Dåliga val

Ibland gör man dåliga val i livet och då menar jag riktigt dåliga som man ångrar länge, länge!

Ett sådant val gjorde jag 1992 som grämer mig än idag, mest för att jag hade så fel och var så naiv och missade en eventuell ra affär.

Då bodde jag i en etta i Åkersberga, väldigt centralt och nära skolan. Jag hade ett år kvar till studenten, syskonen hade flyttat hemifrån för länge sedan och föräldrarna sålde villan i Österskär och flyttade även de in till stan. Jag trivdes i Åkersberga som förändrat mitt liv så och tänkte mig nog att alltid bo kvar där. Jag hade äntligen vänner och trivdes bra i skolan och jag tänkte mig nog att det skulle förbli så.

Min ena syster hade då en liten etta på 18 kvadrat mitt på Kungsholmen som hon skulle lämna för att flytta till större. Den hade säkert kostat en slant att köpa, 3–400.000kr då, men en månadskostnad på 500kr i en väldigt gammal och stabil bostadsrättsförening.

Hon frågade mig en dag om jag inte ville ta över den. Jag invände först att jag inte hade de pengarna men hon sa att jag kunde få bo där och jag skulle ju snart sluta skolan och få ett jobb och kunde köpa lägenheten då. Jag sa att jag trivdes där jag var, hade min skola och mina vänner där och lyssnade inte på motargumentet att om bara ett år var skolan slut och vem vet vad som hände då och vilka vänner som fanns kvar och att man måste tänka på framtiden. Men jag hörde inte på!

När studenten kom kändes det som att slå om en strömbrytare. Jag fick min första ledarhund som upptog min tid den första sommarmånaden, men redan efter ett par veckor insåg jag hur ensam jag plötsigt var! Exakt vart folk tagit vägen förstod jag inte eller om det bara var skolan som hållit oss samman som nu var slut. Redan då tänkte jag att jag nog sagt nej till en bra grej något år tidigare.

Sedan fick jag en praktikplats på en dykarskola i Åkersberga där en klasskompis fått jobb, men det höll bara ett år och sedan var jag arbetslös och ensam igen. Klasskompisen flyttade till Norrköping och startade upp en ny dykarskola där så inte ens honom hade jag längre.

Jag kom in på en datautbildning i Sundbyberg och plötsligt blev jag tvungen att flytta till stan. Jag hamnade i en etta i Hökarängen. Det steget ledde till livet idag, men då tänkte jag ofta på lägenheten på Kungsholmen. Kanske hade jag kunnat köpa den för de bostadspriser som gällde då och bara något eller några år sälja och kunna köpa något större, vad vet man!

Idag påverkas jag inte så mycket av det valet längre, men då när jag var ensam sa jag ofta till mig själv hur oerhört blåst jag var och ett år då säkert, en sådan chans kommer aldrig igen!

[tags]Val, Valmöjligheter, Bostad, Bostadsrätt, Lägenhet, Åkersberga, Österskär, Stockholm, Kungsholmen, Hökarängen[/tags]