tanke men värd att fundera på. Hon trivdes tydligen i vårt sällskap även om jag aldrig fick chansen att säga hej, och lovade att återkomma och då kanske prata lite om sin hund inför oss andra. Vi får se om det blir nästa år kanske.
Under eftermiddagen var det uteaktiviteter och under kursen fick man helt fritt välja mellan lydnad, hinderbana eller långpromenad. Vi som planerade kursen hade bestämt att man fick välja olika eller samma sak under passet på lördagen och söndagen. Själv anslöt jag mig efter lite tvekan till långpromenadsgruppen. Min hund ska ju tas ur tjänst och det är ingen idé att nöta med henne när hon inte vill.
Under senare delen av eftermiddagen var det dags för tillgänglighetsgruppens pass där jag och två till ingår. Gruppen bildades i höstas och skulle titta på hur man kunde jobba vidare med tillgänglighetsfrågor och vi redovisade vårt arbete och hur långt vi kommit och lämnade därefter ordet fritt. Diskussionen gav nya konstruktiva idéer och förhoppningsvis inspirerade hundförare som är villiga att jobba med gruppen.
Under kvällen var det ett långt ledighetspass där man fick göra vad man ville. Somliga vilade, lsäte eller gick ner till konferensanläggningens badanläggning. Klockan 20.00 var det sen fin middag och det var en trevlig afton.
Söndagen började med ett pass som handlade om intressepolitik och jag ledde även det passet. Vi delade ut fem frågor man skulle jobba med i grupper och sedan gick vi igenom svaren gemensamt.
Efter förmiddagsfikat var det dags för helgens andra utomhuspass och även denna dag bjöd på strålande solsken och ljumma vindar. Jag anslöt mig även denna gång till långpromenadsgruppen och den hade en annan men minst lika trevlig sammansättning. Vi vandrade i övningsområdet och hundar och människor fick sträcka på benen.
När vi återvände kom vi precis till lunchen och under lunchpasset hade jag tryckt in en alldeles egen programpunkt. Lunchpasset var 1½ timme långt och jag tog med mig en funktionär och en instruktör upp till hinderbanan där alla som ville fick komma och bli filmade. Jag tycker ju det råder en stor brist på filmmaterial som visar ledarhundar i tjänst och innan jag lade ut mina klipp på min sida på Youtube fanns egentligen inget svenskt material alls.
Mitt initiativ visade sig vara mycket uppskattat. När vi slängt i oss maten och rusat upp till hinderbanan hade vi bara 40 minuters lunchrast kvar tills helgen skulle avslutas och uppe vid hinderbanan fanns totalt 10 ekipage som gärna ville bidra till spridningen av information. Alla fick välja om just deras klipp skulle kunna användas av SLHF eller om man bara ville ha det för eget bruk och alla gav sitt medgivande till att det skulle få användas av föreningen vilket var mycket glädjande.
När min hund sist av alla luffsade genom hinderbanan med knappt godkänt var det bara med något minuts marginal, men vi hann och jag kände mig riktigt glad över att jag försökte få till det och lyckades och inte minst, att intresset var så stort. Man kan garanterat snart se resultatet av dessa inspelningar både på min egen Youtube-kanal och SLHFs sida.
Dagens sista pass avslutades med en diskussion om Synskadades Riksförbunds senaste i raden av märkliga beslut att skära ner vår veterinärtjänst till 50% vilket i så fall får konsekvensen att vår veterinär som med ca 15 års kunskap i bagaget slutar. Den debatt som uppstod om vad föreningen borde göra, visade en enad front och visade stor ilska och irritation. Jag kommer behandla ämnet i ett eget inlägg inom kort för att försöka förklara den luddiga och oklara bakgrunden och vilka konsekvenser jag tror detta kan få.
Passet avslutades med en diskussion om ”kamratvård”, att vi borde ta hand om varandra och särskilt nya medlemmar bättre på dessa kurser. Någon hade känt sig lite utanför och sådant är oerhört allvarligt men tyvärr inte helt ovanligt. Det är bara synd att just detta kommer upp som en sista punkt när det är för sent för att göra något åt det den här gången. Därefter avslutades allt med en kursutvärdering.
Med en halvtimme kvar till hemtransport gick jag och en hundförare till upp till hinderbanan med funktionären som filmat tidigare och vi tog några sista kompletterande scener medans vi fanns på plats och hinderbanan stod uppställd.
Nu är vi åter igen hemma och det känns sådär lite tomt och konstigt igen efter en intensiv och trevlig helg att vara hemma i vardagen igen. Just den omställningen har jag ju upplevt två gånger den här veckan i och med min hemkomst från SightCity 2011 och jag vänjer mig aldrig riktigt. Jag gläds ändå åt att vi genomförde en lyckad kurs där tidsprogram och organisation höll i stort sett hela vägen.
Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Västerhaninge:
Se ledarhunden Teo träna på dressyrplanen:
[tags]Ledarhund, Ledarhundar, Hund, Hundar, Veterinär, Hundinstruktör, Servicehund, Servicehundar, Signalhund, Signalhundar, Synskada, Synskadade, Blind, Blinda, Funktionshinder, Funktionshindrade, Tillgänglighet, Intressepolitik, Labrador, Labrador Retriever, Schäfer, Golden Retriever, Storpudel, Kungspudel, Synskadades Riksförbund, SRF, SLHF, Almåsa, Almåsa Konferens, Allergi, Allergier, Pälsdjursallergi, Restaurang, Hotell, Sjukhus[/tags]