Idag har vi bott i vår nya lägenhet i två veckor och trots att det blir lite mindre — om än marginellt — och husförsäljningen ännu inte är helt klar och inte gick som vi hoppats, så känns det helt rätt!

Och visst har vi börjat komma i ordning även om mycket är provisoriskt än och en hel del kartonger står ouppackade. Barnen har inte fått några riktiga sängar än. När vi lämnade huset åkte två stora lass till tippen och där ibland flera sängar som inte höl ihop längre. Så nu ligger tre av barnen på golvet på madrasser. Men än så länge är det bara mysfaktor för dem och besök hos IKEA får vänta några veckor tills efter semestern i skärgården.

Det jag saknar från huset är miljön och de perfekta strövområdena för hund. Skog och mark började 30 meter utanför dörren och man kunde i princip gå hur långt som helst. Just det var också den största nackdelen, att det var ruskigt långt att gå till allt. Närmaste affär låg nästan 2km bort.

Mer centralt än vi bor nu kan man knappast bo. Vi går under tak 20 meter till huvudingången till vårt köpcentrum och där finns det mesta man behöver. Resten ligger fortfarande på rimligt gångavstånd. Men istället är hundrastningen lite mer komplicerad med gräsmattor och hyreshus och i gengäld lite längre att gå för riktigt bra hundrastningsområden. Men närheten till tåget, bussar och affärer väger upp det. Vi har redan provat på att gå ner för att bara ta en pilsner på en krog och sedan gå hem igen, något vi inte ”kunnat” göra på över 5 år =)!

Det som varit mest påtagligt med handlingen har varit att man bara kunnat resa sig och gå ner för at handla det man glömde. Det är inte jobbigare än vad det var att gå ut och kolla posten eller kasta soporna förut. Tidigare var man trött och barnen var trötta när man kom fram till ICA och sedna återstod handlingen och hela vägen hem. Och jag tror det där kommer bli ännu mer påtagligt när vintern kommer och plogningen inte fungerar och gångvägarna ligger igensnöade. Vi kommer inte ens behöva gå i snön för att få tag i mjölk och bröd!

Vi har alltid varit en familj som gillar att gå och så kommer det nog fortsätta vara. Men nu kan vi välja att gå för att det är roligt, skönt eller nyttigt, inte för att man måste.

Kort sagt, här kommer jag trivas och även om det medförde en del sura bieffekter som det nog bloggas mer om i serien ”Sälja huset” så var allt värt det.

Andra bloggar om: Familj, Barn, Bostad, Boende, Bostadskö, Bostadsmarknad, Bostadsmarknaden, Hus, Villa, Radhus, Hyreshus, Hyresrätt, Lägenhet, Haninge, Handen, Blinda, Synskada, Synskadade

i april 2006 bytte vi från fast telefoni till IP-telefoni. Det fanns väl flera bra skäl till det, där det att demonstrera mot Telias mångaåriga monopol på telefoni faktsikt var det minst tungt vägande skälet =).

Jag hade börjat leka med den fria växellösningen Asterisk som körs i Linux-miljö. Det var en oerhört kompetent lösning och eftersom vi körde samma system på jobbet, kunde jag svara i både hemtelefonen eller tjänstetelefonen var jag än befann mig och koppla samtal precis vart och hur jag ville. Allt hade jag makt över eftersom det var på min Linux-server det kördes. Visst fanns priset med på listan över argument, IP-telefoni kräver ju ingen nätavgift och abonnemangskostnaderna är avsevärt mycket lägre än Telias gamla hederliga kopparanslutna telefoni.

Och visst har det fungerat bra även om IP-telefoni också blir så mycket känsligare för störningar. Telefonerna i sig är mer avancerade än en vanlig telefon, kräver el och nätanslutning vilket medför dubbelt så mycket kablar. Visst fanns det trådlösa telefoner som anslöts via WLAN, men där var batteritiderna så dåliga. DECT-telefoner där basstationen kunde köra över IP-fanns också och fungerade väl snäppet bättre.

Sedan finns alltid riskmomentet över internet. Allt från mitt eget bredband till hela vägen till teleoperatören måste fungera för att det ska gå att ringa och även om vi är vana vid ganska bra upptider på våra bredbandsanslutningar så haar det hänt mer än en gång att det varit nere och det är frustrerande.

Sedan har vi problemen med trafiken som måste gå genom router och så kallad NAT vilket har gjort att telfonerna efter en stund slutat ta emot trafik trots keep alive-inställningar.

Men jag började fundera på riktigt när jag uppgraderade Linuxprogramvaran Asterisk och en hel del saker slutade fungera. Jag orkade aldrig nedgradera och få igång det igen utan levde med problemen i något år. Tankarna på gamla Telia kom till mig allt oftare =).

Och nu när vi flyttat aktualiserades tankarna, mest på grund av den omfattande tillgången på telefonjack =) Dessutom har vi bara en hel IP-telefon kvar och de kostar mellan 1500–2000kr styck att köpa nya vilket man också måste ta in i kostnadskalkylen. Så nu har Telia anslutit oss igen och det känns faktiskt bra med tut i luren igen!

Jag vet vad de flesta av oss tror och tycker, och jag tror själv at fast telefoni inte kommer leva så länge till. Hur många år tänker jag inte gissa, men jag tror inte det är så kortlivat som många förutspår. Den främsta anledningen är väl just tillförlitligheten och det omfattande nät som redan ligger nedgrävt och installerat i hus. Om något kommer hända inom överskådlig tid, är det möjligen att mobiltelefoni och IP-lösningar konkurrerar så hårt med Telia att man tvingas sänka priserna. Men skrota nätet lär nog inte hända än på ett tag. Och sjunker priserna är det väl ingen som blir ledsen.

Jag är inte så rädd för mobiltelefoni och tror nog vi borde ha sett tecken på om det var skadligt för oss efter 20 år med tät mobiltelefonanvändning i vårt land. Däremot stör jag mig på den varierande ljudkvalliteten, batterier som ska laddas etc. Det är faktiskt skönt att ha en vanlig telefon vid örat som inte blir varm när man sitter i en tidsödande telefonkö hos myndigheter och företag eller pratar länge med någon polare. Och nu när även mitt jobb använder en mboil växellösning, kan en del av dessa aspekter vara riktigt frusterande.

Så nu kör vi vanlig telefoni igen tills nästa gång man ändrar sig!

Andra bloggar om: Telefon, Telefoni, Fast Telefon, Fast Telefoni, Ip-telefon, Ip-telefoni, Phonzo, Telia, Rix Telecom, Rix, AllTele, Cellip, Bredbandstelefon, Bredbandstelefoni, Telefonväxel, Digium, Asterisk, Linux, Mobiltelefon, Mobiltelefoni, Mobila Växeln

Det är mycket att tänka på när man ska sälja huset och flytta. Att omplacera den första kaninen gick ganska bra, det gjorde vi redan i början av april. men det gick lite lättare eftersom det var en ganska ovanlig kaninsort.

Druvan är en dvärgvädur och inte särskilt ovanlig och dessutom ganska gammal för att vara kanin och har nog inte så lång tid kvar att leva. Inte så lockande för barnfamiljer då att ta sig ann henne.

Så vi fick ta till en inte särskilt rolig lösning och fråga den ursprungliga ägaren om hon kunde tänka sig ta hand om kaninen igen. Alterantivet för oss hade varit avlivning vilket vi så klart inte hotade med =). Men det fanns ingen annan lösning och huset har redan stått övergivet och tomt en vecka. Förvisso var det inte särskilt jobbigt att ge henne mat och vatten eftersom vi ändå har varit i huset varje dag för att städa och röja sedan vi flyttat men nu när vi snart är klara började det bli bråttom att hitta ett nytt hem åt henne.

Så idag packades buren och kaninen in i en bil och for mot sitt nya hem. En balkong kanske inte är det mest optimala hemmet men kärlek och uppmärksamhet lär hon få i överflöd och det är ju det viktigaste!

Och det kändes efterråt som en enorm lättnad och vi förstår först nu hur mycket man egentligen grämt och oroat sig för det lilla djuret. Avlivning på grund av flytt har liksom inte känts som någon angenäm lösning när man tagit sig ann ett djur. Och att ta med henne till lägenheten var inte alternativ med alla höallergiker i familjen.

Andra bloggar om: Djur, Husdjur, Kanin, Kaniner, Kaninbur, Kaninburar, Dvärgvädur, Barn, Barn Och Djur, Omplacering, Brandbergen

Hur var det jag skrev igår, något om att hålla ångan uppe =)? Idag vid 10-tiden infann jag och en kompis oss i Nynäshamn där samma lastbil som igår stod packad till 20% men med nytt bohag. En 2:a en trappa upp skulle tömmas. Naturligtvis fanns ingen hiss men spiraltrappan var ganska vid och inga stora problem att bära i. Ändå fanns grejer kvar när vi vid 13-tiden hade fyllt första lasset och for mot Väster Haninge.

Där blev det värre. Kompisen hade den dåliga smaken att flytta in i en 1.a på tredje våningen. Fortfarande fanns ingen hiss, trapporna var spiralmodell och ganska OK, men jag tror aldrig jag hjälpt till att flytta så manuellt någon gång =)

När vi lämnade tillbaka bilen vid 19-tiden hade vi även denna dag kört två lass, burit grymt mycket på bara tre personer med förvånansvärt gott mod i behåll. Jag skulle kunna sträcka mig till att säga att det till och med är riktigt kul att flytta, och dessutom kul att inte bara vara den som ber om hjälp hela tiden, utan att få hjälpa till. Det hör inte till vanligheterna.

Nu är lastbilen återlämnad och killen vi hjälpt att flytta fick en klämskada och har nu passerat akuten för att bli omplåstrad men fortfarande vid gott mod =)! 1½ platta öl och en massa kött är inhandlat för att fira segern och två goda dagsverken! Åtminstone jag ska förhoppningsvis själv inte flytta på ett bra tag =)!

Andra bloggar om: Hem, Flytt, Flytta, Flyttbil, Lastbil, Flytthjälp, OKQ8, Nynäshamn, västerhaninge

Nu har äntligen flyttlasset gått! Huset står skräpigt och öde och vårt nya hem ser ut som ett bombnedslag, precis som det ska göra efter en flytt =) Egentligen började flytten för flera veckor sedan då vi körde över allt packat bestående av ett 80-tal kartonger och fyllde källarutrymmet.

Det har varit en lång och slitsam dag men allt har fungerat väldigt bra.Dagen började med att köparen och en besiktningsman gjorde en kompletterande besiktning samtidigt som vi förberedde oss för att tömma huset. Vi hämtade en stor lastbil från en OKQ8-mack i närheten, den 22-kubikare och till en början var vi tre starka pojkar men slutligen var vi 7 eller 8 osom hjälptes åt.

Två stora lass blev det och allt flöt på mycket bra. Det ick bra att komma nära intill en lastingång på huset så det enda som sinkade var hisstransporten upp till 7:e våningen.

Nu är kvällen här och kroppen och huvudet är slut. Vi har stött på några små problem, sängar som inte går att få upp genom trappan men det får vi lösa någon annan dag. Imorgon går ytterigare ett flyttlass då jag ska hjälpa en kompis att flytta. Lika bra när man har ångan uppe =)

Andra bloggar om: Hem, Flytt, Flytta, Flyttbil, Lastbil, Flytthjälp, OKQ8, Haninge, Handen, Jordbro

Nu är det äntligen klart! Vårt hus är sålt! Efter 7 visningar med ganska vagt intresse som egentligen är ganska obegripligt.

Visst kändes det tröstlöst ett tag. Ett ovanligt stort radhus i ett fint och lugnt område lagom långt från allt med lagom mycket måsten att göra och till ett normalt pris. Men vi hade nog lite otur med att lägga ut det samtidigt som hela vårrushen på försäljningsmarknaden. Hade vi varit ute några månader tidigare fanns det gott om intressenter men få objekt. Men just det kunde vi inte styra över.

Men nu är alla papper underskrivna och en kompletterande besiktning kvarstår. Endast om den skulle visa något stort och dyrt fel vi inte redan såg vi förra besiktningen så kan det bli krångel med prisreduktion eller avbrutet kontrakt. visst känns det obehagligt även om det egentligen inte finns någon anledning till oro.

Nu närmar sig vårt flyttdatum med stormsteg och vi kan nu sätta igång och riva allt. Huset behöver inte längre se fint ut inför några visningar och det underlättar packandet.

Huset övergår till ny ägare 1:a augusti och det är väl det sista stora steget i en av vårt livs största affärer.

Andra bloggar om: Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration

För mer än ett år sedan gav våra kompisar varandra ett besök hos vargarna på Kolmården. De frågade oss om vi ville hänga på och givetvis ville vi det!

Men det har tagit lite tid att få till det men nu äntligen bokade vi ett datum och vi kom äntligen iväg! Vi fick bli lite barnfria och passade på att ta lite extra ledigt ute på landet med mat och gott att dricka.

Att träffa vargarna var en oerhört cool upplevelse! Jag brukar alltid berätta historien om vargen Pelle som fanns på Skansen på 80-talet. Jag var 8–10 år när vi fick träffa honom i grupp och då kom han i koppel ut med sin skötare. Jag som då hade shcäfer hemma tyckte inte det var det minsta konstigt och gosade med vargen som vilken hund som helst. Pelle minns jag som väldigt tillgiven där omringad av en massa barn.

dag hade det där varit otänkbart och det politiska läget kring vargen är minst sagt indelat i två läger. Därför kändes det extra bra att få träffa dem på riktigt, i en så riktig miljö som bara är möjligt.

Läs hela upplevelsen på våra Semestrar och Kolmårdens vargar!

För andra året i rad anordnade Stockholms två syncentraler en minimässa internt för sin egen personal. Efter årsskiftet har ansvaret även för synhjälpmedel tagits över av Hjälpmedel Stockholm så i år var även deras personal med.

Alla de vanliga leverantörerna var bjudna och vi ställde ut i lokalerna i Långbro. visningen varade i tre timmar och det var mycket folk och stort intresse, särskilt från den nya personalen från Hjälpmedel Stockholm eftersom området synhjälpmedel var nytt för dem. Bortsett från att visningstiden som vanligt var en aning kort — bara tre timmar — så var det bättre upplägg i år, med alla leverantörer mer samlade och rejält med yta.

Vi ställde ut som vanligt vårt breda sortiment av punktskriftsdisplayer, skrivare och anteckningshjälpmedel. Det som var nytt och extra roligt att visa i år, var ett nytt kamerasystem främst för skolan. En närkamera som man tittar på papper och böckedr på bordsytan, samt en avståndskamera för att titta på annat i klassrummet, så som ”svarta tavlan”, kartor och teckningar på väggarna eller varför inte klassens snyggaste tjej/kille ?

Systemet har HD-kvallitet rakt igenom bildkvalliteten blir därför perfekt.

Den här mässan fick avsluta vårens visningsprogram och det blir nog inget mer stort före semestrarna.

Andra bloggar om: Arbete, Stockholm, Hjälpmedel, Synskadade, Handikapphjälpmedel, Utställning, Mässa, Visning, Syncentral, Syncentralen, Hjälpmedel Stockholm, Stockholms Läns Landsting, SLL, SLSO

Årets upplaga av Minimaran bjöd även den på ett strålande väder och ett Stockholm i feststämning! Dels för att det råkar vara Sveriges nationaldag, och dels för festligheten Smaka På Stockholm. Så det var en hel del människor i rörelse! Och dessutom var det förberedelser inför TV-inspelning på Skeppsbron med anledning av Love Stockholm 2010 och vårt stundande prinsessbröllop!

Starten gick som vanligt på Östermalms IP och trots att det var så många ungar som startade, kändes upplägget som vanligt välarrangerat och fungerande! Jesper sprang idag sin tredje minimara och var väl förtrogen med hur det funkade och gick till starten själv eftersom vi redan då stod på Stockholms Stadion för att invänta Emilia som gick i mål.

Och visst måste det vara en enorm känsla att springa in där på den enorma ytan med alla människor, musik och speaker! Man såg hur till synes dödströtta barn fick ny energi och sprang som galna i mål av publikens stöd!

Och visst gjorde båda barnen jättebra ifrån sig även i år! Emilia sprang in på en 28:e plats på tiden 11.05, 1 minut och 4 sekunder efter vinnaren.

Jesper sprang in på plats 32 på tiden 09.15, 1 minut och 22 sekunder efter vinnaren.

När alla hade kissat, druckit, bytt blöta kläder och ätit glass, gick vi ner mot Skeppsbron. Fastnade en stund framför genrepet till kvällens TV-inspelning innan vi gick mot Södra Station och åkte hem. En väldigt trevlig dag!

Andra bloggar om: Barn, Fritid, Idrott, Sport, Friidrott, Löpning, Springa, Maraton, Maran, Minimaran, Östermalms Ip, Stadion, Placering, Personbästa, Östermalms Ip, Stockholms Stadion, Stadion, Stockholm, Smaka på stockholm, Kungsträdgården, Kungsan, Love Stockholm, Love stockholm 2010, Skeppsbron, Prinsessbröllop, Prinsessan Viktoria

Vi är väl många som rätt ofta skaffar nya, tekniska prylar enligt principerna att ”det går” och att ”grejerna skapar behovet”. Men ibland är det verkligen tvärt om, det finns ett stort behov som en teknisk pryl verkligen löser!

Själv harvade jag i gymmet hela våren 2009 på löpband och i cross-trainer och visst gjorde det skillnad. Min vikt sjönk genast, min råstyrka och konditionen blev bättre och för att inte tala om självkänslan! Men det fanns ett problem redan då, och det var att kunna hålla koll på mina resultat för att se om man förbättrades och gjorde framsteg, eller att ett träningspass dagarna efter öl, chips och Coca Cola faktiskt gjorde betydligt sämre prestationer!

Jag försökte logga manuellt i min kalender men det blev lite si och så med det. Det bidrog till stor del att jag tappade inspirationen under hösten och tappade i stort sett allt jag jobbat upp och sådant påverkar ju motivationen att komma igång igen. Visst försökte jag, men det gick trögt.

Men när jag köpte mina Nike+-skor, var det verkligen just en sådan pryl som vände allt totalt till det bättre! Det blev plötsligt kul, givande och inspirerande att springa igen! Att räkna sekunder och se hur det för varje gång blev bättre tider och hur det för varje gång kändes lättare och bättre i kroppen. Alla värden sparas nu i min iPhone och under ett pågående träningspass får jag löpande för varje kilometer röstbaserad information om tid och genomsnittlig tid per kilometer.

Och för mig är detta helt avgörande, jag känner mig själv tillräckligt bra för att veta att jag inte skulle vara lika duktig om denna inspirationskälla inte fanns!

Nu har jag loggat 10 mils löpning sedan februari i år! På skärmdumparna ovan kan man se hur ett pågående träningspass ser ut och lite urval från mina resultat.

Följ mina strävanden på My.Nike.com/jnomell och Runkeeper.com/user/jnomell!

Andra bloggar om: Träna, Träning, Fitness, Springa, Löpning, Löpträna, Löpträning, Löpband, RunKeeper, Löparskor, Skor, Nike, NikePlus, Nike Plus, Apple, Apple iPhone, Apple iPhone 3GS, iPhone 3GS, iPhone