Obs bilderna är från inomhuscyklingen i februari i väntan på färska bilder.
Idag var det åter dags för inomhusträning med Svenska Cykelförbundets para-cykelgren, det vill säga för cyklister med någon form av funktionsnedsättning. Man cyklar då oftast handcykel, liggcykel, påhängscykel på rullstol eller tandemcykel vilket är fallet för mig.
Under tre lördagar mellan januari och mars har man hyrt Munktellarenan i Eskilstuna där vi får cykla på löparbanorna. Den här gången åkte jag hit med min teamkamrat Patrick som gjorde premiär som tandempilot.
Patrick är en duktig och hängiven cyklist så jag tror inte han var speciellt nervös innan. Efter ett kort testvarv själv på tandemcykeln gav vi oss iväg och enligt honom kändes det lite läskigt de första varven. För mig kändes det inte det minsta vingligt eller osäkert. Vi pratade om kommunikation både med prat och med andra signaler i cykeln och sådana små saker man kan behöva köra ihop sig om. En sådan sak handlade om att när man som singelcyklist vill hålla igen på farten kan man bara sluta trampa. Gör man det utan kommunikation i ett tandemekipage blir det ett ”ryck” innan jag som sitter bak reagerar. Min lösning på det är att istället låta tramporna gå och signalera lätt i bromsarna istället så förstår jag direkt att vi behöver hålla igen och antingen bara låta tramporna gå runt utan tryck eller sluta trampa.
Andra saker man behöver tänka på är att kommunicera när man hinner upp och kör om cyklister eller behöver vänta på läge för omkörning.
Men som jag alltid brukar säga när jag försöker värva nya piloter, att allt sådant tränar man ihop ganska fort och lätt. Det handlar om sådana detaljer snarare än balans etc.
Vi körde 5 1-milspass med pauser mellan. Pauserna var mer för att det blir tröttsamt att köra varv på varv på en 200-metersbana vilket ger 50 varv per mil.
Jag tog också några varv med en representant från Svenska Cykelförbundets paracykel-gren så allt som allt blev det straxt under 6 mils körning idag.
Det var en riktig kick idag, att få cykla på riktigt och inte bara på trainer, även om det var inomhus. Att vi var ca 20 cyklister gjorde det extra inspirerande. Jag som har varit låg ett par dagar känner det som en verklig kraftpåfyllning i kroppen av positiva endorfiner och jag känner starkt att det är det här jag vill hålla på mycket med. Jag känner också att den träning på trainer jag hunnit med så här långt gjort nytta och att det kommer bli ännu bättre inför de tre långa motionsloppen i maj om jag kör hårt med träningen under april.
Självklart förspiller jag ingen tid sådana här tillfällen på att ragga flera piloter. Det är det svåraste med den här sporten. Trots efterlysningar på stora cykelforum får jag ingen som helst respons och jag behöver flera piloter för att få en kontinuitet i träningen. Jag hoppas att dessa två kontakter kan ge något.
Så nu ska vi packa cykel och oss själva i bilen och fara tillbaka till Stockholm. Hejdå Eskilstuna för den här gången och sist men inte minst, ett tack till en av min sida Mot Alla Odds Jockes följare som kom förbi och hälsade och tittade en stund. Mötet med mina följare ger mig så otroligt mycket glädje!
[tags]Cykel, Cykling, Tandemcykel, Paracykel, SCF, Svenska Cykelförbundet, Eskilstuna, Träningscykel, Motionscykel, Trainer, Spinning, Spinningcykel, Cykeldator, Garmin, Träning[/tags]