Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #9

Bild: Zwift Race, 4 sekunder till start

Bild: Zwift ´race

Det 9:e av 15 race i denna serie avklarad. :)

Idag ställde 409 upp på startlinjen i de 4 olika kategorierna. I min B-grupp var vi 131 startande. Själv rullade jag in på plats 88 / 131, så en klart bättre position än tidigare. Styrkemässigt känns det som jag sakta är på väg uppåt igen. Idag blev snittet 3,17 watt per kilo, strax under gränsen för B-gruppen, men så var jag oförskämt pigg efteråt. Det är svårt att ta ut sig alldeles tycker jag och en orsak till det är helt klart att jag inte ser racet och dom övriga cyklisterna.

Idag gick tävlingen på Watopias platta bana. 4 varv & 42km. Jag låg i en stor klunga första varvet men tappade dom när det började gå lite upp och ned mot slutet av banan. Jag tappade dom inte så mycket för att jag inte orkade, utan på grund av taktik. Det gäller att trycka på på rätt ställen så att man inte förlorar draften. Tappar man klungan är man hopplöst avhängd.

När jag påbörjade varv 2 blev jag upphunnen av en andra klunga som jag tror även det var B-grupp. Det blev ungefär samma sak, jag tappade dom ungefär på samma ställe. Jag får helt enkelt lära mig att ösa på i backarna. Jag känner ju banorna så väl så att jag numera vet när dom kommer och kan börja trycka i god tid.

På tredje varvet blev jag upphunnen av en´grupp som till största delen verkade bestå av C-åkare. Det var inga större problem att åka med dom de sista två varven ända in i mål.

Men det blev lite känningar i låren efteråt i alla fall även om jag inte var helt utmattad. Jag tappar ofta den där lilla sista tävlingsudden när jag inte kan hänga med i tävlingsutvecklingen. Det är en viss fördröjning, 3–5 sekunder mellan cykel och dator och det gäller att planera för den fördröjningen. Att bli avhängd och ensam är inte roligt och då är det i princip omöjligt att komma ikapp. Jag tror även att vi som väger lite mindre har en nackdel på de platta banorna då watt per kilo verkar spela lite mindre roll än i kuperad terräng.

Men det här är ändå sjukt kul. Och jag ser väldigt mycket fram emot

Wahoo Climb

som jag förbokat med beräknad leverans mellan jul och nyår. Det kommer krydda min cykling så otroligt mycket.

Resultatlistan från dagens race kan man se här och aktiviteten på Strava nedan.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Förbokat Wahoo Kickr Climb

Bild: Wahoo Kickr Climb med monterad cykel

Bild: Wahoo Kickr Climb med monterad cykel och cyklist framför skärm

På mässan Eurobike i år, presenterade Wahoo en ny produkt, Wahoo Kickr Climb. Det är ett tillbehör till trainer som man monterar på cykelns framgaffel. Den kan höja och sänka cykeln för att simulera upp- och nedförsbackar när man kör applikationer, exempelvis Zwift.

Självklart blev jag eld och lågor och det råder ingen tvekan om att jag ska ha en sådan. Tyvärr var jag tvungen att skaffa den nya modellen av min trainer för att det ska vara kompatibelt.

Somliga tycker att det är ett dyrt kul tillbehör, men för mig som inte ser skärmen och kan ta del av upplevelsen på den vägen, blir det här nog en enorm förbättring av min upplevelse.

Så idag blev det möjligt att genom en leverantör förboka ett exemplar av Kickr Climb vilket jag givetvis gjorde. Beräknad leverans är i mellandagarna.

På Youtubeklippet nedan kan man se i praktiken hur det fungerar. :)

Andra bloggar om: , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #8

Bild: Zwift race, 5 sekunder till start

Bild: Zwift race efter start

Ikväll var det dags för en plågostund igen, den 8:e deltävlingen i SZR Autumn Race Series 2017. Ikväll körde vi en av de nya rutterna som lanserades med den senaste djungelexpansionen, ”Big Loop” på 41km.

Det var en rolig rutt jag lär köra igen. Först upp och över det vanliga berget, i runda slängar dryga 40 minuter uppför innan det bär av ner igen och in i djungeln för att avslutas genom vulkanen. En ganska tuff bana med mycket klättring, precis vad jag behöver. :)

Racet då, ja det gick ungefär som vanligt. Hängde med en stor grupp en bit upp för berget men tappade sedan och slet nog själv stora delar av resterande race. Jag känner att det är svårt att hålla motivationen uppe och trycka i det där lilla extra när jag inte kan se vad som händer i racet. Jag kan egentligen bara veta vart på banan jag är samt höra om jag är ensam eller har en eller flera omkring mig. en inte om jag är bakom eller framför. Så hör jag ljudet av andra cyklister avlägsna sig, vet jag inte om jag har tappat eller kört förbi.

Men just nu är tävlandet för mig bara som extra kryddade träningspass. Bara vetskapen att klockan tickar och att det står flera hundra på startlinjen gör att det blir extra kul. Idag verkar över 350 perosner anmält sig och startat. I min grupp ser det ut som att 138 startade och ett par som bröt och just nu, innan resultaten är genomgångna och godkända, ligger jag på plats 114 i B-gruppen. Jag kör helt klart inom marginalen för C-gruppen, men ligger kvar i B för att inte riskera att bli diskad, om jag någon dag helt plötsligt skulle börja prestera bra igen.

Riktigt vad som hänt med min prestation vet jag inte. I vintras och våras kunde jag ganska lätt hålla 240 watt och höjde min FTP till2 70 watt. Idag fick jag ett snitt på 210 watt. Förvisso utan att ha ihjäl mig fullständigt, men ändå långt ifrån mina tidigare värden. Om det beror på att jag cyklat mycket mindre under sommaren och hösten till förmån för löpningen, om det är något fysiskt knas i kroppen jag inte känner av än eller om det är tekniska problem med båda mina effektmätare vet jag inte. Det senare är inte så rimligt. Jag har provat både med min trainer Wahoo Kickr och mina effektpedaler, dessutom två uppsättningar, Garmin Vector 2. Båda har en noggrannhet på +/-2%.

Så tekniken beror det nog inte på. Kvar återstår bara något fysiskt fel på mig, eller det faktum att jag från årsskiftet fram till midsommar, cyklade ca 3500km och från midsommar fram till nu endast ca 1600km. Det är ändå en viss skillnad. Frågan är om man tappar så mycket på det, men det gör man säkert.

Det beror inte bara på löpningen. Som jag skrev i min förra ”racereport”, så är jag även i en svacka. Egentligen inte när det gäller Zwift och inomhuscyklingen, utan som tidigare när det gäller utecyklandet. Jag har tidigare skrivit om att lägga min förhoppning att bli elitcyklist på hyllan då allt bara kändes väldigt hopplöst. Sedan hämtade jag mig igen och fick nytt hopp när jag vann SM-guld både inne på bana och utomhus.

Nu är jag där igen fast tanken har vuxit sig starkare. Jag överväger helt att sälja mina cyklar och tävlingshjul och helt sluta med utecyklingen. I år har det blivit ett fåtal träningsrundor ute, lätta att räkna på ena handens fingrar och ett par motionslopp. Det är nog färre än 10 tillfällen totalt och glädjen i det har börjat tappa färg eftersom jag bara känner mig beroende av andra och jag bara blir besviken på mig själv alla gånger det inte kan bli av trots att jag vill, och till och med de gånger det blir av för att det sker så sällan.

Jag tror, att när jag tagit mig ur den här svackan säljs cyklarna och jag köper inomhusträning för pengarna istället. Vi får se.. Och jag hoppas träningsglädjen återvänder.

Här kan man i alla fall se aktiviteten på Strava:

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift uppdatering 26/10/2017

Idag kom en ny uppdatering på Zwift. Det var ganska länge sedan något större kom och förväntningarna var ganska uppskruvade.

Självklart hoppades vi på nya vägar i den virtuella världen Watopia. En del som var med tidigt under utvecklingen av Zwift, har länge önskat sig en replika av den första virtuella världen Jarvis. Själv cyklade jag aldrig där. Watopia var nyligen lanserad när jag provade för första gången dagen före jul 2015.

Själv hoppades jag på ännu en sport i form av rodd. Det har pratats om det som en nästa möjlig sport eftersom det redan finns gott om kompatibel träningsutrustning och en sådan kompatibel roddmaskin står och bara väntar i mitt vardagsrum. Rodd är sjukt kul och ännu roligare skulle det bli om det gick att ro i Zwift med ljudeffekter, andra roddare runt omkring och möjlighet att låsa upp virtuella prylar precis som idag inom cyklingen och löpningen.

Dagens uppdatering bjöd ”bara” på en ny bana. En dryga 10km lång rutt upp i bergen och in i djungel. ”Road To Ruins” kallas den och är en ordentligt tuff bana med många höjdmeter och som sagt, djungeltema.

Min plan var att köra den ikväll men jag sparar mig till helgen. Redan nu har andra upptäckt anslutningar till ytterligare nya banor som ser ut att gå akt in i berget. Och det är klart, nu har vi teman vatten, snöklädda berg, stadsmiljö, vulkan och nu djungel. Nästa tema ska mycket väl kunna bli gruvor och berg. Och eftersom anslutningspunkter redan syns så kan man tänka sig att nästa expansion inte dröjer särskilt länge, men man vill säkert inte lansera allt på en gång.

Det som är nytt med denna expansion är att det krävs level 10 för att få köra den. Någon sådan begränsning har man inte haft tidigare. Många blev sura och tyckte det var drygt, men jag tänker nog som Zwift själva gjorde, att det kan fungera som en bra motor. Nu låser man inte bara upp nya virtuella prylar när man når nästa nivå, utan också banor. Det är ännu mer likt spelvärlden. Vi människor behöver nog något som driver oss framåt och lockar där borta för att kämpa på. Jag känner själv, som klarat alla hittills publicerade utmaningar, att jag blir glad var gång det kommer en ny man får kämpa lite för.

Så i helgen bär det ut i djungeln. :)

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #7

Bild: Zwift Race med några sekunder till start!

Bild: Zwift Race i Richmond

Upplägget börjar kanske kännas tjatigt för läsaren. Den sjunde deltävlingen på den tuffa banan i Richmond. Richmond är tråkig att köra solo i men jag måste motvilligt medge att den är roligare för racing just för att den är lite tuff de sista 4 kilometrarna med väldigt mycket uppför.

Idag startade jag som vanligt i B-gruppen men presterade inom gränserna för C-gruppen. Med 219 watt i medeleffekt blev det ungefär 3,0 watt per kilo. Men som jag skrivit tidigare så kör jag vidare i B-klassen för att inte riskera att bli diskad om jag skulle prestera bättre framöver. För mig är racen bara som väldigt bra och tuffa träningspass. Den här hösten finns inga möjligheter att ta några bra placeringar.

Jag hängde med det jag tror var B-gruppen nästan hela första varvet, men tappade dom när motluten började komma. Då fick jag ligga en hel del själv. På andra varvet kom ett stort gäng C-åkare ikapp mig och dom höll jag mig med hela vägen in i mål.

Som vanligt väldigt plågsamt och enormt skönt efteråt. Men jag är helt klart i en djup svacka prestations- och motivationsmässigt. Det hänger helt klart ihop med tankarna kring vad jag ska ta vägen i mitt tränande. Även om inomhuscyklingen fortfarande är väldigt roligt och det jag tänker som min framtid, så är nog det faktum att drömmen om att komma vidare inom utomhuscyklingen är död som drar ner mig just nu. Jag känner att jag borde sälja tandemcyklarna och lägga pengarna på inomhuscyklingen istället då jag tror jag nått vägs ände inom tandemsporten.

men nu kommer en lång, kall vinter med mycket tid för inomhuscykling tid att fundera över det.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #6

Bild: Zwift Race från startfållan

Bild: Zwift Race från banan

Bild: Zwift Race från banan

Ikväll var det dags igen för den sjette deltävlingen. Det finns inte mycket nytt att säga annat än att jag nu mera borde starta i C-klassen för att ha någon chans till högre placeringar. Jag valde ändå att starta i B-gruppen och slutade på plats 79 av 86. Men kör jag i C finns alltid risken att bli diskad om jag ändå skulle råka prestera som en B-åkare och då är det bättre att hålla mig kvar i B och träna för bättre resultat.

Nu är jag ändå på en sådan låg nivå att själva tävlandet inte är grejen. Det är kul när många är ute och kör, det är kul att köra i en stor startgrupp och det är kul att hänga med så länge som möjligt. Jag lyckades ändå hänga med en stor klunga som jag tror var B-åkare i nästan två varv. Sedan tappade jag dom i ett segment där det går lite upp och ner och jag tryckte inte på tillräckligt. Hamnar man på efterkälken så är det svårt.

Men jag lyckades ändå komma ikapp gruppen två gånger, men på sista varvet förlorade jag dom med en mil kvar och det var bara att köra på själv så gott det gick.

Det blev ett bra träningspass och det första racet på nya trainern och det kändes bra. Ingen större skillnad jämfört med min gamla som min äldsta dotter nu ärvt. Ungefär samma ljudnivå och exakt samma känsla.

Här kan man se resultatlistan.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Zwift – SZR Evening Joyride

Varje vecka körs gruppcykling på Zwift som inte är någon tävling, utan bara ett bra träningspass med fokus på att hålla ihop gruppen och cykla i klunga.

Jag har inte deltagit i sådana event då det krävs att man håller koll på gruppledaren som har en symbol vid sig och det är viktigt att man håller sig bakom gruppledaren och inte far iväg i förväg.

Så jag har hållit mig till mina egna träningspass och rena race där det bara varit att starta och köra utan något behov av att hålla ihop.

Förra veckan var jag tvungen att köra en gruppcykling för att ”låsa upp” den virtuella svenska SZR-tröjan. Jag körde som vanligt i B-gruppen och försökte med hjälp av tillbehörsappen i mobilen att hålla koll på mina gruppdeltagare som visas i en lista på mobilen. Där ser man hur långt före eller efter man ligger de olika deltagarna. Det gick bra till en början men gick för fort för att kunna pilla på mobilen samtidigt som man kör järnet och precis som i verklighetens klungcykling, blir man avhängd är det väldigt svårt att komma ikapp och i synnerhet om man själv ligger lite lågt i prestationsförmåga jämfört med de man kör med.

Men nu när jag låst upp tröjan har jag egentligen inget behov av att köra mer i grupp, men ikväll gav jag det en chans till eftersom dottern skulle köra för at låsa upp sin tröja. Jag anmälde mig till C-gruppen för att enklare kunna hänga med och pilla på mobilen.

Till en början gick det bra och jag såg gruppledaren i listan på skärmen. Jag låg oftast lite före och fick hålla igen för att inte hamna på efterkälken.

Plötsligt försvann gruppledaren och tempot drogs upp och jag blev givetvis avhängd. Det var inte längre fråga om någon C-grupp. Täten drog iväg och jag gjorde några tappra försök att hinna ikapp, men sekundrarna blev till minuters försprång och till slut gav jag upp och bara körde i mål.

Nu visade det sig att gruppledaren fick strömavbrott hemma och försvann och då upphörde gruppen. Hade han fått vara kvar kanske det hade gått bättre.

Kanske provar jag detta igen någon gång och anmäler mig till en C- eller D-grupp för att definitivt hinna sköta tekniken samtidigt som jag cyklar. Eller så återgår jag till mina solopass. Jag hyser inget starkt hopp om att Zwift ska bygga in tillgänglighet för att jag med hjälp av ljud eller liknande skulle kunna delta i sådana här event. Men det var kul att prova.

En variant kanske vore att ha kontakt med gruppledaren via Skype för att få lite instruktioner, men jag tror att dom har fullt upp med att sköta gruppen och har svårt för att samtidigt hålla koll på mig.

Nu väntar veckans tuffa race på onsdag, deltävling 6 som jag givetvis ska köra så gott jag kan.

Andra bloggar om: , , , , ,

Ny trainer: Wahoo Fitness Kickr 2017

Bild: Wahoo Fitness Kickr 2017 trainer vid originalkartong

Idag ramlade det ner nya roliga leksaker, en ny trainer. Egentligen bara en något nyare modell av den jag redan har. Jag behövde uppgradera mig för att kunna skaffa ett riktigt coolt tillbehör som kommer i vintras. Jag och min äldsta dotter gjorde därför en bra deal för oss båda, så nu flyttar min ”gamla” trainer hem till henne.

Förra hösten började hon cykla mycket inomhus på trainer och vann SM i damklassen i januari i år. Sedan tog hon en lång paus och nu när vintermörkret närmar sig kommer suget tillbaka. Det ska bli kul att se henne online igen kämpandes hemma från sitt vardagsrum.

Tillbehöret jag väntar på kräver den lite modifierade modellen av samma trainer. Det är en ”grej” man fäster i framgaffeln på cykeln som hissar cykeln upp och ned när det blir uppför eller nedförsbackar i den virtuella världen. Den kan simulera -10% — +20% lutning och jag tror det kommer sätta en väldig extra krydda på min cykelupplevelse. Andra som kör Zwift har glädje av att se skärmbilden och andra cyklister och miljöerna vi cyklar eller springer i, men jag är endast hänvisad till upplevelsen i förändring av motståndet och ljudet. Nu kommer jag även fysiskt kunna känna av banans profil. Jag tror det kan bli en riktig höjdare. En kul grej för dom som ser, betydligt mer för mig.

Tillbehöret från Wahoo Fitness heter Wahoo Climb och kommer finnas i butikerna i december.

Annars är det inga stora förändringar på denna trainer. Ett bärhandtag som är lite flyttat, aningens mildare ljud från trainern kanske. Mest dealjer. Det är samma stabila och pålitliga konstruktion som tidigare. Ser fram emot ett längre test under helgen.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #5

Ikväll gick denfemte deltävlingen i SZ Auumn Race Series 2017. Idag på in favoritbana, Watopia Figure 8. cCa 30km ganska platt men lit lätta pp- oh nedförsbacar.

Jag hängdesom vanligt med entor gruppden första tredjedelen av varvet när jag kände mig fräsch, men sedan blev det so tidigare, svår att trycka på ochhänga med. Jag låg och pendlade runt 3,0 wat per kilo. Det lade mig påen 97e placering av totalt ca120 startand i B-gruppen, så det var inget vidare och jagär inte särskiltnöjd.

Jag undrar så klart vad det beror på, men egentlien är förklaringen enkel. Idag bytte jag effektmätare från mna Garmin Vector-pedaler till min tainer som har sama precition men det gjorde ingenskillad. Det var i och försig bra att veta att det är mig det är felpå och inte tekniken.

Men tittar g i min statistik så har jag halvrat min cykelmängdunder sommar och höst jämfört med i våras. Jag är därför långt ifrån min topp som jag nådde i vintras.tillbaka dit och jag har tid på mig.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Zwift Diamondback mission 40km

Idag antog jag den första och lätta av två delutmaningar i Diamnondback Mission. Genom att cykla 40km och 180km har man chansen att vinna en Diamondback tempocykel och gör man båda utmaningarna ökar chanserna att vinna.

Idag tog jag alltså den första och korta distansen på 40km med avsikten att ta det som ett lugnt mängdpass. Medeleffekten slutade på strax under 200 watt och det var inte särskilt jobbigt. Ändå kunde jag vrida ur kläderna efteråt. Ibland är kroppen skum.

I veckan kommer det bli två race och en del löpning. Jag vet inte riktigt när jag ska ta tag i den betydligt jobbigare utmaningen att cykla 180km. Det blir ett pass på säkert över 6 timmar och att göra det på en trailer inomhus är i sig ingen lek. Men det får bli i slutet av oktober.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #4

Ikväll gick den fjärde deltävlingen i SZR Autumn Race Series 2017. 42km på Londons långa, platta bana.

Jag hade en del teknikstrul före start. Jag hade inte tänkt värma upp så länge eftersom jag inte gick in så hårt för något annat än ett bra träningspass idag. Men efter några hängningar och omstarter så blev uppvärmningstiden mindre än 5 minuter.

På startlinjen stod 653 cyklister denna gång, varav 207 i B-gruppen där jag körde. Det känns som någon sorts otroligt reckord, fantastiskt roligt att vår serie blivit så populär.

När racet väl rullade igång blev det just så hårt och plågsamt som förväntat. Jag tog det ändå lite lugnt för att orka hela vägen in i mål. Vi skulle köra tre varv på den platta banan och den innehåller inte mycket motlut. Vi som väger lite mindre har något svårare att hävda oss på de här platta banorna och det märktes också när jag körde om många i uppförsbackarna och blev direkt omkörd på platten igen. Samtidigt är dessa platta snabba banor också väldigt roliga på lite kortare distanser.

Jag ramlade snabbt ner och pendlade mellan plats 60 och 90.Mot slutet tryckte jag på så mycket jag förmådde och slutade på en 63:e plats. Jag är inte helt nöjd med min insats men det kan bara bli bättre.

Nästa vecka går racet på Watopias Figure 8 som är en av mina favoritbanor. Den rutten kan benen utan och innan och det hoppas jag ska hjälpa mig planera fördelning av uttaget lite bättre.

Här kan man se hela resultatlistan.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Zwift – SZR iTT Race 03/10/2017

Idag fick jag äntligen till höstens första tempolopp. Jag har tvingats avstå ett par tre lopp på grund av andra aktiviteter, men nu kände jag mig taggad. Förvisso har jag 8km löpning i benen från lunchtid idag och förväntade mig inga stordåd.

Loppet gick på London Classic-banan som är den kortaste och plattaste banan. Dryga 16km, fullt ös från start till mål. Man kan tycka att 16km och dom dryga 25 minuter loppet tog borde vara så svårt, men pulsen är snart hög och mjölksyran i benen ett faktum.

Jag rullade in på plats 22 och kände mig nöjd med det. Här kan man se aktiviteten från Strava:

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Zwift uppdatering 02/10/2017

Idag kom ytterligare en uppdatering och uppdateringar är alltid roligt. :) Även denna gång var det en relativt liten uppdatering med löfte om större saker som ska komma inom kort.

Störst i dagens uppdatering var nya funktioner i fjärrkontrollsappen ”Zwift Mobile Link”. Den minikarta man infört tidigare finns nu även i appen samt trådad chatfunktion. Jag blev glad när jag upptäckte att dom nya funktionerna, så klart förutom kartan, var tillgängliga för mig och hoppas det fortsätter när man inför fler funktioner. Min högsta önskan är att både kunna starta Zwift och välja bana och att avsluta en aktivitet, allt för att bli helt oberoende av hjälp från familjen och också för att det ska bli ett bra verktyg för andra med synnedsättning.

Liveplacering i events är nu möjligt att följa i realtid. Högst upp till höger i listan över cyklister i närheten, kan man under ett race eller event nu se din placering för stunden. Funktionen är i betastadiet än så länge. Zwift har ännu bara en väldigt enkel racingmodul vilket gör att all resultathantering fortfarande sköts av tredjepartsverktyg för att ta hänsyn till flera parametrar så som de som kör i fel klass, använder fel cykeltyp vid specifika tempolopp eller vinnare som kör med virtuell och därmed väldigt osäker effektmätning. Så den placering som visas på skärmen är helt säkert inte den exakta placering man slutar på när väl resultaten är sammanställda, men det ger en liten hint om hur man ligger och jag kan tänka mig att det kommer trigga väldigt mycket när man ser hur man ligger till i sin klass. Jag kommer får chansen att testa imorgon under veckans tempolopp.

En annan förbättring som jag personligen gläder mig mycket åt är att man inkluderat vägen upp till vulkanen i en av de färdiga rutterna. Tidigare var man tvungen att manuellt göra ett vägval för att komma dit vilket inte är tillgängligt för mig. Man kunde också komma dit via en rutt som omfattar alla tre stigningar, men den rutten är man kanske inte alltid upplagd för. Nu är vulkanen inkluderad i en i övrigt ganska flack rutt.

Sedan lades en ny mission till för oktober. ”DiamondBack mission” ger chansen att vinna en sådan cykel. Man behöver anta utmaningarna att cykla 40km eller 180km alternativt båda distanserna för ökad chans att vinna. Alltid kul med nya utmaningar och några långdistanspass behöver jag verkligen en morot för att genomföra. Och även om chansen är mikroskopisk att vinna en så fin tempocykel, så är det ändå inte helt omöjligt. :)

Uppdateringen innehöll annat smått och gått och vill man se hela listan kan man läsa här. Självklart ett upprepat löfte om att ny stor uppdatering väntas inom kort. Förväntningarna runt om är höga på uppdateringen, att den ska innehålla nya banor för löpare och cyklister, en replika av den miljö som Zwift en gång började i under sin utvecklingsfas som många som var med då längtar tillbaka till. Och självklart hoppas jag på flera sporter så som rodd runt öarna eller möjligheten att köra SkiErg uppe på dom snöklädda bergen. Allt detta kommer helt säkert inte på en gång. Vi får se vem som blir gladast när det väl händer.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Zwift- Bicycling Fall Classic 2017

Idag var det dags för Bicyling Fall Classic i Zwift, ett virtuellt Gran Fondo. 72km längs Watopias tuffaste bana, ”The Pretzel” som går över den vanliga backiga banan och bergen, både baklänges och framlänges. Det innebär en total höjdmeter på 1333 meter.

Jag var lite ”rädd” för passet då jag inte kört så långa sessioner på länge och då det gått ganska dåligt för mig under de senaste racen, med kramp och illamående. Det hänger i sin tur ihop med alldeles för lite cykling dom senaste 2 månaderna.

Så målsättningen för idag var att ta det lugnt och metodiskt. Det var ingen tävling utan mer ett ”motionslopp”. Jg har nog bara kört The Pretzel en gång tidigare för ett drygt år sedan. Då tog det mig 2 timmar och 41 minuter att ta mig runt och inkluderade en del vilopauser upp för bergen. Det är som sagt en mycket fostrande rutt.

Den här gången ville jag ta mig runt utan pauser och helst utan att behöva bryta på grund av kramp och illamående.

Det började sådär med att jag blev stående i startfållan när starten gick i någon minut. Min wattmätare och trainer fungerade, men min avatar kom inte iväg direkt. Det berodde säkert på att det var närmare 600 anmälda och över 1000 inloggade och min dator är inte den modernaste.

Men efter en stund fick min cykel fart och jag rullade iväg. Jag bestämde mig för att inte jaga utan ta det i mitt tempo med enda målsättningen att gå i mål.

Första svängen upp för berget kändes lätt och jag fick tvinga mig att hålla igen. Ca en mil uppför är en bra bit och det tog mig idag ganska precis 40 minuter att nå toppen, 3 minuter sämre än mitt personbästa tror jag. Så jag kände mig ganska nöjd ändå. Men jag fick ligga på lilla klingan fram för att inte göra slut på benen.

Sedan väntade några mil utför och lätt kuperad terräng jämfört med bergen. Jag tog in på många iB-gruppen där jag startade och tryckte på lite extra på väg ner för berget där jag hann ifatt ett stort gäng.

När den femte milen närmade sig var det dags att klättra upp för berget igen, från baksidan denna gång. Man passerar inte den snöklädda toppen förbi radiotornet längs den vägen och den extra klättringen klarade jag mig bra utan kände jag.

Utför berget för sista gången gick bra och jag orkade fortfarande ställa mig upp och trycka på i dom små knixarna uppför. När jag kom ner för berget och hade ca 7km kvar till mål var det förvisso platt, men också lite mört i benen. Det blev ändå en liten slutspurt i mål där jag tävlade med en tysk, men efter att jag kört om honom med några hundra meter kvar till mål, tog låren slut och han tog mig på slutet. :)

Som sagt, i juli förra året rullade jag runt på 2:41 och idag blev det 2:18. En ganska rejäl förbättring och jag var ändå inte ”död” när jag klev av cykeln. Lite stumma ben och kläderna kunde vridas ur, men i övrigt kändes det bra. I min grupp där det kanske var 120–130 anmälda, rullade jag i mål på plats 51. Ett snitt på 214 watt och 22 minuters personlig förbättring känner jag mig mycket nöjd med och det blev ett ordentligt träningpass. :)

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #3

Bild: Zwift race

Bild: Zwift race före start

Bild: Zwift race start

Bild: Zwift race

Bild: Zwift raceDagens Zwift SZR Race var den tredje deltävlingen och gick 2 varv på banan i Richmond, en förädiskt platt bana fram till slutet då det går konstant uppför hela vägen in i mål.

Mitt race idag kan även det sammanfattas som en usel prestation. ”Håll”, kramp och illamående. Och, utan att ge för mycket oönskade detaljer, med bara ett par kilometer kvar till mål fick jag ta en paus på ett par minuter och fick sedan mest för syns skull rulla i mål på en usel tid. Jag blev lite full i skratt i all förödelse när jag tänkte att det ändå är tur att man cyklar online mot andra hemma i vardagsrummet i sin ensamhet så att ingen ser vad som händer. :)

Första varvet gick bra, då blev det personligt reckord. Jag kände mig stark och hängde med en stor grupp. Jag snittade 237 watt med en puls på 165bpm. Målsättningen var just att ta det lite lugnare första varvet för at orka med motluten och framför allt andra varvet. Men det är allt för lätt att köra på när det känns bra.

Men när motluten kom på första varvet blev det inget reckord, men väl 265 watt i medeleffekt. Men jag kände mig onaturligt mör när jag påbörjade mitt andra varv. Det gick ganska fort innan det vart klart att jag inte skulle orka hålla i resten av loppet. Jag rullade ut på andra varvet utan ork i benen och jag kände mig rätt frustrerad. Sedan blev det bara värre och slutade som det gjorde. Andra varvet blev ca 4 minuter sämre än det första och 3 minuter av dessa berodde på min nödvändiga paus.

Ändå valde jag att rulla i mål på en 89:e plats av ca 105 startande i B-gruppen. Det är ganska långt ifrån vad jag presterade under förra hösten och våren.

Men det har blivit lite cykling dom senaste 2 månaderna till förmån för löpningen och det märks tydligt. Krampen och illamåendet kommer sig helt säkert av dålig kosthållning, särskilt den senaste veckan.

Det är bara att bita ihop och cykla mer. Förra hösten körde jag också många flera långa pass vilket jag har lite svårt at motivera mig till nu.

Här kan man se resultatlistan från dagens race. Riktigt kul race och tydligen reckord i antalet anmälda. 431 personer anmälda, 358 av dessa kom till start och 295 tog sig över mållinjen, riktigt grymt! Det märktes också på min dator som inte har optimal prestanda, att det laggade en hel del, särskilt vid start.

Nästa vecka är det dags igen för den fjärde deltävlingen.

Här är dagens race på Strava:

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #2

Bild: Zwift race

Seriens andra Race på Zwift, denna gång 4 varv på Watopias hilly-bana. Det är en bana jag borde köra oftare eftersom den är ganska plågsam trots sina korta varv på dryga 8km. Den är förvisso en del av min favoritbana ”Figure 8”.
Ikväll var tekniken med mig då jag bytte av wattmätare efter förra veckans katastrofresultat. Men jag hade ändå inga höga förväntningar på mig denna dag eftersom jag just kom hem från ett 8km löppass i ganska bra tempo. Men jag trodde kanske att jag skulle orka trycka på lite mer ikväll. :)

Racet började hårt som vanligt. Första varvet kände jag mig stark som alltid i början. Min bästa tid på 13:10 och en medeleffekt på 261 watt. Jag låg i en stor grupp, osäker på om det var en A- eller B-grupp.

Andra varvet blev genast tyngre. 14:29, 1:20 sämre än första varvet och bara 229 watt. Här fick jag krampkänning i låren och det gick tungt.

Tredje varvet började jag ”längta hem” ordentligt. 14:55 minuter och 218 watts medeleffekt och krampen utvecklades fint. Jag fick även kramp i vänster vadmuskel som började rycka okontrollerat. :)

Sista varvet handlade mer om att bara ta sig i mål. 15:04 minuter, nästan 2 minuter sämre än mitt första varv och en medeleffekt på 209 watt. Man kan säga att jag hade tagit slut helt. Vissa partier kunde jag bara trampa med ett ben eftersom vänster vad hade ”hälsat hem”. Pulsen sjönk från runt 165bpm till 159bpm.

Slutresultatet är kanske inget jag kommer känna mig nöjd med jämfört med vårvinterns prestationer. 232 watt i medeleffekt. 164bpm i medelpuls och 65% i zon 4 och resten i zon 3. Sammanfattningsvis kan väl säga att det åtminstone var ett gediget träningspass. Serien har bara börjat med 2 av 15 deltävlingar, så det finns tid till förbättring. Just idag har resultatlistan inte hunnit komma ut, men jag tror inte jag bryr mig om placeringen den här veckan heller. Plats 40-nånting förra veckan. Närmare slutet än toppen om man så säger.

Nya tag nästa vecka!

Här kan man se dagens race på Strava:

Andra bloggar om: , , , , ,

När man förlitar sig för mycket på tekniken istället för att lyssna på kroppen

Bild: Zwift-avatar på London-banan

Tekniken har alltid varit central i min träning inom simning, löpning, cykling och rodd. Att mäta träningspass och delmoment för att se förbättringar eller försämringar är ett måste för mig.

Samtidigt har jag tränat så mycket så att jag borde kunna säga när tekniken faktiskt inte funkar som den ska. Men då har jag istället tänkt att det är något fel på kroppen.

Det började för några veckor sedan med att min kraftkurva sjönk markant när jag cyklade. Det handlar helt enkelt om hur många watt jag får ur benen när jag trampar. Effekten mäts i mina pedaler eller i min trainer. Jag började göra tester mellan dessa båda men jag tror att jag gick vilse i testandet eftersom jag måste engagera familjen för att avläsa resultaten och ändra effektkälla etc och det är väl inte helt lätt med en familj som generellt är måttligt intresserad av att hjälpa till. När allt fungerar går det bra, men när jag behöver lägga ner lite tid på att undersöka saker, blir det svårare.

När det var race i onsdags slet jag som ett djur. Med tanke på hur kroppen kändes och hur svetten rann, borde det ha gått ganska bra. Givetvis krampade benen i backarna mot slutet, precis som dom ska göra, men när jag såg resultatet häpnade jag. 216 watt i medeleffekt och med hög puls. Jag tänkte att OK, hela familjen är mer eller mindre förkylda och snoriga och även om jag inte känner något speciellt så har jag väl en infektion i kroppen.

När jag körde igår igen slet jag kanske inte som under ett race, men det kändes bra och jag tryckte på som under ett bra tempopass. När jag sedan läste av resultatet började jag äntligen inse att sådär dåliga resultat är inte möjligt ens med en kännbar sjukdom i kroppen.

Jag har tidigare skruvat isär mina Garmin Vector-pedaler för att plocka ur mitt eget hår som snurrat in sig i pedalerna och då har effekten rättat till sig. Nu fanns inget hår insnurrat i spindeln vilket kändes konstigt. Men jag tog fram mitt andra par effektpedaler som jag normalt sett använder till mina piloter och körde ett nytt pass idag och se då började det hända saker. :)

Idag körde jag ett pass på London-banan och jag förstod direkt att problemet hade varit tekniken. De andra paret effektpedaler visade jämnare och högre effektvärden efter kalibrering och var inte lika fladdriga i effekten. Efter avslutat pass hade jag också plötsligt en medeleffekt på 228 watt och det stämde betydligt bättre med min fysiska insats.

Nu återstår bara problemet att försöka utröna vad som är fel med effektpedalerna. Förhoppningsvis räcker det med att ta isär dem helt och hållet och hitta hår och damm som inte syns utifrån. I värsta fall har dom gjort sitt och givetvis har garantitiden gått ut. Men ett problem i taget. :)

Andra bloggar om: , , , , , ,

Zwift uppdatering 14/09/2017

Bild: Zwift

Uppdateringar med nya finesser är alltid roligt. Även om inte denna uppdatering bjöd på något stort, fanns en hel del roliga saker.

Karta över Zwift har varit efterfrågat länge. Det har tillverkats av privatpersoner, både vanliga kartor och tjänster där man kan följa cyklisterna live på en karta i sin webbläsare. Nu har Zwift byggt in en minikarta i övre högra hörnet där man ser vart på aktuell bana alla är. Kartan visar samtliga inloggade på aktuell bana, nedtonade om de ägnar sig åt en annan sport än den man själv utför. Vidare visad även ens vänner och favoriter och i gruppcyklingar eller race visas även de 4 olika kategorierna för att det ska bli enklare att hålla reda på alla. Kartan går även att få i tre olika vyer.

En annan nyhet som jag gläds åt, är att löparmodulen kompletterats med achievements för olika prestationer, olika distanser, tider på distanser och totala distanser. Det gör löpningen ännu roligare.

I förra uppdateringen i augusti lade Zwift till en möjlighet att kalibrera stegsensorer vid löpning. Både jag och min fru som använder Garmin footpod fick aldrig till något bra resultat. Hastigheten i Zwift var påtagligt högre än den löpbandeet var inställd på. Jag började själv felsöka genom att ändra kalibreringsvärdena upp och ner, först lite i taget och sedan i allt större steg utan att märka någon som helst skillnad i hastighetsfelet.

Jag öppnade då ett ärende med supporten som först inte ville eller kunde se problemet. Jag skrev exakt vad jag hade för utrustning och vilka värden jag ändrat. Jag var nära att ge upp när det plötsligt kom ett mail där man kort sa att man återskapat felet och åtgärdat det till nästa uppdatering. Det var fel i hur kalibreringsvärdena lästes in löd det korta svaret.

Vid dagens uppdatering verkar det faktiskt som om allt fungerar. Jag har inte hunnit göra några lika djuplodande tester, men efter en kalibrering och omstart stämmer hastigheten mellan löpbandet och Zwift väldigt väl överens. Differensen är ett 30-tal meter på 5km vilket är klart godkänt.

Slutligen i dagens uppdatering lovade man att nya banor var att vänta inom kort. Man kan bara spekulera och hoppas att det betyder mer löparvänlig miljö istället för långa, raka cykelvägar. Men också givetvis nya sträckor att cykla på. Om det blir MTB-banor är kanske tveksamt, men det vore kul.

Själv hoppas jag fortfarande på att man ska lägga till rodd som sport. Att få ro runt öarna i den virtuella världen Watopia eller längs Themsen i London vore så fantastiskt häftigt. Men jag tror jag kommer få vänta ett bra tag till.

Här är hela listan med nyheter.

Andra bloggar om: , , , , ,

Zwift – SZR Autumn Race Series 2017 #1

Höstens första deltävling online med Zwift har körts idag på banan i Richmond, USA och det kändes tungt och gick uselt. Men jag körde och det är det viktigaste.

Det finns egentligen inga bortförklaringar; det är bara att titta i loggen så kan man se att det varit väldigt lite cykling den senaste månaden och mer fokus på löpning. Jag tyckte själv att jag har cyklat som bara den och att det var märkligt att det kändes som det gjorde idag, men loggen talar sitt tydliga och obönhörliga språk.

Idag orkade inte benen helt enkelt. Det första av två varv på banan gick ganska bra med personbästa, men andra varvet var nästan tre minuter långsammare och handlade bara om att släpa sig i mål. Det är som en ledsagare och PT jag springer med brukar säga, mängd och kontinuitet är allt.

Det här var första av 15 deltävlingar som pågår varje onsdag fram till jul, så jag har gott om tid på mig kan man säga. Nya tag nästa vecka. :)

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from POSEIDONS TORG 4, 136 46 Handen, Sverige.

Velothon Stockholm 2017

Inför årets upplaga av Velothon Stockholm hade jag som vanligt velat slå förra årets tid, förutsatt att väder- och vindförhållandena var gynnsamma. Men jag kände när det närmade sig start att planen kanske skulle få revideras. Jag och min pilot har inte fått till särskilt många träningspass tillsammans den här säsongen och ingen av oss har kört särskilt många träningspass med längre distanser.

För egen del som tränar till 99% inomhus, är det svårt att få till motivationen att sitta längre än 1,5 timmar på trainern. Sedan börjar den väldigt statiska miljön och sittställningen påverka.

Men Velothon Stockholm är ett av dom bättre loppen med ett fantastiskt arrangemang och en suveränt trevlig och varierande bana, så det är ändå alltid lika roligt att köra.

Klockan ringde 05:50 och det dröjde en stund innan jag förstod varför den ringde. Jag reste mig ur sängen inställd på att åka till jobbet och det tog några sekunder att ”vakna till” och inse att det var söndag och cykling. Och som vanligt inför sådana här händelser sover jag ganska oroligt, mest rädd att försova mig. Jag sover ryckigt under natten, men just när klockan ringer har jag alltid lyckats somna.

Allt var förberett för att minimera stress och risken att glömma något. Frukosten bestod av risgrynsgröt som är svår att få i sig i den mängden vid den tiden på morgonen. Sedan återstår bara att smörja benen med liniment och… ja… rumpan med lite Medevisalva, kontrollera att GPS, pulsband och hjälm är med.

Väl inne vid start har vi knappa 15 minuter på oss. Det är OK så länge allt flyter, men lite kort om tid annars. Men idag gick det bra. Vi hittar våra kompisar i startfållan och behöver inte stå så länge så att man hinner börja frysa. Det var inte ens kallt idag och jag tar av vindjackan innan vi rullar iväg.

Känslan är alltid densamma, god stämning och grupp efter grupp som rullar iväg. Snart är det vår tur att ligga där mitt i en stor grupp och rulla ut mot ett antal mil.

När starten går kommenterar vi någon som står vid vägen alldeles efter start för att laga punktering. Vi säger att det är surt att råka ut för redan nu. Bara några minuter senare längs Ringvägen får vi punktering på framhjulet, det är lite udda. Vi rullar åt sidan och en trevlig funktionär ansluter och hjälper oss lite. Nu är det vi som står här längs vägen bara någon kilometer från startfållan och grupp efter grupp rullar förbi tills det inte kommer några fler.

Jag har fått viss rutin på att byta slang men har bara en handpump. Men snart rullar vi på igen och då finns ingen bakom oss. Vi är helt sist iväg i hela Velothon Stockholm. Funktionärerna har till och med börjat släppa på trafik när vi kommer farande ner i Södra Länken. Behöver jag förklara hur det känns? :)

Det dröjer en liten stund innan vi kommer ikapp dom sista cyklisterna. Vi jagar på och passerar många även om det bitvis är svårt att köra fort på grund av vägarna och oordnade grupper av cyklister som fladdrar över vägbanan. Det är egentligen först när vi kommer till Brandbergen som det börjar bli glesare framför och vi kan börja köra lite mer fritt. Men då har jag nog dragit på mig lite mjölksyra och dessutom krampkänning i ena benet. En del i det är kanske att jag inte vilat dagarna innan loppet som jag borde. Men det blir säkert också ett stresspåslag när man vill jaga ikapp. Men 15 mil är en ganska lång sträcka att jaga på och även minutrar tar lång tid att jaga ikapp. Och nu är vi minst 10 minuter bakom vår grupp. Det kommer ta mil att ta igen.

Det är här vi drar ner ambitionsnivån. Vi måste orka hela loppet och vi är inte tillräckligt tränade för att ligga och köra fullt solo i flera timmar. Så här långt bak finns inga grupper att köra med då vi fortfarande passerar dom som ligger i ett lägre tempo. Ett tag lägger vi oss bakom grupper som kör runt 30km/h för att vila oss lite, men så fort det blir platt och fritt så blir det för långsamt för oss och vi ligger ensamma igen.

Vi ligger ensamma större delen av vägen ner till Nynäshamn och slås av att alla stora grupper är borta. Vi passerar mest enstaka cyklister eller mindre grupper. Dom andra ligger fortfarande för långt fram.

Vi tar korta pauser på varje depå vid Årsta Havsbad och inne i Nynäshamn för att sträcka på benen och fylla på vatten.

När vi vänder i Nynäshamn och är på väg hemåt igen blir terrängen mer kuperad en stund genom Stora Vika och Sorunda. Ett par rejäla backar som vi känner att vi får kämpa med idag. Jag minns förra året då vi gled upp för samma backar med en knappt märkbar pulsökning, så skillnaden är stor i år.

Vid den näst sista depån vid ca 12 mil hittar vi Patrick från vårt gäng som släppt dom övriga och vi rullar vidare tillsammans. Nu blir det lite lättare och aningen plattare igen, men också kroppen började svara bättre. Krampen i ena benet försvann och pulsen låg stabilt även i motluten. Det var så jag hade velat känna från start.

I Handen stod våra familjer och skrek på oss och sen var det bara att slita dom sista 20 kilometrarna in mot mål. Sträckan in till stan är både knixig och guppig av dålig asfalt. Vi tog ett sista kort depåstopp i Länna.

Liljeholmsbron, Hornsgatan och slutsporten längs Ringvägen i mål kändes bra. Vi rullade i mål på 5:04 officiell tidtagning och det kanske jag inte är helt nöjd med. Men efter förutsättningarna ett bra träningspass. Det blev som vanligt kaffe, kycklingsoppa och vila i gräset en stund innan vi på lite vingliga och stela ben tog oss upp och iväg till pendeltåget.

Vädret var perfekt, funktionärerna glada och trevliga och ungdomarna som hjälpte till i depåerna var väldigt glada och taggade. Särskilt i Älta, Brandbergen, Nynäshamn och Handen var det mycket folk ute men så klart även på andra ställen. Dom skulle bara förstå hur roligt och peppande det är med det stöden.

Jag ger åter igen Velothon ett stort minus för att det inte fanns kaffe i depåerna. Godis, banan, sportdryck och chokladbollar, men man är aldrig så kaffesugen som när det inte finns något. Och dom släta solbullarna hör liksom till på något vis. Men kaffet är viktigt tycker jag, både för värmen och koffeinet. Lite mer pyssel att hålla kaffe klart, det inser jag, men det har andra klarat.

Annars finns verkligen ingenting att klaga på. En underbar bana med stor variation både profil och miljö. Orter och landsväg, platt och kuperat och en lagom distans. Varje delsträcka hinner inte bli tråkig som det kan bli p en del andra lopp där man ser staden 2 sekunder och sedan försvinner ut i ingenting ett antal timmar och kan cykla flera mil på en och samma väg, dessutom utan att se en enda cyklist varken bakom sig eller framför sig. Här kunde det också långa stunder bli tomt och man hamnade i ”ingenting” och man undrade vart alla människor tog vägen. Men ett par tusen cyklister fyller inte en sträcka på 15 mil.

Slutligen vill jag bara säga något kort om hat. Alltså det näthat som förekom både före och under loppet i sociala medier gör mig både förvånad och ledsen. Jag har åter igen valt att inte alls lägga mig i. Ingen kan vinna en sådan strid bland tangentbordskrigare och det är nog klart som vatten att merparten inte skulle uttrycka sig så i verkliga möten. Bakom datorn kan man skriva vad som helst utan eftertanke eller minsta ödmjukhet. Och jag kan bara hoppas att dom som drev det så frenetiskt, att ni verkligen har ett bättre liv än vad det ser ut för. Sett er framför datorn och läs igenom det ni skrev och fundera över proportioner och om den energi man lägger ner på att ondgöra sig över sånt här, kanske kunde läggas på något lite bättre. Exempelvis ta cykeln en sväng? ;)

Och jag älskar verkligen alla er som istället gick ut och ropade, hejade, klappade, bankade i saker, blåste i instrument, poppade musik och slog på tamburiner. Nynäshamn vann min tävling för bästa stöd igen tätt följd av de andra orterna som istället för att vara bittra, valde att ha kul tillsammans med oss com cyklade. För vi hade verkligen skitkul mer er! :)

Vi ses nästa år!

Andra bloggar om: , , , , , , ,