Nu säger jag upp mig

Efter 7 år och 8 månader på samma arbetsplats.

Det började i maj 1999 när jag jobbade på CanIt, en liten internetleverantör där jag varit ett år nästan på månaden. När jag började satt vi i Arlanda och jag pendlade från Haninge. Gissa om jag blev glad när dirren meddelade att det skulle flyttas till gamla stan, kontor på Lilla Nygatan! Det blev plötsligt knappt 30 minuters resväg med snabbuss för mig, det var mycket skönt.Men säg den glädje som varar för evigt? Snart bar det av ut tillbaka till Arlanda igen och jag spenderade åter drygt 4½ timmar på pendeltåg och bussar, åtminstone de dagar trafiken fungerade. I december -98 försvann Egge till UUNET och han lovade hålla ögonen öppna för min räkning. Jag intalade mig själv att jag trivdes men restiden tog knäcken på mig. I mars eller april -99 fick jag komma på anställningsintervju och det var väldigt nervöst. Men tack vare ännu ett gott ord från Egge och lite tur så fick jag jobbet. I maj -99 slutade jag på CanIt och börajde på UUNET i Kista. Kan tyckas inte så stor skillnad resmässigt och förvisso fick jag fortfarande byta pendeltåg, men det var som natt och dag och min familj fick åter se mig på kvällarna, de dagar SL hade bra dagar vill säga =) Sedan dess har tiden gått, UUNET bytte namn till Worldcom, MCI och slutligen Verizon Business. Det har vart både ljus och mörker såklart, men mestadels har vi haft enormt roligt, sjukt grymma firmafester och underbara kollegor vilket väl var tur de gånger det skars ner och kära kollegor fick sluta eller omflyttningar. Själv har jag ägnat mig åt en mängd saker under åren som gått. Själv fick jag bygga upp både registry, IP- och abuse-funktionerna och spenderadeett par år inom företagets server operationsavdelning innan jag till slut hamnade tillbaka på registry igen. Ungefär vid den häör tiden förra året fick jag ett erbjudande om en anställning på ett hjälpmedelsföretag. Jag som kände att jag till slut höll på att stagnera på min post tyckte det var frestande. Min arbetsgivare gav mig generöst nog tjänstledighet under ett år för att prova min nya karriär och här är jag nu. Idag är det mindre än tre månader kvar tills tjänstledigheten går ut och det är hög tid att bestämma sig. Det har det varit länge förvisso men det har inte vart ett lätt beslut. Ibland vill man kunna skåda in i framtiden, åtminstone inbillar man sig att man vill det OM man får se bra saker =) Hur jag gör är ju ganska avgörande för min familj men också för min egen inspiration och glöd såklart. Så här sitter jag nu med bläckpennan mot pappret och för över beslutet från pennans spets till pappret, jag har sagt upp mig från min gamla arbetsplats, den arbetsplats jag stannat längst på och trivts bäst på hittills genom mitt förvisso ganska korta yrkesverksamma liv. Men det är dags för mig att gå vidare, så är det bara. Man kan inte stanna för att manär nöjd med sin lön och älskar sina kollegor, inte bara därför i alla fall. Då blir fikarasterna för långa =) Nu är underskriften på plats och imorgon åker jag in med pappret mest för att själv få träffa vår underbara Senior HR som mest av alla hjälpt genom de svårare tiderna på företaget. Henne kommer jag såklart att sakna, liksom stolen, skrivbordet, den senaste platsen invid fönstret mot framtsidan, telefonen, det konstanta låga sårlet av människor, telefoner och gurglandet från kaffeautomaten, nån som skrattar för högt när man har kund i telefon. Men allra allra mest av allt kommer jag sakna Egge, Patrick, Janne, Andrea med flera, ni som gjorde att det var skitkul att gå till jobbet och ni som fick det sura automatkaffet att smaka bättre. Jag kommer till och med sakna de jag irriterade mig på, no names, no names =) En del av er hoppas jag att jag kommer fortsätta ha kontakt med, Egge såklart, och kanske några till.Men mestadels vet man att kontakten sakta dör ut trots MSN och mobiltelefon, det är tråkigt men ett välkänt fenomen och jag har aldrig lyckats motverka det. Tack alla ni på UUNET/Worldcom/MCI/Verizon!

Posted from .

Kommentera