Ett av de många vardagsproblem man står inför som synskadad är hur man ska identifiera saker, hemma eller på jobbet. Det kan handla om CD- och DVD-samlingen, matvaror och kryddor, mediciner, alla dessa flaskor man har i städskåpet. Egentligen handlar det mer om hur självständig man vill eller behöver vara. För visst finns det teknik för att lösa detta och har funnits i flera år. Men kvaliteten skiftar väldigt.
Den första jag stötte på hette Sherlock från Caretec och var en etikettläsare som använder sig av RFID-teknik. Man håller läsaren mot etiketten och spelar in ett röstklipp där man själv läser in vad etiketten är för något. Nästa gång man håller läsaren mot etiketten, spelas röstklippet upp. Men det flyttade aldrig in någon Sherlock i mitt hem, mest på grund av de dyra etiketterna och dels på grund av den urusla inspelningskvaliteten i maskinen. En annan stor nackdel var att det inte gick att ta backup på data, så hade man lagt ner tusentals kronor och en massa timmars jobb på att märka sina CD- och DVD-skivor och maskinen gick sönder och behövde sändas in på service, kunde det mycket väl hända att allt jobb gick förlorat. Och som jag nämnde så är RFID-etiketterna väldigt dyra, flera kronor per styck och att märka en film- och musiksamling på flera 100 skivor kunde bli ganska kostsamt.
Nästa utmanare ute på marknaden var Milestone från Bones. Milestone är egentligen mycket mer än en etikettläsare. Den nuvarande modellen, 212, är väl främst ett fickminne, DAISY-spelare (för att läsa ljudböcker), radio och MP3-spelare. Vidare kan den utrustas med bland annat en kalenderfunktion och etikettsystemet ”Speakout”. Man trycker in en RFID-läsare i SD-kortplatsen vilket dels begränsar arbetet till Milestones interna minne eftersom kortplatsen blir upptagen av etikettläsaren men är också ett extra litet tillbehör man måste ha koll på. Men Milestone har den fördelen att etikettdata lagras på maskinens interna flashminne och är väldigt lätt att säkerhetskopiera från Utforskaren i datorn. Vidare gillar jag maskiner som inte bara är en sak. Ofta som funktionshindrad får man hjälpmedel som löser en sak åt gången och det blir till slut många apparater som ska laddas och skötas.
PenFriend från Iris Hjälpmedel är inget direkt nytt hjälpmedel. Den har funnits på marknaden ett par år nu och har sedan en tid importerats till Sverige. Den ser ut som en penna — med något obsen form kanske =) — och använder etikketter med en sorts mikrokod som avläses med OCR-teknik. Det innebär inte bara att etiketterna blir små och mycket billiga, utan också att man i princip kan skriva ut nya etiketter från en högupplöst skrivare.
Till systemet finns det små runda etiketter och lite större rektangulära. Här finns ytterligare något som säkert kan vara en fördel. Varje etikett är fylld med samma mikrokod vilket gör att den kan klippas i små bitar och placeras på flera saker som ska ha samma röstetikett. Man kan i och för sig fråga sig i vilket sammanhang just det skulle kunna vara användbart, men om man köper 10l mjölk och 10l filmjölk eller liknande storinköp. Då kan man namnge en etikett i Penfriend och sedan klippa den i 10 delar och klistra på förpackningarna.
Även Penfriend är precis som Milestone, utrustad med USB-port vilket gör säkerhetskopieringen väldigt enkel. Vidare drivs den med vanliga batterier vilket inte kräver någon laddare. Alla dessa laddare kan för övrigt vara en utmärkt sak att märka upp eftersom de kan vara ruskigt svåra även för seende att skilja åt.
Något annat som kan vara en nackdel, åtminstone i teorin, är att systemet är begränsat till 1725 unika etiketter, men det är tveksamt om man uppnår den siffran med fasta saker som behöver märkas och vad gäller förbrukningsvaror och sådant som byts ut, är det ju inget problem. Skulle man ha en väldigt gedigen skivsamling så är systemets pris ändå inom rimlighetens gränser att man skulle kunna ha en Penfriend för CD, en för DVD och en för hushåll. Då finns nog väldigt få som skulle kunna uppnå denna begränsning.
Jag kan tänka mig flera användningsområden till en sådan här enhet. Man kan till exempel sätta de små runda etiketterna invid knapparna på en maskin och sedan spela in instruktioner för respektive knapp. Man behöver sedan bara starta pennan, hålla den mot etiketten och tillhörande röstklipp spelas upp. Det är därför inte enbart synskadade som kan ha nytta av en Penfriend. Har man minnesproblem skulle det säkert kunna vara en utmärkt lösning. Då kan man till exempel även bygga veckans matsedel eller matlådor med Penfriend.
Själv sitter jag just nu och tänker på proppskåpet i hallen. Varför inte märka varje propp eller grupp av proppar med en etikett så slipper man någonsin fråga igen och ta barnen till hjälp för att försöka tyda proppscheman som av åren blivit suddiga och otydliga. Knapparna på tvättmaskinen i tvättstugan är ytterligare ett sådant användningsområde eller vid knapparna i en hiss man besöker regelbundet där det saknas taktil märkning. Eller varför inte pärmar och instruktionsböcker och annat viktigt administrativt man måste ha koll på och definitivt måste fråga om hjälp för att identifiera annars.
Det stora kruxet blir bara det extrajobb allt detta medför. Det blir ett pyssel att märka upp direkt efter handling och att behålla den diciplinen och rutinen brukar vara det svåra.
Så egentligen är detta en väldigt flexibel produkt med ett brett användningsområde. Det är bara att låta fantasin flöda!
Lyssna på en demonstration av PenFriend (på engelska) på Blind Cool Tech.
Andra bloggar om: Synskada, Synskadade, Blind, Blinda, Funktionshinder, Funktionshindrade, Tillgänglighet, Synskadades Riksförbund, SRF, Hjälpmedel, Tekniska Hjälpmedel, Dyslexi, Kognition, Kognitiva Hjälpmedel, Minnesproblem, OCR, RFID, Etikett, Etiketter
Posted from Stockholm, Stockholm County, Sweden.