Zwift SZR Race Series 2016 deltävling #10

Bild: Zwift skärmbild

Ikväll gick den 10:e deltävlingen i SZR Race Series och banan för dagen var den näst tuffaste, Mountain Route. 31km och dryga 700 höjdmeter.

Ikväll kände jag mig hyfsat på gång och även om uppvärmningen blev lite snål kändes det bra när startsignalen gick. Det var över 300 anmälda till kvällens lopp vilket var någon sorts reckord, superkul!

Vi hade några kilometers flack terräng framför oss innan berget kom. Men när det väl kom gick det konstant uppför. Vi körde rutten så att vi fick den brantaste klättringen upp för berget och det kändes i benen men kändes bra. Ett bra tecken när man kör om dom flesta istället för att bli omkörd. :)

Väl uppe på toppen gick det nedför igen. Det var lite svårt att hålla kraften i benen även utför. Vi var en grupp på 3–4 stycken som hängde ihop i princip från övre delen av berget enda in i mål. Trots att det är virtuella människor man aldrig träffat, känns dom som ens riktiga kompisr och medtävlande och man känner igen allt fler namn vid dessa evenemang.

Spurten in i mål gick tungt. Det krampade i låren sista kilometern och jag hade svårt att hålla pulsen uppe. Jag försökte plocka en av mina medtävlande men kraften räckte inte till där på slutet.

Det kändes väldigt bra att rulla i mål och det kändes som om det idag borde kunna bli ett bra resultat. När listorna sedan blev klara visade det sig att jag kämpade mig till en 10:e plats i B-gruppen och tog därmed mitt första seriepoäng. Inte mycket, men en klar förbättring. Snart uppgraderar jag till A-gruppen och då börjar sliten om att kämpa sig upp från botten mot toppen igen. :)

Nu är det två deltävlingar kvar. En av dem, den sista kommer nog tyvärr inte gå att köra för mig om jag ska prioritera julbord med jobbet, men åtminstone en tävling till hinner jag med innan det blir jul- och nyårsuppehåll.

här finns den kompletta resultatlistan för kvällens event.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

”Everest” 50000 meter klättring slutfört

När jag började träna med Zwift för snart precis ett år sedan, hade jag inte full koll på hur allt fungerade. Då fanns två utmaningar att välja på, en distansutmaning och en höjdutmaning. Jag började med distansutmaningen och klarade av den ganska fort och tog sedan tag i höjdutmaningen.

I mars skrev jag att jag slutfört den. Cyklat 8848 höjdmeter motsvarande Mount Everest och då trodde jag att jag var klar. Jag förstod ganska snart att det bara var ett delmål. Hela utmaningen gick ut på att totalt cykla 50000 höjdmeter och att jag då bara klarat av lite knappt 20% av utmaningen.

Men jag lärde mig fort. Dock gick stora delar av våren ut på tempoträning inför tävlingssäsongen och jag samlade inte så måna höjdmeter genom att cykla uppe i bergen.

Först efter sommaren tog jag tag i det på allvar och under september till november har jag nog klarat av mer än hälften på den korta tiden.

Idag däremot, slutförde jag utmaningen när ”höjdmätaren” stannade på 50000 meter. Det skedde märkligt nog precis uppe på toppen på berget i Watopia. Jag kunde byta till den speciella cykel man låser upp då man klarar denna utmaning. Visst är den cool?!

Sedan starten har det tillkommit ytterligare en distansutmaning, ”Tour Italy” som går ut på att cykla 2000km för att låsa upp ytterligare en cykel. Det är bara distans som räknas så det är bara att nu sätta igång och cykla långt. Målet var att klara av dessa utmaningar före jul, men det kan bli tufft minst sagt. :)

Eftersom jag nu är på hittills högsta nivån, level 25 och bara har en utmaning kvar och alla utmärkelser är insamlade, så hoppas jag snart Zwift stoppar in nya utmaningar.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift iOS beta del II

Bild: Cykel, bord med iPad och vattenflaska

En dryg vecka med Zwift beta för iOS och en iPad Pro 12,9″ har flyttat in. Jag har också fått hem den beställda omvandlaren Viiiiva från 4iiii som både är ett pulsband med stöd för både Bluetooth Smart och ANT+ samtidigt som den kan brygga andra enheter som bara kommunicerar med ANT+ över till Bluetooth Smart. Bland annat min wattmätare Garmin Vector.

Rent konkret känns det inte som en beta längre. Allt har fungerat väldigt bra. Jag har bara haft några korta avbrott i effekten under de pass jag kört, men om det berott på programvaran eller omvandlaren som överför signalen från min wattmätare till iPaden, vet jag inte. Det har bara varit 5–10 sekunders avbrott vilket i och för´sig har räckt för att få min cykel att stanna och under tävling skulle det vara förödande.

Zwift känner man i övrigt igen helt från datorversionen. Enkelt och intuitivt och ljudeffekterna är dom samma.

Den direkta skillnaden är att appen startar betydligt snabbare än på min kraftiga iMac där det tar väl god tid på sig att starta upp men sen flyter på bra i övrigt i ultrahög grafik.

Dom som ser i min familj säger att grafiken är bra, det flyger på bra och ser lika högupplöst ut som på datorversionen.

Min trainer, en Wahoo Kickr ansluter via Bluetooth istället för ANT+ mot iPad och där märks heller ingen skillnad. I den aktuella betaversionen står det att kontroll av Bluetooth Smart-trainers ska vara åter i full effekt och jag märker heller ingen skillnad jämfört med dator. Responsen i trainern och känslan i motluten är dom samma.

Jag märker på mig själv att jag mycket gärna ställer fram iPaden och kör med istället för datorn. Givetvis ska jag testa nu när jag kan, men det känns extra smidigt med iPad. Allt girå igång snabbt och jag är igång på nolltid.

Det finns ett par nackdelar med detta på en surfplatta eller telefon jämfört med dator anser jag. För mig som har en synnedsättning, försvinner hela möjligheten till viss kontroll via tangentbord. Det är förvisso inte mycket jag kan göra med tangentbordet i datorversionen heller, men jag kan ta skärmbilder, byta färdriktning och skicka olika glada tillrop till andra cyklister i Zwift. Inte minst kan jag aktivera så kallade powerups / bonusar man får tilldelat. Det senare har jag slutat med allt mer. Även om man bara får en liten fördel av bonusarna och dom oftast inte är tillåtna under tävling, har jag allt mer slutat med det och kör på min egen prestation till 100% istället.

Det här kommer också förmodligen kompenseras då man annonserat att den app som finns som tillbehör eller ”fjärrkontroll” till Zwift, ska utökas med fler möjligheter att kontrollera Zwift från sin telefon. Bland annat spara och avsluta vilket bara går med mus/klick idag. Det har förvisso inte varit något stort problem för mig att få hjälp hemma eftersom Zwift är så lättskött och alltid fungerar till skillnad från tidigare programvaror jag använt. Men jag har svårt att starta och avlsuta en träning om det inte finns någon hemma som kan hjälpa mig vid start och slut och den biten vore skönt att klara själv.

På vissa områden är jag lite ”old school” när det gäller datorer. Jag älskar surfplattan och den smarta telefonen och gör precis som många andra, allt mer från dessa istället för från datorn. Men jag har svårt att vänja mig vid att kontrollen över filer och mappar helt försvunnit just när det gäller iOS-enheter. tanken är att användaren inte ska behöva bekymra sig över sådant och egentligen har jag inget behov av det i det här läget. Men att inte kunna ha kontroll över dom fysiska aktivitetsfilerna, loggfilerna eller skärmbildfilerna stör mig och jag har svårt att släppa det. Hittills har jag dels laddat upp aktiviteterna till Strava och Garmin Connect och dessutom sparat filerna med själva rådatat i lokalt på min dator för att ha om dessa tjänster skulle upphöra. När jag nu tvingas släppa den biten är det ovant men jag kanske kommer kunna sluta med det kontrollbehovet även om det som sagt stör mig.

Men det här är fantastiskt. Det kommer göra Zwift tillgängligt för ännu fler som inte vill eller kan skaffa en kraftfull speldator. Allt fler trainers får stöd för Bluetooth Smart vilket väl kommer vara en liten begränsning ett tag framöver. Har man en trainer som enbart har stöd för ANT+ måste man antingen byta trainer eller skaffa en brygga mellan ANT+ och Bluetooth Smart, typ 4IIII Viiiiva vilket blir en liten merkostnad.

Längtan i kroppen efter löparmodulen i Zwift är rent fysisk. Nu har testversioner av det börjat hamna hos ett fåtal personer på nätet vilket tyder på att det snart borde vara dags, även om det går på tok för långsamt för min rastlösa själ. Det kommer bli stort för mig som längtar efter att åter få komma igång med inomhuslöpningen och där ser jag för egen del en stor vinst med iOS-plattformen. Klart enkelt att kunna ha en surfplatta eller telefon vid löpbandet.

Zwift för iOS beräknas lanseras i slutet av november och det känns rimligt som det verkar fungera nu. Man uppdaterar även companion-appen för iPhone inför det stora släppet så saker är helt klart mycket på gång.

En mycket rolig utveckling. :)

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift iOS beta

Igår hände det äntligen, en inbjudan till betatest av Zwift för iPad och iPhone! Jag anmälde intresse för flera veckor sedan och man har rullat ut inbjudningar i omgångar till allt fler personer och igår var det alltså min tur.

Idag har jag installerat på en iPhone 6S och en iPad och kört ett första kort testpass och jag känner mig rent av lycklig! :)

Det försa testpasset var ett kort uppvärmningspass inför en längre utmaning. Just denna utmaning körde jag dock som vanligt på datorn då jag ännu saknar kompatibel pulsmätare vilken kommer beställas omgående.

Jag återkommer med mera intryck senare när jag hunnit testa mera.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift Z-Wheeler 100km Mission

I november är det dags för en ny utmaning i Zwift, Zwift Z-Wheeler 100km Mission. Utmaningen går ut på att man utrustas med en trehjuling som man ska cykla 100km med på valfri bana.

Syftet är att i december samla in 100 trehjulingar till fattiga barn. Priset, förutom ett antal tusen brända kalorier, är att en vinnare får komma till Zwifts huvudkontor i Kalifornien och under ett par dagar vara med och överföra dessa till den hjälporganisation som ska dela ut leksakerna. Kan det bli så mycket bättre?

Jag körde utmaningen idag och jag valde Londons kuperade bana för att samtidigt samla ihop till mina 50000 höjdmeter. Jag räknade med att det skulle ta lite drygt 3 timmar och det stämde ganksa bra. Jag lyckades hålla farten uppe över 30km/h trots backarna och trots att jag började känna mig ganska matt mot slutet.

En eller ett par timmar på trainer är ingen direkt konstigt och tiden går fort. Men när det börjar bli upp emot tre timmar börjar det bli långt. Det finns en avsevärd skillnad mellan cykling utomhus och på trainer. Cykling på trainer påminner väldigt mycket om spinning. Ute kan man rulla och vila i utförsbackarna men på trainer finns inte den möjligheten på samma sätt. Korta stunder kan man lätta på trycketnär det går nedför, men annars går benen i stort sett hela tiden.

Men det gick bra idag. Jag har en mycket tollerant familj som serverar kaffe och pepparkakor längs ”vägen” och det blev ett kort fikastopp på några få minuter. Men när skylten om att utmaningen var slutförd kom upp, hade jag inte svårt att stanna och kliva av cykeln. Jag var så pass snabb att kliva av cykeln att mätaren stannade precis på 100,0km. När aktiviteten sedan överfördes till Strava enligt nedan, visar den på 200 meter kortare, otroligt störande. ;)

Nu är det hur som helst slutfört och det känns skönt och jag är nöjd. Bara att invänta utlottningen och se vem som blir den lyckliga vinnaren.

Andra bloggar om: , , , , ,

Zwift SZR Race Series 2016 deltävling #6

Då var det onsdag igen och tävling. Jag har haft två dagars uppehåll efter mitt långpass i söndags och det kanske jag inte hade behövt nu såhär i efterhand.

Det kändes som en av dom där sämre dagarna idag. Svår känsla att beskriva, men det känns i hela kroppen att man inte är helt på gång. Idag blev det bara ca 15 minuters uppvärmning dessutom och det är lite i kortaste laget för mina behov. Jag hade laddat med gröt några timmar innan igen och det var kanske lite mycket ganska nära inpå lunchen. Så en del i att jag inte kände mig i toppform, berodde på att jag kände mig övermätt.

Men det är bara att ladda med vattenflaskor, slå på fläkten och breda ut handdukarna över cykelstyret och köra så hårt det går. Resultatet blir ändå oftast bättre än känslan i kroppen.

Dagens bana gick på den virtuella Watopia. 4 varv på en platt bana med en total sträcka på dryga 40km. Den är perfekt för TT-lopp just på grund av dess relativa platta profil. Jag gillar den verkligen, men inte idag. ;)

10 sekunder innan start jobbar jag upp effekten till dryga 300 watt för att hänga med i starten. Målet är att köra med A-klungan så länge det bara går och jag tror det gick bra i ungefär 2 varv. Sedan började mjölksyran komma, kramp i benen och pulsen sjönk och gick inte att hålla uppe. Jag blir så irriterad när den sjunker under 160bpm på ett TT-lopp när den bör ligga runt 170 i mitt fall. Men dålig uppvärmning är nog främsta orsaken idag.

Jag tappade den stora klungan som jag tror var A-gruppen i en uppförsbacke och dom försvann som en raket. Har man väl tappat dom är det väldigt svårt att hinna ikapp, speciellt med krampande ben. Jag blev dessutom irriterad av fläkten som stod alldeles för nära och blåste kall luft på mina blöta ben vilket skapade en konstig köld över huden. Det var en miss i planeringen och inte tal om att kliva av och flytta på fläkten. :)

Sista halvan av sista varvet började det kännas som det brukar mot slutet, kroppen börjar bli genomkörd och varm och jag börjar känna mig starkare igen. Det gick lättare att trycka på och jag plockade en hel del placeringar. Det var rysligt skönt när det var över och jag rullade över mållinjen. Resultatlistan man ser på den sista bilden är för övrigt inte den officiella resultatlistan. Den finns istället här.

Efteråt blev jag förvånad. Trots att det kändes uselt i kroppen rullade jag in på en tredjeplats i B-gruppen, endast 02:10 efter vinnaren i min grupp och 03:11 efter den vinnaren i A-gruppen. Min genomsnittseffekt på 260 watt eller 3,63 watt per kilo är jag inte så imponnerad av, men det är min näst bästa genomsnittseffekt någonsin och bara 7 watt under min senast uppmätta maximala genomsnittseffekt.

Totalt startade över 200 varav ca 80 i min grupp, så jag kanske inte ska vara så självkritisk utan istället försöka vara lite nöjd. Det går åt rätt håll. :)

Om resultatlistan står sig efter alla efterhandskorrigeringar så knep jag därmed mina första poäng i serien, det var lite kul. :)

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift Cervélo TT Mission 42km & 180km

Bild: Zwift Cervélo Mission finished

I oktober annonserade Zwift utlottning av en riktig cykel från Cervélo. Två utmaningar blev tillgängliga, en 42km och en 180km på valfri bana och chansen att vinna skulle öka om man genomförde båda utmaningarna.

Den 6:e oktober körde jag 42km-utmaningen utan några större problem. 42km på 1:07 på en platt tempobana.

Idag var näst sista dagen för utlottningen och sista chansen för mig att köra den långa utmaningen på 180km. Jag har faktiskt dragit mig lite för det. Dryga 5 timmars cykling inomhus är bara det mentalt tufft.

Men idag skulle familjen iväg på kalas några timmar och det skulle bespara dom en stund av det monotona ljudet av trainern och mitt flåsande.

Ungefär kl12 hade jag grundat med grötfrukost, laddat med vattenflaskor, energidrycker och lite choklad. Dagens bana var London och jag valde en medeltung bana med ett par hundra höjdmeter per varv och det skulle bli 9 varv a 20km. Det skulle inte bli något försök att varken pressa watt eller få hög hastighet, utan bara mala på och överleva. Därför fyllde jag öronen med en ljudbok istället för rockmusik.

Vid en sådan här långcykling på en statisk cykel inomhus, där ingenting runt omkring förändras, är det viktigt för mig att sätta upp många små delmål. Jag delade först upp utmaningen i 3 x 3 varv och 6-milsetapper. Vart tredje varv och var sjette mil skulle det bli en kort paus för bensträckare och påfyllning av vatten på max någon minut. Mentalt delade jag också in banan i 2-varvsdelar a 40km. En annan grej jag också använt under Vätternrundan flera gånger, är att fram till halva sträckan räkna uppåt; 1 varv avklarat, 3 varv och så vidare fram till 5 varv, då jag istället började räkna ner de återstående varven. På så vis peppar man hjärnan med positiva delmål.

Under Vätternrundan gjorde jag samma sak, räkna uppåt till 15 mil och efter 16 mil istället räkna nedåt, bara 14 kvar och när det blev ensiffrigt under 10 mil kvar, kändes det som en lätt sak att nå målet.

Den här taktiken funkar bra för mig och dom första 4i timmarna gick fort, distraherad av ljudboken. Mitt största problem vid långa sessioner på cykel har alltid varit rumpan mer än trötthet i benen och sista 1½ timmarna var det många små korta positionsbyten för att stå upp en stund.

Sista varvet, det 9:e i raden var det värsta. Ni vet som varit kissnödiga på väg hem så har sista biten in i lägenheten fram till toa varit plågsam. Så kände även jag. Efter 5 timmars cykling och bara en dryg halvtimme kvar kommer dom negativa tankarna om hur man ska orka sista biten. Då sätter familjen på kaffe och den underbara doften sätter det sista nödvändiga målet att slutföra. :)

Efter 5 timmar och 39 minuter, 180km, dryga 1930 höjdmeter och över 4000 förbrända kalorier känner man sig ganska nöjd efteråt. Under tiden gick det åt 4 liter vatten och 1 liter energidryck samt ett klädombyte efter halva tiden för att få nya torra kläder. Efter ombyte balanserade jag på stela ben ned för trappan och sjönk ner i soffan med en varm kopp kaffe. Och nu tycker jag fkatiskt att Cervélo ska anse att jag är en värdig vinnare av en sprillans ny TT-cykel! :)

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift SZR Race Series 2016 deltävling #5

Idag deltog jag i min andra tävling som var den femte i den här serien. Jag kände mig klart bättre förberedd den här gången. Jag han med att grunda med gröt god tid innan och 45 minuter före start var jag klar och började värma upp. Jag vet att jag är lite trög och tar god tid på mig att köra igenom hela kroppen. Det blev 20km i lugnt tempo med några små spurter för att skrämma upp pulsen några gånger och bli svettig utan att ta ut mig.

Inför dagens tävling hade jag rättat till min vikt i systemet som var 3kg för hög förra veckan då det var en flera månader gammal viktangivelse. Vikten är avgörande för att beräkna hur många watt per kilo man genererar och därmed hur snabb man är, precis som ute på dom riktiga vägarna. Dessutom hade jag monterat mina Garmin Vector-pedaler för att mäta kraften med istället för att låta min trainer göra det. På så vis kan jag känna mig säker på att även mina watt blir så korrekt som möjligt utan att riskera att få för lite eller för mycket effekt.

7–8 minuter före start stod jag på startlinjen och lät mest benen gå runt och det fylldes på med startande i en rasande fart. 10 sekunder före start började timern pipa och jag började trycka på för att få upp effekten tills starten gick.

Jag tror jag hängde med dom snabba gängen bra åtminstone det första varvet och jag kände mig starkare än på länge och inga ojämna pulstoppar på grund av dålig uppvärmning. Pulsen låg äntligen bra, runt 170bpm som den ska när jag kör tempo och inga stora förändringar annat än lite högre i backarna för att sjunka tillbaka några bpm igen på raksträckorna och nedförsbackarna.

Banan var ungefär 9km och skulle köras 3 varv. Efter 1,5 varv började det bli tungt och den tuffa backen upp den tredje och sista gången gick mer på rasande vilja. Men sen sjönk pulsen och mjölksyran i benen var ett faktum. Då går det inte att trycka på mer hur mycket man än vill. :)

Sista biten in till mål plockade jag så många placeringar jag kunde och det var en riktig lättnad att rulla över mållinjen. Det räckte till en 15:e plats av ett 50-tal i B-gruppen, dryga 5 minuter efter segraren. Det var en klar förbättring jämfört med förra veckan och jag höjde min FTP med 20 watt från 247 till 267 watt vilket gjorde mig mer glad än något annat. Min totala genomsnittseffekt slutade på 260 watt vilket också är ett rekord.

Gränsen mellan A- och B-gruppen går vid 4,0 watt per kilo och idag körde jag på 3,88 watt per kilo 95% av tiden så fortsätter jag så här uppgraderar jag snart mig till A-gruppen.

Resultat från kvällens tävling hittar man här.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift SZR Race Series 2016 deltävling #4

Ikväll körde jag mitt andra race i Zwift. Efter mitt första race i söndags blev jag så grymt taggad så att jag var tvungen att köra idag igen och så ofta jag bara kan framöver.

På sätt och vis är det lite märkligt att jag inte börjat tävla tidigare. Helt sant är att jag inte riktigt orkat sätta mig in i upplägget eftersom jag också vetat att jag behöver hjälp vid tävlingarna. Men nu har det på något sätt mognat inom mig och när jag dessutom nått nivå 25, som i dagsläget är den högsta nivån i Zwift, känns det lämpligt att hitta något nytt att sträva efter. Det kommer helt säkert nya nivåer framöver vart efter allt fler når högsta nivn och även om jag nu nått den högsta, finns andra utmaningar att sträva efter som jag inte är klar med ännu.

Kvällens tävling var den 4:e av 12 deltävlingar som anordnas av svenska Zwift:are. Det fungerar som ett vanligt linjelopp utomhus, alla startar samtidigt och man får dra nytta av klungor. Sträckan är runt 30–35km beroende på vilken bana man valt för dagen.

Man anmäler sig i en av 5 kategorier beroende på hur många watt per kilo kroppsvikt man klarar av att generera. Jag kör numera i kategori B som motsvarar 3,2 watt per kilo upp till 3,99 watt per kilo. Jag har uppnått det äntligen tackvare viss viktnedgång och givetvis en massa mer muskler. Behöver jag säga att målet innan årets slut är att köra åtminstone i svansen på kategori A? ;)

Starten gick kl19:00. Jag hann bara med lätt uppvärmning ca 10 minuter före, alldeles för kort för mina behov som är rätt seg igång. När klockan tickade ner 10 sekunder för start, kändes det helt klart på riktigt. Samma pirr i kroppen och samma vilja att göra sitt absolut bästa.

Det tråkiga med mina blogginlägg är att jag inte kan berätta speciellt mycket om själva racet eftersom jag inte ser skärmen. En längre stund hade jag min fru och dotter som syntolk och support och det var mycket värt. Men jag kom iväg bra och tror att jag hamnade med A-klungan en bra stund men förstod mer än väl att jag inte skulle orka hålla det tempot någon längre stund. Banan kändes tung trots att det var en platt bana. Jag kände inga större variationer i min trainer oavsett om det gick uppför eller var platt. Jag vet inte om det ska vara så under race, men under vanlig fri cykling tycker jag nog variationen är betydligt större.

Det kändes bra ungefär i 4 varv och jag orkade hålla i överkanten av min förmåga innan det började gå tungt och jag började få mjölksyra i benen. Sista varven hade jag tappat klungorna och låg med andra lite sporadiskt, körde om och blev omkörd.

Sista kilometrarna var jag färdig att ge upp. Pulsen gick ner under 160bpm men benen kändes som stockar och det var mer på viljestyrka jag tog mig i mål.

När det bara var några kilometer kvar till mål gjorde jag ett störande misstag. I Zwift får man regelbundet olika bonusar som under 20 sekunder ger än fördel i fart eller vikt. Under tävling är dessa bonusar självklart inte tillåtna. Man aktiverar en väntande bonus med mellanslagstangenten.

Så alldeles innan mål skulle jag ta några skärmbilder som ni kan se ovan. Finmotoriken var liksom borta vid det laget och när jag skulle trycka på F10 för att ta bilder, la jag handleden över mellanslagstangenten och min bonus aktiverades. Det resulterade i ett tidsstraff på 60 sekunder… Jag blev så jädra besviken att jag var nära att kliva av cykeln och skita i att gå i mål. Hade jag gjort det hade jag antagligen sparkat sönder något också. :) I dessa onlinetävlingar finns inga riktiga vinster annat än äran och att det är roligt. Men tävlingsinstinkten finns där lika starkt ändå.

Jag gick i mål på 50:19 vilket blev 51:19 och en 41:a plats i resultatlistan. Hade jag inte dragit på mig tidsstraff hade jag klättrat 4–5 placeringar. Dessutom var min registrerade vikt gammal och 3kg för mycket vilket också hade påverkat mina watt per kilo och därmed hastighet.

Nästa onsdag bär det iväg igen och det är bara att ta nya tag.

Här finns resultat på zwiftpower.com

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Tacx World Championship Men’s Race

Idag deltog jag i min första tävling i Zwift. Under helgen arrangeras världsmästerskapen i Zwift och förutom äran har man också möjlighet att vinna en högkvalitativ trainer från Tacx.

Igår körde tjejerna sitt race och min dotter och kom på en helt OK placering.

Idag var det männens tur. Runt 700 hade till slut anmält sig till den andra deltävlingen och 580 loggade in till start. Det var ganska häftigt när startfållan fylldes på med en rasande fart.

När nedräkningen började kändes det som på riktiga tävlingar utomhus. Pulsen var hög och man känner pirret i hela kroppen. När grinden öppnades var det bara att snabbt jobba upp effekten för att komma iväg snabbt. Ljudet av alla cyklister som rullade iväg var mastigt och klart läckert.

Killarnas race var 51km på en platt bana. Jag höll mig i tredje klungan ganska länge och det kändes bra i kroppen trots att dagsformen inte var optimal. Snittfarten låg straxt över 40km/h och jag passerade 30km efter ca 44 minuter och med två varv kvar kändes det fortfarande berusande bra.

Jag rullade i mål på 1:14:15 och i skrivandets stund på plats 193. Av dom 580 som kom till start verkar ett hundratal brutit och i många fall på grund av tekniska problem.

Efter målgången sjönk jag ihop som en blött flcäk på mattan bredvid cykeln med ett fånigt leende på läpparna. Kläderna och håret gick att vrida ur. :)

Nu är jag klart taggad att tävla fler gånger. Det här var riktigt roligt! Utlottningen av trainer väntar jag på med spänning men sannolikheten att jag ska ha sådan tur är liten. Men blotta tanken fick mig att slita som ett djur i alla fall. :)

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Tacx World Championship Women’s Race

I helgen arrangeras Tacx World Championships online på Zwift. 4 deltävlingar äger rum under helgen, 2 för män och 2 för kvinnor utspridda över helgen för att det ska passa så många tidszoner som möjligt.

Förutom att världens bästa onlinecyklist ska utses, så lottas även en trainer från Tacx, en till en kvinnlig segrare och en till en manlig.

Idag gick tjejernas andra startgrupp och min äldsta dotter stod på startlinjen, ivrigt påhejad av mamman och pappan. :) Min dotter som började köra Zwift bara för någon vecka sedan, gör redan sin tävlingsdebut.

kl14 gick startskottet för de 62 cyklister som anmält sig och loggat in i tid. Banan var 41km och ganska platt. Allt verkade fungera bra och min dotter trampade på bra. Hon hade naturligtvis som nybörjare svårt att hålla jämna steg med dom betydligt mer erfarna svenska tjejerna men låg som mest någon dryg kilometer bakom dom ända in i mål.

Innan resultatlistan är helt klar gick hon in på plats 37 av 62 vilket jag tycker var super då många av dom medtävlande cyklat betydligt längre och en del elittjejer.

Nu återstår bara utlottningen av trainer. 1 chans på 62 är betydligt större chans än vad jag kommer ha i männens klass där det redan är flera hundra anmälda till kvällens och morgondagens race.

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Ett otroligt bra pass

Bild: Zwift avatar i London

Det har gått riktigt bra med träningen under det här året. Hela tiden små steg framåt, mil efter mil, roddtag efter roddtag, löpsteg efter löpsteg. Men idag var ett sådant där sjukt bra pass som bara gör mig så lycklig. :)

Tidigare har jag ökat mitt genomsnitt några watt åt gången, men idag steg plötsligt medeleffekten med nästan 25 watt och jag lyckades hålla 233 watt under en 30km ganska kuperad bana och förbättrade mitt personbästa på den banan med över 4 minuter.

En stor förtjänst var att min fru stod vid datorn bredvid på sista varvet och hetsade mig med realtidsinformation om andra cyklister och mina egna värden och det gav helt klart resultat. Annars blir det lätt att man paddlar på och det är svårt att maximera sitt uttag när man inte heller som i mitt fall kan triggas av det som händer på skärmen. Jag kan bara analysera mina data i efterhand.

Nu känner jag mig bara sådär tokigt lycklig och det finns ingen bättre känsla i världen. :)

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Fler som kör Zwift hemma

Bild: Kvinnlig Zwift avatarBild: Manlig Zwift avatar

Nu har det registrerats ännu ett Zwift-konto här hemma. Äldsta dottern kör nu sin gratis demoperiod.

Nu uppstod bara några mindre I-landsproblem när cykelsadeln måster justeras varje gång någon annan använt cykeln och just nu kan jag inte använda mina ordinarie pedaler men det är sånt som löser sig om det om intresset består. En annan av döttrarna har planer på att börja löpträna på löpbandet igen om Zwift släpper sin löparmodul.

Det kan nog bli en fartig höst här hemma. :)

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Citybanan visar Stockholm Odenplan

Idag visades den nya pendeltågsstationen Stockholm Odenplan upp, som är en del av den nya Citybanan. Sträckan som består av två nya stationer invigs om ett knappt år.

Jag har besökt bygget av Citybanan vid två tillfällen. Första gången var 2013 då man visade tunnelbygget under Södermalm. Andra gången besökte jag bygget av den nya stationen för pendeltåg under Stockholms Centralstation. Båda gångerna var bygget i ett tidigt stadie där det mest var grus och sprängsten och inte mycket känsla av att det skulle vara färdigt 4 år senare. Nu när vi besöker Stockholm Odenplan är det i princip en färdig pendeltågsstation.

Besökarna köar i långa led över torget vid Odenplan, men kön ringlar sig snabbt framåt. Efter ca 15 minuter träder vi in genom ingången och färden nedåt börjar. Man hamnar först på ett mellanplan där man också kan ta sig till tunnelbanans gröna linje. Biljettspärrarna finns inte på plats ännu, men man förstår var dom ska finnas. Färden fortsätter ned för ännu en lång rulltrappa och så är vi på perrongen. Hissarna är ännu inte installerade men alla rulltrappor är igång.

Även perrongen känns färdig. Jag slås av ljudnivån. Även om vi är många människor där, ekar det inte som på äldre stationer.

Dom nya stationerna ska vara utrustade med så kallade perrongväggar som gör att man inte längre kommer åt spåren. Glasdörrar kommer att öppnas när ett tåg stannat. På ena spåret står ett tåg och glasdörrarna öppnas och stängs och då för att demonstrera.

Dessa perrongväggar är faktiskt det som gör mig mest lycklig och imponnerad. Annars är det för mig bara en ny perrong, vilken som helst. tystare, fräschare men annars ingen skillnad. Men just dom nya väggarna gör mig faktiskt direkt lycklig. Här kommer man kunna känna sig helt trygg i framtiden.

Framför varje glasdörr i väggen finns markeringar i golvet som gör det lätt för människor med synnedästtning att känna var dörrarna finns med den vita käppen och det går också att följa glasväggen med handen utan minsta rädsla för risken att ramla ner på spåret längre.

annars går vi över en perrong vilken som helst och i andra änden finns nya rulltrappor som bär upp mot en ny biljetthall och utgång på Vanadisvägen och besöket är över. Utanför bjuds vi besökare på kaffe och kanelbullar innan vi inleder promenaden för att åka hem.

Invigningen av den nya citybanan kommer innebära att stationen Karlberg läggs ner. För mig innebär det längre väg att gå för att nå pendeltåget från min nuvarandre arbetsplats. Det kommer också innebära att jag behöver åka hiss med min ledarhund eftersom rulltrapporna är långa och några vanliga trappor finns inte. det är bara att hoppas att hissarna kommer vara snabba som utlovat, fräscha och får vara fungerande, för annars blir det jobbigt att ta sig ner.

Men i övrigt kommer de nya stationerna innebära en enorm lättnad och trygghet för oss med synnedästtning som åker pendletåg.

Nu ser jag fram emot en visning av den nya perrongen vid centralstationen.

Andra bloggar om: , , , ,

Velothon Stockholm 2016

Årets sista motionslopp och den huvudsakliga avslutningen på utesäsongen idag och det blev verkligen en bra avslutning.

Klockan ringde 05:00 och jag flög ur sängen och kände mig ganska utvilad. En stadig grötfrukost och ombyte. Allt var framlagt och klart. Just dom här tidiga morgnarna kommer jag inte sakna.

Jag och ”MP” möttes straxt efter kl06 och tog halv sjutåget in mot stan. Givetvis var det en massa cyklister men också en hel del ”vanligt” folk på tåget. Fascinerande och jag undrar vart alla ska så tidigt en söndagsmorgon?

Vi klev av vid Karlberg och rullade den korta vägen ner i Rålambshovsparken. Det var fantastiskt väder och trots att det redan snart är mitten av september var det bara lite rysigt att stå stilla i vinden. Men det skulle snart bli varmare både av solen och att vi cyklade.

Ett litet missförstånd gjorde att vi missade vår lilla grupp och dessutom hamnade längst bak i fel startgrupp. När vi såg det gäng vi planerat att köra med rulla iväg och vi fortfarande stod långt bak i stockningen som uppstod allt mer, förstod vi att det skulle bli tufft att jobba ikapp.

Första sträckan genom stan gick ner i Södertunneln via Skanstull. Där gick det ganska långsamt innan farten släpptes fri. Färden gick ner genom Sickla, Älta, Bollmora och Haninge ut mot Årsta Havsbad. Vi körde på ganska bra och hade svårt att hitta några som höll samma fart som vi. Vi låg lite för långt bak bland dom som valt att köra lite långsammare så det tog sin lilla tid att hitta rätt klungor att köra med.

Ett kort depåstopp vid Årsta Havsbad för påfyllning av vatten. Det var nog det kortaste depåstoppet någonsin tror jag. :)

Sedan gick det vidare ner mot Nynäshamn och det flöt på bra. Vi låg mycket ensamma i motvinden och med det som utgångspunkt var det helt OK.

Någon knapp mil före Nynäshamn hann vi upp en ordentligt stor klunga. Vi gled in i den och kunde äntligen njuta och vila med bibehållen hög fart. Jag är fortfarande fascinerad och älskar känslan att susa fram i 40km/h utan att behöva ta i annat än korta stunder. Uppförsbackarna in mot Nynäshamn som annars är så sega och jobbiga gick i rasande fart och jag upplevde dom knappt som motlut.

I Nynäshamn var det gott om människor som hejade på, precis som förra året. Där fanns en depå som vi hoppade över. Vi hade gott om vatten och energi. Vi trodde fortfarande att vår grupp låg framför oss och ville jaga ifatt dom. Med facit i hand så stod dom nog i den depån när vi susade förbi. Men vi hade bra flyt och det kändes bra att vända hemåt så varför stanna? :)

Efter Nynäshamn kommer flera mil med ganska kuperade vägar. Klungan vi kört med in mot Nynäshamn upplöstes till viss del kändes det som och vi tappade tätgruppen vid något tillfälle. Så vi var åter ensamma annat än sporadiska grupper.

Men avsnittet från Nynäshamn till Haninge gick ändå över förväntan. Det var i någon enstaka backe som det tog stopp.

När vi körde genom Västerhaninge och Handen var det nedräkning. Min och ”MPs” familj stod i en rondell och skrek på oss så det ekade i hela Handen, sånt är fantastiskt när det börjar kännas lite tungt.

Här hade vi också börjat få lite andra problem. Jag började känna antydan till gungningar när vi trampade som det lätt kan bli med lite för lite luft i hjulen. Över fartguppen genom Handen Blev det uppenbart att vi behövde stanna. I Lenna tog vi ett stopp längs vägkanten och fyllde på bakhjulet i hopp om att slippa byta slang.

Genom Skogås, Trångsund, Farsta och Älvsjö kändes det i benen att det snart var mål men luften i hjulet gick ur allt fortare. I en kurva kändes det som om däcket skulle kränga av så då fick vi stanna igen och pumpa mer. Men över Liljeholmsbron var det lika illa igen men vi rullade på. Broskarvarna gjorde ont i själen.

Upp över Västerbron kändes det helt OK. Som ”MP” sa, vi körde om fler än vad vi blev omkörda och då är det bra. :) Västerbron kändes inte så tung men det kändes inget vidare att fräsa på nu med bara ett par bars tryck i bakhjulet.

Dom sista hundra metrarna in tillbaka i Rålambshovsparken, ett litet ärevarv och sedan genom målbågen kändes riktigt skönt. Jag pratade lite med en bekant, vi fick våra medaljer, hämtade soppa och bröd och letade upp en ledig plats på gräsmattan i parken. Där fick benen vika sig och soppan var gudomligt god och välbehövlig.

Thomas och Patrick anslöt en kvart senare och kort där efter Rickard. Vi satt som alltid en stund och summerade loppet och njöt av att få vila en stund.

Jag och ”MP” reste oss på knaggliga ben och tog oss trötta men nöjda till pendeltåget för att åka hem.

Vår måltid blev 4 timmar och 49 minuter. Det ger en snittfart på dryga 32km/h. Utan våra korta depåstopp och något längre servicestopp, blev den genomsnittliga rullhastigheten 33,5km/h och det är vi grymt nöjda med.

Effekten under sådana här lopp blir väldigt låg eftersom man rullar långa stunder. Det hade varit roligt att se genomsnittet annars.

Evenemanget får också gott betyg. För vår del var trafiken inga problem. Alla avstängningar verkar ha fungerat bra. Mycket polis ute som hjälpte funktionärerna att hålla ordning på alla sura bilister. En ambulanshelikopter flög över oss i trakten av Grödby söder om Västerhaninge och vi fick sedan berättat om en olycka som såg riktigt otäck ut. Vi såg också en ligga ner i början av loppet.

Depåerna fungerade grymt bra och i år fanns både kaffe och bullar vilket var en klar förbättring jämfört med förra året. Inte för att vi hann ta något kaffe men det luktade gott. :) Funktionärerna i depåerna var glada och trevliga och hjälpte effektivt till med påfyllning av flaskor och serverade bullar.

I mål bjöds som sagt på soppa och bröd, även det en uppgradering från förra året då man inte fick någon mat vid målgång. Kort sagt ett fantastiskt bra lopp.

Nu är det ett par dagars vila på programmet innan inomhusträningen fortsätter.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Snart löparmodul i Zwift

För ungefär två månader sedan började man förstå att det är en löparmodul på väg till Zwift. Grundaren av Zwift började lägga ut aktiviteter och foton på Strava.

Nu har det visats på mässan Eurobike i Tyskland och då kan det inte vara långt borta. Precis som Zwift förändrade min träning i grunden vad gäller cykling, så kommer det göra det samma vad gäller löpningen.

Principen blir en iPhone, iPad eller dator och en trådlös stegräknare på ena skon som sänder stegen till enheten Zwift körs på. Stegtakten kommer göra att avataren rör sig framåt i samma takt.

Just nu är det ganska jobbigt att vänta. :)

Andra bloggar om: , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Sthlm Bike 2016

Efter en tid med kyla och höstkänsla i augusti och senast igår ösregn hela dagen, kändes det bra att vakna till en väderleksprognos som lovade sol och klarblå himmel och temperaturer över 20°. Klockan ringde 05:00 imorse och 05:45 lastade vi cyklar på ”MP’s” bil och for mot Älvsjö för att möta upp våra kompisar. Det var lite ruggigt innan solen började värma så där tidigt på morgonen.

Straxt före halv sju rullade vi från Älvsjö in mot Stockholm och Kungliga slottet och redan då kändes temperaturen behaglig. Jag körde i korta ben och armvärmare. Vi nådde starten vid slottet ca 10 i sju och det var bara att ställa sig i den främre delen av startfållan. Jag träffade ett annat tandemteam och vi såg även ett par handcyklister.

Vi hade inte direkt lagt upp någon strategi annat än att försöka hålla ihop. En i vårt gäng på 5 cyklister var dock ordentligt förkyld och borde kanske stannat i sängen.

Starten gick och vi rullade ner på Strandvägen och ut mot Djurgården. Jag och min pilot Thomas följda av ”MP” hamnade snabbt långt före och vi hade bestämt att återsamlas i första depån vid Stora Skuggan. Det gick undan och vi måste ha legat bland dom 10–15 första och kroppen kändes stark. Jag blev lite sugen på att försöka hålla oss nära ledningen, men vi hade bestämt att försöka hålla ihop. I första depån blev det kaffe och där blev vi också stående en stund medan vi inväntade övriga två och lät dom hämta andan och fika lite innan vi rullade vidare. Nu hade jag släppt tanken på att komma in bland dom första. Men vädret var kanon och det gjorde verkligen ingenting. Sthlm Bike är ingen tävling utan ett motionslopp även om jag tävlar med allt och alla och främst mig själv. :)

I höjd med Norrtull passerade vi ett lömskt ställe med en trottoarkant mitt i en högfartssträcka. Vi fick genomslagspunktering och blev stående vid vägkanten en stund för att byta slang. Patrick i vår grupp fick även äran att hjälpa en tjej som råkade ut för samma sak medan vi stod där. Så det blev en liten punkafest i liten skala. Klart irriterande. :)

Vi rullade vidare utan missöden och nu lämnade vi dom två bakom oss som på grund av sjukdom inte orkade hålla vårt tempo. Envis som synden kämpade sjuklingen ändå vidare. :)

Resten av sträckan gick utan problem och en bilfri Sveavägen är alltid lika fascinerande. Det är då man nästan blir lite radikal miljöpartist och önskar att all biltrafik inom tullarna förbjöds. På Norrmälarstrand gick det fort och vi ligger i skrivandets stund på plats 1 på sträckans topplista. Vägarna över söder och tillbaka mot Kungsträdgården flöt på bra men där sjunker farten när det blir mer korsningar.

Vi nådde Kungsträdgården och intog frukost i solen. De övriga 2 i vår grupp kom inte så långt efter när vi fortfarande stod i frukostkön.

Rent tekniskt var turen inget sensationellt även om jag fick många personliga rekord på delsträckor, så kallade segment och som sagt även lyckades hamna på topplistan på ett av dom. Totala rullhastigheten blev ändå bara 28,8km/h. Det jag är mest nöjd med är att min medeleffekt hamnade på 203 watt och jag vet inte om jag haft en medeleffekt över 200 watt någonsin under ett motionslopp. Jag hade kunnat prestera ännu mer om vi bestämt oss för det och den känslan är väldigt trevlig. Ett bra kvitto på att man utvecklas sakta men säkert. Jag blir nyfiken på att se hur det sett ut om vi verkligen gått in för att komma in bland dom första. Punkteringen hade ändå förstört den möjligheten där det gick åt ca 10 minuter.

Så sammanfattningen av dagen; kanonväder och ett fantastiskt motionslopp. Det känns otroligt att kunna cykla såhär i vår huvudstad en gång om året och att så många hade anmält sig. Mina pendlande kompisar som cyklar i stan varje dag tycker väl jag är lite knäpp, men för mig som uteslutande cyklar på långsträckta landsvägar tycker det är jättehäftigt att få cykla i en nästan bilfri huvudstad på dom gatorna man i vanliga fall går och trängs med andra. Jag älskar stämningen, alla dofterna, alla ljuden av olika hjul mot vägbanan, glatt prat och klickande växlar. Jag får ett lyckorus i kroppen som är svårt att beskriva. Mina intryck är nog ganska annorlunda jämfört med andras.

Nu är utesäsongen snart slut. Nästa helg kör jag och mina kompisar det lika häftiga Velothon Stockholm på 155km. Några träningsturer ute blir det säkert om september och oktober fortsätter vara fina månader, men annars är det dags att ladda inför nästa säsong med tävlingar och motionslopp. Och Sthlm Bike kommer jag att köra igen och kan verkligen varmt rekommendera. Det är lagom långt för dom allra flesta och väldigt trevligt med sin avslutande rejäla frukost utomhus mitt i vår storstad.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Upphandling av Stockholms Syncentral del II

Under våren gick anbudstiden ut för upphandling av Stockholms Syncentral och sedan dess har allt bara varit en tyst väntan. Det har varit sekretessbelagt vilka och hurmånga anbud som inkommit och alla vi som berörs ville givetvis veta hur det ska bli.

Igår tog Hälso- och Sjukvårdsnämnden i Stockholms Läns Landsting beslutet om tilldelning och idag blev det offentligt. Vår nya ägare blir Sodexo som också var den enda anbudsgivaren.

Nu när vi vet vem det blir kanske vi inte blir så mycket klokare kring hur framtiden ska se ut. Men vi vet nu helt säkert att det blir och vem det blir.

Det som händer nu verkar vara att vår nuvarande arbetsgivare ska komma och presentera hur övergången ska gå till, allt om semestrar och avtal. Därefter ska den nya leverantören komma och presentera sig.

Jag har redan fått flera frågor om hur jag tror det kommer bli för oss anställda och för våra klienter, men jag tänker inte spekulera i det eftersom jag inte har den ringaste aning. Men det är klart att både anställda och klienter undrar. Vad gäller själva utförandet finns ingenting som tyder på att det skulle bli sämre. Antalet besök ökar från 22000 till 28000 per år vilket är en ganska stor ökning vilket är bra för våra besökare.

Nu ser vi nog alla fram emot kommande informationsmöten då just information är det man törstar efter mest just nu.

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift snart för iPhone & iPad

Snart kommer Zwift även bli tillgängligt för iPad och iPhone. Som man kan se på Youtube-klippet nedan är appen redan i en pre beta-version och beräknas komma i publik beta i september. Hittills har plattformen för online social cykling inomhus funnits för PC och Mac och krävt ganska kraftfulla datorer för att kunna hantera grafiken. Det känns som en naturlig fortsättning för Zwift och kommer göra det enklare på många sätt för fler att kunna börja använda programmet för sin inomhusträning.

Inför sådana här stora förändringar är jag personligen mest orolig för tillgängligheten. Jag behöver hjälp idag med att starta och avsluta mina aktiviteter i Zwift och skulle givetvis vilja ha möjligheten att vara helt självgående. Annars så stiger kanske inte pulsen för mig när det gäller just detta. Som min situation är nu är jag helt nöjd med att köra det på dator. Men skulle datorn gå sönder kanske jag inte skulle lägga ut dom pengarna för en dyr gaming-dator utan istället gå över på surfplatta eller smartphone. Och givetvis hoppas jag att man lyssnat på lilla mig och kanske någon annan där ute i världen som önskar att man inte glömmer bort tillgängligheten.

Mest av allt längtar jag ändå efter en löparmodul i Zwift och i nästa steg även en modul för inomhusrodd vilket inte är allt för långsökt. Kanske är denna release då löparmodulen äntligen kommer?!

Andra bloggar om: , , , , ,

Löparpremiär utomhus 2016

Intressant med utomhuspremiär i slutet av augusti, men det har bara blivit så. Det har varit mycket fokus på cyklingen under vårens tävlingssäsong och jag har inte tjatat på mina ledsagare om att springa utomhus. Inomhusträningen har fungerat så bra för mig så jag tror till och med att jag råkat bli lite bekväm på den fronten.

Det är egentligen inte svårt att planera med någon annan. Man ska bara bestämma tid och plats och löparväskan ska packas och tas med. Om man av någon anledning skulle tappat lusten just det tillfället och hoppa över träningen, drabbar det plötsligt någon annan som planerat och förberett för den gemensamma träningen. Det är helt enkelt enklare att göra det själv och hemma.

Jag förstår nu på ett kanske lite annat sätt varför jag haft så svårt att hitta piloter till min träning inom cyklingen. Det logistiska måste vara näst intill perfekt och dessutom känslomässigt stämma just den dagen för att det inte ska upplevas som något extra besvär. Har man bara sig själv att tänka på är det helt annorlunda.

Insikten känns lite konstig, men ändå skön på något vis. Sedan är det ju synd att det fortfarande är svårt att hitta piloter till tävlingstillfällena men det är kanske enklare att jobba vidare på just det.

Men visst är det något visst med att både cykla och springa på riktigt utomhus som lite krydda på den rätt statiska inomhusträningen. Känns riktig mark under fötterna. Ibland asfalt, ibland grus, möta andra löpare, riktig vind och känna riktiga dofter från staden.

Idag blev det ett tidigt pass före jobbet redan kl07. Perfekt temperatur och redan många pendlare och morgonpigga människor ute på sin träningsrunda. Ett ganska lugnt tempo och puls och andning kändes bra. Ikväll känns det i benen att det var lite andra muskler som fick jobba och jag kommer helt säkert ha en helvetisk träningsvärk imorgon. Dels springer man på ett annat sätt på ett mer dynamiskt underlag än ett löpband. Man kompenserar för små gropar, kanter och riktningsbyten. Dessutom, när man inte ser exakt hur underlaget är, får kanske det jag kallar för ”balansmusklerna” jobba lite mer.

Men det kändes skönt och blir säkert fler turer. Springa kan man ju göra långt fram på hösten innan det blir för kallt.

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from Johanneshov, Stockholm, 12 100, SE.