Ett av de fulaste dialektala ord jag hört och tyvärr inte kan glömma kom jag på idag :)
Som den som känner mig väl eller surfar den här sidan ingående vet, är jag född i MönsteråsW och uppvuxen i VästervikW och där bodde jag till och från tills jag var 15 då jag blev Stockholmare på heltid. Man kan tycka att att det där är glömt och preskriberat vid det här laget men ett par saker lever kvar.
Jag måste fortfarande skärpa mig när jag ska uttala ordet ”förut”. På rikssvenska säger man ”föruut” med långt ”u”, men i Västervik med omnejd säger man ”förutt” med kort ”u” och som om det slutade med dubbel-t. Det är verkligen riktigt gräsligt och det enda dialektala jag tydligen inte lyckats vänja mig av vid.
Men idag på lunchpromenaden skulle jag berätta för min kollega hur jag under mina år som aktiv sportdykare ådrog mig köldskador i mina händer. Mina fingrar domnar bort och kan göra det redan vid +10 grader ur om det är lite dåligt väder med blåst och regn. Och dessa dagar hjälper det inte ens med tjocka vantar. Jag borde ha någon sorts värmare i dem. Antagligen skadade jag händerna när vi vinterdök och jag om min dykkamrat envisades med att dyka i halvtorr dräkt istället för torrdräkt. Vi hävdade att det var för att vi var så tuffa och hårda, men ekonomin och dumhet kanske låg närmare sanningen.
Efter ett vinterdyk låg jag i runt 40 graders feber i över en vecka och bodde då ensam i en etta i centrala ÅkersbergaW och jag var så sjuk att jag förstod att jag borde uppsöka vård men förmådde inte. När släkt och vänner började undra hade det kanske gått aningens lång tid, men jag var då på bättringsvägen.
Men idag skulle jag hur som helst förklara ett fenomen som händer om man kör ner händerna i kallt vatten. Det spränger i naglarna och på östgötska heter det ”nagelspräcken” :) Det är verkligen ett vidrigt fult ord och ibland önskar jag att jag drabbades av minnesförlust så just det ordet försvann ur mitt medvetande. Och varje gång jag ska prata om mina köldskadade fingrar dyker det där förbannade ordet upp i hjärnan men jag har beslutat mig för att aldrig, aldrig någonsin mer säga det högt. Och hittills har jag lyckats i typ 25 år :)
idag googlade jag på begreppet för att se om jag drömt eller om det verkligen fanns ett dialektalt ord som heter så. Och se, här fanns det :) Alla har vi våra spöken från barndomen och om jag jagar fram mina ur garderoben kanske vi blir kvitt någon gång :)
[tags]Ord, Språk, Dialekt, Östgötska, Småländks, Småland, Östergötland, Västervik, Mönsterås, Stockholm, Åkersberga, Barndom, Uppväxt, Kyla, Köld, Vinter, Köldskador, Händer, Naglar, Dyka, Dykning[/tags]
Ditt ord är inget mot att höra någon från Eskilstuna säga blöder.
Döm uttalar det BLÖÖÖR, låter totalt vedervärdigt