Idag går min ledarhund Flinga i pension efter nästan 8 år i tjänst hos mig. Samtidigt flyttar hon till en ny familj.
Det var i vintras under en uppföljning med Ledarhundsverksamheten som man informerade om att ledarhundar nu tas ur tjänst det år de fyller 10 år vilket Flinga gör i december i år. Det är lite nya regler jämfört med tidigare då man kunde ha hunden i tjänst så länge man ville eller så länge som det fungerade. Men nu för att ha lite mer djurskyddstänk har man alltså satt en åldersgräns på tjänstehundarna vilket känns klokt även om det är lite tråkigt.
Det var då alltså ganska gott om tid fram till december men jag började genast leta efter ett nytt hem åt henne och en familj som passat henne några gånger tillfrågades. Det har känts väldigt bra att ha henne där när vi varit på semester och liknande och hon verkade både omtyckt och önskad där. Så att låta dem få frågan först var ganska självklart.
För mig spelade det inte så stor roll när Flinga skulle få gå i pension, det skulle vara lika stor omställning när som helst. För familjen som skulle ta hand om henne var däremot min tanke att det var bra och roligare att bli med hund under sommarlov och semestrar, så datumet bestämdes till idag.
Det känns lite vemodigt, eller ganska mycket vemodigt samtidigt som det känns tydligt att Flinga inte kunde få det så mycket bättre. Familjen känner vi dessutom väl och dom bor nära, så vi kommer träffas igen.
Så hur ska jag gå vidare nu? Till att börja med har jag beslutat mig för att ha sommar och semester och använda det som betänketid till om jag ska ställa mig i kö för ny hund i början av hösten. Förmodligen blir det så, men jag tar ändå den ”pausen” för att överväga.
Jag har tidigare alltid kastat mig in i nästan projekt med en ny hund och aldrig behövt vänta särskilt länge. Det som får mig att tänka annorlunda den här gången är framför allt att tillgängligheten i samhället för oss med ledarhund inte blivit bättre, snarare tvärtom. Det är lika svårt idag som för tio år sedan att ta med hunden på restaurranger, färdtjänst och till och med börjat bli reaktioner på kommunala färdmedel, något jag aldrig upplevt tidigare.
Vi får se vad jag kommer fram till när sommaren är slut.