Idag hr vi verkställt ett ganska tungt beslut, att sälja vår båt. Och den här gången är inte målet att skaffa en ny. Anledningen är bara att vi just nu inte kommer ha råd att ha den kvar under rådande omständigheter. När vi sålde vårt hus gick det inget vidare och för att täcka förlusten var vi tvungna att ta stöd av vår bank. Men då var vi inte längre storkund i form av husägare utan degraderades til vanliga privatkunder och vilkoren var plötsligt därefter.

Jag har försökt finna lösningar, men som det ser ut nu finns inga möjligheter att ha båten kvar. Enda lösningen är att snubbla på en fet väska med pengar eller för en gångs skull ta en trisslott och vinna något stort och fint. Men jag tror jag förbrukat min tur för både det här året och ett par år framöver.

Och visst känns dt sorgligt och trist. Den här båten hade jag velat ha kvar en stund och båtar är ett av mina stora intressen. Trots att jag behövt hjälp för att köra båten så har det känts värdefullt.

I år har båten inte ens kommit sjön. Husaffär och flytt har legat i vägen och nu är säsongen för långt gången så det inte är någon idé längre.

Men nu ska den säljas och kanske ordnar sig allt framöver och då finns nya båtar att köpa. Annonsen hittar man här.

Andra bloggar om: Båt, Båtar, Båtliv, Windy, Windy 22, Annons, Annonsera, Blocket

Så var då äntligen vår husaffär slutförd! Efter så många månader av förberedelser, visningar och väntan kändes dagens korta bankbesök nästan snopet =). Igår kom vi tillbaka från en vecka i skärgården som kanske inte var så avslappnad som man skulle hoppats när vi hade detta hängande över oss och idag träffades vi på ett bankkontor i centrala Stockholm. Jag vet egentligen inte vad jag trodde, men definitivt att det skulle ta längre tid. Mest för att det borde ta lång tid att köpa och sälja något för flera miljoner. Men detta kändes som vilket simpelt bankärende som helst! Några underskrifter och sedan stod vi plötsligt på gatan igen =).

Det mest komiska med detta sista steg i husaffären var att vår bank hade räknat fel på våra lån. Så när hela köpeskillingen för huset var betald och vi sålt något för flera miljoner kronor, saknades plötsligt 4362kr! Köparens bank försökte lösa det direkt med vår bank som vägrade lösa det. Så då var det bara att gå till bankomaten och ta ut 4400kr och betala de sista lånen kontant. Kvar på disken låg 38kr som vi skrapade ihop och gick ut! Det var inte riktigt så jag trodde det skulle gå till!

Så nu är det bara en summering som återstår. Hur det har varit att vara husägare och hur det är nu att inte längre vara husägare. När vi satt där i vår hyresrätt, en 4:a på 92 kvadrat kändes hus som en liten dröm. Egentligen trivdes vi bra men alla omkring pratade om och skaffade eget. Och visst vore en liten altan och gräsplätt och ett eget garage kanon! Och när vi hittade ”det där” huset i tidningen gick allt väldigt fort, som det ofta gör när vi bestämt oss för något.

Vi hade inte gått på en enda husvisning tidigare men när vi nu gick och tittade på huset kändes det helt rätt. Om vi skulle ha ett hus så var det just detta. Möjlighet till 8 rum, tre våningar, 2 badrum, 2 uteplatser och trots att det var radhus var de åtskilda av utstickande garage. Vi skulle bara ha det!

Och visst kändes det konstigt att köpa något så dyrt för pengar man inte har, men det gick så lätt. Bara att låna och skriva under ett antal papper så var allt igång. Det kändes redan då väldigt overkligt, men när allt om att binda eller inte binda och på hur lång tid började så förstod man att allt bara var gissningar och ingen visste säkert och det var bara vi som fick bestämma. Och det kändes konstigt med så stora belopp inblandade och känslan av overklighet blev inte mindre.

Men vart efter åren gick började vi nog alla på olika sätt längta tillbaka till lite mer centrala delar och hyresrätt. Avstånden för en familj utan bil, alla enorma kostnader som hus ändå medför och allt underhåll och renovering. Att hus var en bra affär och investering för framtiden och billigare än hyresrätt var något alla sa men som vi nu starkt började ifrågasätta. Men allt slutade med att vi nog inte var några husmänniskor.

Visst tog det lite tid innan vi vågade erkänna för varandra att det var så, att vi längtade tillbaka. Det började med förstulna kommentarer när vi gick förbi vårt gamla bostadsområde, ”här trivdes man, tänk om man bodde här, tänk vad nära till tåget och ICA, minns du balkongen?”

Till slut var vi i det skedet att det inte längre var lönt att försöka lura sig själv och varandra längre, och vi konstaterade att OK, vi vill inte bo här längre. Men då insåg vi att resan tillbaka var lång. Vi stod inte i någon bostadskö och all renovering vi påbörjat och måste slutföra men som vi egentligen inte hade råd med.

Vi ställde oss i alla bostadsköer som vi kunde komma på men vi visste vart vi ville bo. Men just där var sannolikheten så liten att vi skulle få bo. Vi tänkte att vi nu ändå står i kö och bollen var i rullning och vi kunde lugnt sätta igång med renoveringen och lägga upp det på ett antal år och bli klara och sedan kanske få möjlighet att flytta.

Sedan gick allt väldigt fort — igen! Jag tror inte på ödet men ibland har man tur! Några veckor efter att vi ställt oss i kö på ”den där” lägenheten, blev den ledig för uthyrning efter att ha varit upptagen i 13–14 år. Men fortfarande kändes det avlägset eftersom inte stod först i kön, men tillräckligt långt fram för att anmäla intresse. Nu kändes det ännu värre eftersom vi visste att vi skulle förlora och att det skulle ha varit väldigt nära drömbostaden. Men plötsligt ringer bostadsbolaget och säger ”grattis, klarar ni den ekonomiska kontrollen är lägenheten er”. Det kändes helt osannolikt! fortfarande fanns ett hinder kvar och vi var ännu mer nervösa. Skulle vi snubbla på målsnöret nu!?

Att skriva under det kontraktet kändes som en stor, tung sten lyftes från hjärtat. Alla måsten och förhoppningar och oron för huset kunde vi nu lägga åt sidan. Att processen att sälja huset var lång med all renovering vi nu blev tvungna att göra i rasande fart och på kredit och alla visningar och budgivningar skulle bli lång förstod vi, men dt kändes otänkbart att det skulle bli svårt att sälja.

det blev tyvärr ganska svårt och tog längre tid än vi trott och hoppats. Men trots att det inte alls gick bra och vi faktsikt sålt med viss förlust, kändes det sista penndraget väldigt bra.

Nu kan vi börja om och vi kan inte få nog av att känna känslan av att gå den korta sträckan till affärerna.

En sista stor grej som gäller huset återstår, och det är deklarationen i början av nästa år. Trots att vi gjort en förlust har vi gjort en vinst jämfört när vi köpte huset så förlusten då kommer bli dubbel. Men det är ett helt halvår tills dess!

Andra bloggar om: Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration

Alla bilder hittar du på vår semestersida Rånö 2010.

Så var vi då hemkomna från årets semestervecka på Rånö. Det har inte blivit så mycket bloggande under veckan. Dels på grund av något så jordnära som brist på ork och lust, dels på grund av så dålig mobil bredbandstäckning att det varit en ren plåga att ta fram mobilupplagorna av olika sajter. Om man offrat en grankotte under skumma former och stått vänd mot sydväst invid det där trädet, så har det gått att surfa lite =)!

Men nu är vi hemma och det har varit en härlig vecka med fint men lite blåsigt väder. Vi funderar på om vecka 30 egentligen är försent, att man borde åka tidigare på året om man vill ha bättre väder. Men vad vet man. Nu har vi bokat samma vecka nästa år så det får gå.

Det har varit ganska kallt i vattnet under veckan, pendlat mellan 13 och 19 grader och vi har badat och bastat nästan varje dag. Här ute kostar det 100kr att boka bastu en timme, men det är det värt. En kväll bokade vi två timmar i följd för att få riktigt gott om tid. Nästa år tror jag helt enkelt att vi ska hyra bastun och bo där istället för i stuga =)

Den här ön är verkligen fantastisk, och inte vet jag exakt varför. Där är fin som många andra öar, inget speciellt med stugorna, men man bara trivs. Rånökällan med sin goda mat och öl besökte vi så klart även i år fast bara en gång.

Det enda som var konstigt med årets vistelse ute på Rånö var väl att vi detta år inte åkte egen båt ut med packningen. Alla tidigare år har vi tagit egen båt och på så vis varit fria att ta egna små utflykter. Men båten har inte ens kommit i sjön i år på grund av allt stök med husförsäljning och flytt. Så jag ska försöka hålla mitt löfte att tvätta, vaxa och sedan täcka om den för nästa vinter i lite bättre tid än tidigare år.

Bläddra gärna semesterbilderna. Nu ser vi fram emot nästa år.

Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Marina, Varv, Skärgård, Stockholms Skärgård, Mysingen, Rånö, Rånö Källan, Utö, Nåttarö, Nynäshamn, Semester

Idag har vi bott i vår nya lägenhet i två veckor och trots att det blir lite mindre — om än marginellt — och husförsäljningen ännu inte är helt klar och inte gick som vi hoppats, så känns det helt rätt!

Och visst har vi börjat komma i ordning även om mycket är provisoriskt än och en hel del kartonger står ouppackade. Barnen har inte fått några riktiga sängar än. När vi lämnade huset åkte två stora lass till tippen och där ibland flera sängar som inte höl ihop längre. Så nu ligger tre av barnen på golvet på madrasser. Men än så länge är det bara mysfaktor för dem och besök hos IKEA får vänta några veckor tills efter semestern i skärgården.

Det jag saknar från huset är miljön och de perfekta strövområdena för hund. Skog och mark började 30 meter utanför dörren och man kunde i princip gå hur långt som helst. Just det var också den största nackdelen, att det var ruskigt långt att gå till allt. Närmaste affär låg nästan 2km bort.

Mer centralt än vi bor nu kan man knappast bo. Vi går under tak 20 meter till huvudingången till vårt köpcentrum och där finns det mesta man behöver. Resten ligger fortfarande på rimligt gångavstånd. Men istället är hundrastningen lite mer komplicerad med gräsmattor och hyreshus och i gengäld lite längre att gå för riktigt bra hundrastningsområden. Men närheten till tåget, bussar och affärer väger upp det. Vi har redan provat på att gå ner för att bara ta en pilsner på en krog och sedan gå hem igen, något vi inte ”kunnat” göra på över 5 år =)!

Det som varit mest påtagligt med handlingen har varit att man bara kunnat resa sig och gå ner för at handla det man glömde. Det är inte jobbigare än vad det var att gå ut och kolla posten eller kasta soporna förut. Tidigare var man trött och barnen var trötta när man kom fram till ICA och sedna återstod handlingen och hela vägen hem. Och jag tror det där kommer bli ännu mer påtagligt när vintern kommer och plogningen inte fungerar och gångvägarna ligger igensnöade. Vi kommer inte ens behöva gå i snön för att få tag i mjölk och bröd!

Vi har alltid varit en familj som gillar att gå och så kommer det nog fortsätta vara. Men nu kan vi välja att gå för att det är roligt, skönt eller nyttigt, inte för att man måste.

Kort sagt, här kommer jag trivas och även om det medförde en del sura bieffekter som det nog bloggas mer om i serien ”Sälja huset” så var allt värt det.

Andra bloggar om: Familj, Barn, Bostad, Boende, Bostadskö, Bostadsmarknad, Bostadsmarknaden, Hus, Villa, Radhus, Hyreshus, Hyresrätt, Lägenhet, Haninge, Handen, Blinda, Synskada, Synskadade

i april 2006 bytte vi från fast telefoni till IP-telefoni. Det fanns väl flera bra skäl till det, där det att demonstrera mot Telias mångaåriga monopol på telefoni faktsikt var det minst tungt vägande skälet =).

Jag hade börjat leka med den fria växellösningen Asterisk som körs i Linux-miljö. Det var en oerhört kompetent lösning och eftersom vi körde samma system på jobbet, kunde jag svara i både hemtelefonen eller tjänstetelefonen var jag än befann mig och koppla samtal precis vart och hur jag ville. Allt hade jag makt över eftersom det var på min Linux-server det kördes. Visst fanns priset med på listan över argument, IP-telefoni kräver ju ingen nätavgift och abonnemangskostnaderna är avsevärt mycket lägre än Telias gamla hederliga kopparanslutna telefoni.

Och visst har det fungerat bra även om IP-telefoni också blir så mycket känsligare för störningar. Telefonerna i sig är mer avancerade än en vanlig telefon, kräver el och nätanslutning vilket medför dubbelt så mycket kablar. Visst fanns det trådlösa telefoner som anslöts via WLAN, men där var batteritiderna så dåliga. DECT-telefoner där basstationen kunde köra över IP-fanns också och fungerade väl snäppet bättre.

Sedan finns alltid riskmomentet över internet. Allt från mitt eget bredband till hela vägen till teleoperatören måste fungera för att det ska gå att ringa och även om vi är vana vid ganska bra upptider på våra bredbandsanslutningar så haar det hänt mer än en gång att det varit nere och det är frustrerande.

Sedan har vi problemen med trafiken som måste gå genom router och så kallad NAT vilket har gjort att telfonerna efter en stund slutat ta emot trafik trots keep alive-inställningar.

Men jag började fundera på riktigt när jag uppgraderade Linuxprogramvaran Asterisk och en hel del saker slutade fungera. Jag orkade aldrig nedgradera och få igång det igen utan levde med problemen i något år. Tankarna på gamla Telia kom till mig allt oftare =).

Och nu när vi flyttat aktualiserades tankarna, mest på grund av den omfattande tillgången på telefonjack =) Dessutom har vi bara en hel IP-telefon kvar och de kostar mellan 1500–2000kr styck att köpa nya vilket man också måste ta in i kostnadskalkylen. Så nu har Telia anslutit oss igen och det känns faktiskt bra med tut i luren igen!

Jag vet vad de flesta av oss tror och tycker, och jag tror själv at fast telefoni inte kommer leva så länge till. Hur många år tänker jag inte gissa, men jag tror inte det är så kortlivat som många förutspår. Den främsta anledningen är väl just tillförlitligheten och det omfattande nät som redan ligger nedgrävt och installerat i hus. Om något kommer hända inom överskådlig tid, är det möjligen att mobiltelefoni och IP-lösningar konkurrerar så hårt med Telia att man tvingas sänka priserna. Men skrota nätet lär nog inte hända än på ett tag. Och sjunker priserna är det väl ingen som blir ledsen.

Jag är inte så rädd för mobiltelefoni och tror nog vi borde ha sett tecken på om det var skadligt för oss efter 20 år med tät mobiltelefonanvändning i vårt land. Däremot stör jag mig på den varierande ljudkvalliteten, batterier som ska laddas etc. Det är faktiskt skönt att ha en vanlig telefon vid örat som inte blir varm när man sitter i en tidsödande telefonkö hos myndigheter och företag eller pratar länge med någon polare. Och nu när även mitt jobb använder en mboil växellösning, kan en del av dessa aspekter vara riktigt frusterande.

Så nu kör vi vanlig telefoni igen tills nästa gång man ändrar sig!

Andra bloggar om: Telefon, Telefoni, Fast Telefon, Fast Telefoni, Ip-telefon, Ip-telefoni, Phonzo, Telia, Rix Telecom, Rix, AllTele, Cellip, Bredbandstelefon, Bredbandstelefoni, Telefonväxel, Digium, Asterisk, Linux, Mobiltelefon, Mobiltelefoni, Mobila Växeln

Det är mycket att tänka på när man ska sälja huset och flytta. Att omplacera den första kaninen gick ganska bra, det gjorde vi redan i början av april. men det gick lite lättare eftersom det var en ganska ovanlig kaninsort.

Druvan är en dvärgvädur och inte särskilt ovanlig och dessutom ganska gammal för att vara kanin och har nog inte så lång tid kvar att leva. Inte så lockande för barnfamiljer då att ta sig ann henne.

Så vi fick ta till en inte särskilt rolig lösning och fråga den ursprungliga ägaren om hon kunde tänka sig ta hand om kaninen igen. Alterantivet för oss hade varit avlivning vilket vi så klart inte hotade med =). Men det fanns ingen annan lösning och huset har redan stått övergivet och tomt en vecka. Förvisso var det inte särskilt jobbigt att ge henne mat och vatten eftersom vi ändå har varit i huset varje dag för att städa och röja sedan vi flyttat men nu när vi snart är klara började det bli bråttom att hitta ett nytt hem åt henne.

Så idag packades buren och kaninen in i en bil och for mot sitt nya hem. En balkong kanske inte är det mest optimala hemmet men kärlek och uppmärksamhet lär hon få i överflöd och det är ju det viktigaste!

Och det kändes efterråt som en enorm lättnad och vi förstår först nu hur mycket man egentligen grämt och oroat sig för det lilla djuret. Avlivning på grund av flytt har liksom inte känts som någon angenäm lösning när man tagit sig ann ett djur. Och att ta med henne till lägenheten var inte alternativ med alla höallergiker i familjen.

Andra bloggar om: Djur, Husdjur, Kanin, Kaniner, Kaninbur, Kaninburar, Dvärgvädur, Barn, Barn Och Djur, Omplacering, Brandbergen

Hur var det jag skrev igår, något om att hålla ångan uppe =)? Idag vid 10-tiden infann jag och en kompis oss i Nynäshamn där samma lastbil som igår stod packad till 20% men med nytt bohag. En 2:a en trappa upp skulle tömmas. Naturligtvis fanns ingen hiss men spiraltrappan var ganska vid och inga stora problem att bära i. Ändå fanns grejer kvar när vi vid 13-tiden hade fyllt första lasset och for mot Väster Haninge.

Där blev det värre. Kompisen hade den dåliga smaken att flytta in i en 1.a på tredje våningen. Fortfarande fanns ingen hiss, trapporna var spiralmodell och ganska OK, men jag tror aldrig jag hjälpt till att flytta så manuellt någon gång =)

När vi lämnade tillbaka bilen vid 19-tiden hade vi även denna dag kört två lass, burit grymt mycket på bara tre personer med förvånansvärt gott mod i behåll. Jag skulle kunna sträcka mig till att säga att det till och med är riktigt kul att flytta, och dessutom kul att inte bara vara den som ber om hjälp hela tiden, utan att få hjälpa till. Det hör inte till vanligheterna.

Nu är lastbilen återlämnad och killen vi hjälpt att flytta fick en klämskada och har nu passerat akuten för att bli omplåstrad men fortfarande vid gott mod =)! 1½ platta öl och en massa kött är inhandlat för att fira segern och två goda dagsverken! Åtminstone jag ska förhoppningsvis själv inte flytta på ett bra tag =)!

Andra bloggar om: Hem, Flytt, Flytta, Flyttbil, Lastbil, Flytthjälp, OKQ8, Nynäshamn, västerhaninge

Nu har äntligen flyttlasset gått! Huset står skräpigt och öde och vårt nya hem ser ut som ett bombnedslag, precis som det ska göra efter en flytt =) Egentligen började flytten för flera veckor sedan då vi körde över allt packat bestående av ett 80-tal kartonger och fyllde källarutrymmet.

Det har varit en lång och slitsam dag men allt har fungerat väldigt bra.Dagen började med att köparen och en besiktningsman gjorde en kompletterande besiktning samtidigt som vi förberedde oss för att tömma huset. Vi hämtade en stor lastbil från en OKQ8-mack i närheten, den 22-kubikare och till en början var vi tre starka pojkar men slutligen var vi 7 eller 8 osom hjälptes åt.

Två stora lass blev det och allt flöt på mycket bra. Det ick bra att komma nära intill en lastingång på huset så det enda som sinkade var hisstransporten upp till 7:e våningen.

Nu är kvällen här och kroppen och huvudet är slut. Vi har stött på några små problem, sängar som inte går att få upp genom trappan men det får vi lösa någon annan dag. Imorgon går ytterigare ett flyttlass då jag ska hjälpa en kompis att flytta. Lika bra när man har ångan uppe =)

Andra bloggar om: Hem, Flytt, Flytta, Flyttbil, Lastbil, Flytthjälp, OKQ8, Haninge, Handen, Jordbro

Nu är det äntligen klart! Vårt hus är sålt! Efter 7 visningar med ganska vagt intresse som egentligen är ganska obegripligt.

Visst kändes det tröstlöst ett tag. Ett ovanligt stort radhus i ett fint och lugnt område lagom långt från allt med lagom mycket måsten att göra och till ett normalt pris. Men vi hade nog lite otur med att lägga ut det samtidigt som hela vårrushen på försäljningsmarknaden. Hade vi varit ute några månader tidigare fanns det gott om intressenter men få objekt. Men just det kunde vi inte styra över.

Men nu är alla papper underskrivna och en kompletterande besiktning kvarstår. Endast om den skulle visa något stort och dyrt fel vi inte redan såg vi förra besiktningen så kan det bli krångel med prisreduktion eller avbrutet kontrakt. visst känns det obehagligt även om det egentligen inte finns någon anledning till oro.

Nu närmar sig vårt flyttdatum med stormsteg och vi kan nu sätta igång och riva allt. Huset behöver inte längre se fint ut inför några visningar och det underlättar packandet.

Huset övergår till ny ägare 1:a augusti och det är väl det sista stora steget i en av vårt livs största affärer.

Andra bloggar om: Hus, Hem, Bostad, villa, Radhus, Bank, Banker, Bolån, Lån, Huslån, Ränta, Räntor, Skatt, Skatter, Reavinst, Mäklare, Mäklarhuset, Husförsäljning, försäljning, Sälja Hus, Sälja Bostad, Hemnet, Hemnet.se, Husvisning, Radon, Radonmätning, Energideklaration

För mer än ett år sedan gav våra kompisar varandra ett besök hos vargarna på Kolmården. De frågade oss om vi ville hänga på och givetvis ville vi det!

Men det har tagit lite tid att få till det men nu äntligen bokade vi ett datum och vi kom äntligen iväg! Vi fick bli lite barnfria och passade på att ta lite extra ledigt ute på landet med mat och gott att dricka.

Att träffa vargarna var en oerhört cool upplevelse! Jag brukar alltid berätta historien om vargen Pelle som fanns på Skansen på 80-talet. Jag var 8–10 år när vi fick träffa honom i grupp och då kom han i koppel ut med sin skötare. Jag som då hade shcäfer hemma tyckte inte det var det minsta konstigt och gosade med vargen som vilken hund som helst. Pelle minns jag som väldigt tillgiven där omringad av en massa barn.

dag hade det där varit otänkbart och det politiska läget kring vargen är minst sagt indelat i två läger. Därför kändes det extra bra att få träffa dem på riktigt, i en så riktig miljö som bara är möjligt.

Läs hela upplevelsen på våra Semestrar och Kolmårdens vargar!