Nu har jag och min pilot Patrick gått i mål i Halvvättern 2015 och det känns bra. :)
Vi åkte ner till Motala igår eftermiddag där vi hyrt en liten tvåa av en kollegas brors bekant, eller något sådant. ;) Den ligger otroligt centralt och på gångavstånd från eveneamngsområdet. Vi åt middag ute på stan efter att ha hämtat våra nummerlappar och sedan gick vi hem och fixade allt med cykel och kläder innan vi slöade med godis och efterrätt i soffan framför fotboll på TV.
Idag var det uppstigning kl07 för frukost och vid 08:45 ungefär rullade vi ner till start. Där träffade vi några andra från vår cykelklubb SMACK som vi pratade lite med innan vi gled in i startfållan och körde iväg.
Väderleksprognosen lovade starka sydvästliga vindar på ca 10 sekundmeter med upp till 15 i byarna och tyvärr hade man rätt den här gången. Är det något jag har svårt för när det gäller cykelsporten så är det kyla och vind. Jag fryser otroligt lätt vid pauser men vind skulle man kunna säga att jag hatar..
Vi rullade iväg i stort sett i rak motvind. Vi höll ändå bra fart förbi första depån. I andra depån stannade vi för att Patrick fick problem med lårmuskler och det var på tal att bryta, så illa var smärtan. Jag kände mig fräsch, men med 10 mil kvar som ändå är en lång sträcka ska man lyssna på sin kropp. Vi stannade där säkert 40 minuter och jag hann med många kaffe och solbullar innan Patrick bestämde sig för att försöka rulla vidare. Skulle smärtan komma vore det bara att vända tillbaka och be om transport tillbaka till Motala.
Men det gick bra tack vare en mängd mikropauser. Vi rullade upp vid Omberg, denna skräckkulle som alla varnat för. Det visade sig som oftast, att det inte var speciellt tufft uppför och väl uppe på åsen rullade vi vidare i runt 40km/h och just här var det lä och väldigt skönt. Ute på landsvägen igen var det som att köra in i en vägg i motvinden.
Den roligaste sträckan var runt den tolfte milen. Då rullade vi i medvind och höll mycket god fart. Vi kunde lätt trampa långa sträckor i över 50km/h utan större ansträngning och vi sa till varandra att det här är cykelkärlek. tidigare kunde man inte höra däckens ljud mot vägen för motvinden, men nu kändes luften varm, stilla och ljudet från cyklarna.
Efter sista depån blev det tungt igen i någon sorts sidovind som varade mer eller mindre hela vägen in i mål. I näst sista depån fick vi ta hjälp av servicen på grund av vår kedja som hoppat och lagt sig innanför lilla klingan. Säkert på grund av en kombination med fel inställda växlar och något fel i bakväxeln som drar kedjan snett i vissa lägen när man trampar bakåt. Jag får försöka kolla det innan Vätternrundan nästa helg.
Det var skönt att glida in i mål och medaljen kändes faktiskt väl förtjänt. Vår totaltid blev 6:35, ganska långt över vårt mål på 5 timmar i totaltid. Men vår rulltid blev 4:48 och 31,14km/h och det är jag helt nöjd med. Utan krånglande ben som genererade långa depåstopp och utan motvinden hade vi kunnat köra in ganska långt under 5 timmar. En flack och fin bana och trevligt landskap.
här kan man se banan och värden på en karta:
[tags]Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Motala, Vättern, Vätternrundan, Halvvättern[/tags]
Vi fixade med kedjan i näst sista depån, den vid 10 mil. Men annars verkar vi cyklat samma lopp ;-)
Alla desa depåstopp, ska det vara så noga? :) Ändrat.