En blivande 36-årings önskelista

Jaha om två dagar fyller jag 36 år. Det känns för att vara ärligt helt sjukt overkligt.

Inuti känns det ingen större skillnad. Jag är nog som jag alltid varit, lite barnslig, omogen och … ja jag vet inte. Man kan ju som vanligt bara komma på ens negativa sidor =)

Det enda som verkligen märks är alla de livets mil man lagt bakom sig, allt som hänt, alla år, alla barnen och alla helt nya måsten, bekymmer och glädjeämnen.

Jag är ju vanligtvis lite förtjust i summeringar, men jag vet inte om det blir någon när man fyller 36? Det borde gjorts kanske vid 35 och nästa milstolpe känns mer som 40 och då är jag så gammal och cenil att jag inte kommer komma ihåg hur man bloggar =)? Ni minns väl hur gamla 36, 40 eller för den delen 25-åringar var när man var 15? Men när jag fyllde 35 borde jag ha skrivit att det var det 20:e året sedan jag rymde hemifrån och bytte liv. Det blev min räddning. Men i år, kan man fira att det var 20 år sedan allt med rättegång, lagenom vård av ungdom och allt sådant stök var över. Dom föll och alla beslut var klara och alla hot från mitt tidigare liv började avta och jag började kunna sova om nätterna. På min födelsedag om två dagar, var det 20 år sedan jag stod på flygplatsen i Kairo på väg hem från min Egyptenresa med storebror, två kungar på väg hem från ett stort äventyr.

Och vi hade växt, jag fyllde 16 och storebror var nyförälskad och i år firar även han och hans fru 20 år som ett par, även dom med 4 barn!

Så visst rullar livets mil på i god fart och jag är ändå tacksam att jag inte känner något mer än så. Förhoppningsvis klokare med åren. Men om jag ska försöka önska mig något så blir det alltid svårt? Materiella ting gillar jag, prylar och teknik, båtar och kommunikationsradio. Men det är inget man får i present, det är för dyrt och kanske köper jag det helst själv för att det ska bli rätt. Förutom fred på jorden, ekonomiskt oberoende, mera tid, mera barnvakt och högre lön så önskar jag mig nog fortfarande en ny, akustisk stålsträngad, vackert klingande akustisk eller halvakustisk gitarr och en tvärflöjt. Jag skulle så gärna vilja lära mig spela tvärflöjt igen. Jag var ganska duktig när när jag var 20–21 och började spela på en lånad tvärflöjt som tillhörde min syster.

Fast den troligaste och ändå bästa presenten är middag, god mat med några av våra bästa vänner och ett gott rödvin i munnen och en lång sovmorgon dagen efter.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Posted from .

Kommentera