I måndags kväll var vi ute vid båten för att se om något hänt sedan sist. När vi städade båten i fredags var den precis framdragen på trailer och stod påkopplad bakom traktor mitt på planen framför verkstaden och då tänkte man nu ska drevet hängas på, ett arbete på kanske 20 minuter och sedan bara att sjösätta.
Men medan vi städade och vaxade bakades båten åt sidan och traktorn kopplades bort och i måndags när vi var där stod den på samma ställe som sist.
Jag tycker detta är riktigt jobbigt. Inte bara för att det är ett himla åkande fram och tillbaka och slöseri med färdtjänstresor och väntande ute i ödemarken. Det är inte heller enbart det att när jag väl kommer dit har jag svårt att leta rätt på personalen för att fråga vad som händer. Sanningen är också den att jag tycker det är jobbigt att säga till. Egentligen borde jag visa mitt missnöje och åtminstone bli irriterad. Men istället känner jag mig förnedrad och kniper igen och går undan. Jag skäms för att jag tycker det är jobbigt att göra en så enkel grej som att ringa eller säga till eller bara fråga vad som händer.
Ikväll har vi i alla fall kört ut de sista dynorna så allt är nu på plats.
[tags]Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv[/tags]