Tysk arvsrätt på fem minuter

Jag har tvingats ta en crashcourse i tysk arvsrätt lite hastigt och lustigt och jag är glad att jag inte valde den juridiska banan i mitt tidiga liv som faktiskt var ett av alternativen. Då hade jag nog ångrat mig. :)

För två år sedan dog en av mostrarna i Tyskland. Tysk arvsrätt fungerar lite annorlunda än den gör i Sverige och jag tänker inte ens försöka låtsas som om jag förstår. Men kort går det ut på att om inga makar eller barn finns, går arvsrätten vidare utåt i släkten. Om någon avsäger sig arvet går lotten vidare till nästa och nästa så långt det går i fem generationer och det spelar ingen roll om släktingarna bor i Tyskland eller kan spåras till andra länder.

I tyskland ärver man inte bara tillgångar, utan även skulder. Så när det dimper ner dokument från tyska arvsdomstolen här i Sverige så vet man att det definitivt inte är fråga om tillgångar. Så som människor är skapta så hade nog andra redan tackat ja till dessa för länge sedan. Så när moster dog för två år sedan börjar jakten på arvingar och plötsligt visar sig alla väldigt svalt intresserade. I Tyskland kan man också avsäga sig hela arvet, åtminstone om man är så avlägsen som jag är. I Sverige ärver man inte skulder och man kan inte heller avsäga sig arvslotten.

Det har kommit ett dokument som säger att vi är arvingar men det framgår inte av någon boupptäckning vad arvet består av och hur stora tillgångar eller skulder. Antagligen blir det en glad överraskning när man tackat ja. Så det bästa är att fort som fan tacka nej så får man kanske ta risken att det var ett par miljoner Euro i tillgångar, även om sannolikheten är lika liten som att vinna på lotto.

Nu måste jag och mina myndiga arvingar släpa oss till tyska ambassaden för att avsäga oss arvet för denna specifika släkting. Förvisso till en ganska ringa kostnad av 200kr, men ändå. Man måste också ange alla sina minderåriga barn och ha en underskrift av barnens andra vårdnadshavare som även den ska bevittnas av ambassadpersonalen. Annars ärver nämligen även minderåriga.

Det här är en helt galen lagstiftning som man knappt tror är sann när man läser och hör om det. Att en arvsdomstol hör av sig utan att meddela hur balansräkningen i dödsboet ser ut borde vara olagligt. Skulle jag tacka ja, har jag ingen aning om vad jag tackar ja till.

Vidare kan man fundera över vad en sådan administration och byråkrati kostar. Min moster dog 2013 och då börjar man med alla syskon och deras barn och barnbarn bosatta i Tyskland. alla avsäger sig gladeligen. När det kommer till oss som är bosatta utomlands har man 6 månader på sig att svara på handlingen. Det har redan gått två år och så här fortsätter det in till femte led innan arvet tas över av staten. Vad kostar inte allt detta i tid? Man har till och med färdiga blanketter som går ut på att just avsäga sig arvet och processen är välbekant. Det borde vara billigare att bara ändra lagen. Nu har säkert den här processen kostat mer än vad lilla moster kan tänkas ha varit skyldig staten. Nu blir det mycket mer.

Efter imorgon då min fru sätter sin namnteckning på dokumentet är vi förhoppningsvis av med detta, tills nästa släkting med skulder dör. Det har kostat tid och pengar och en del frånvaro från jobbet, alltså pengar det med. Så åt helvete med tysk arvslagstiftning!

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Kommentera