Resa till USA del IV

Nu åker jag snart hem och jag har checkat ut från hotellrummet. Just nu känns det lite tråkigt eftersom mitt bagage kom med en representant från Dulles Airport tidigt imorse när vi precis satt oss i konferensrummet. Dom jävla amerikanarna apploderade när mitt bagage kom till rätta! Helt klart i välmenande syfte, det är jag övertygad om men jag blev ändå lätt förbanad eftersom dom istället kunnat hjälpa mig fixa lite nya kläder. Här tar man sig ju ingenstans utan bil. Jag har själv å andra sidan vart för blyg för att be om hjälp, det är min stora brist. Men jag har verkligen mått skit av att som det känts, varit av med min trygghet i denna rätt stora grej för mig.

När väskan kom gick jag upp på rummet och duschade för andra gången inom loppet av 1 timme, bytte kläder och det var förenat med stor njutning. Jag har faktiskt kollat om flyget gick att omboka igen men det gick tydligen inte. Så jag får fortsätta som planerat och åka hem. Hade jag vart mer trygg i mig själv, lite mer frammåt och vågat be om hjälp så hade jag stannat. Nu känns språket behagligt i öronen och jag har inga problem att förstå och nu när jag inte är så jädra nervös inte heller några stora problem att prata. Lite bristande ordförråd bara men det har tagit ett rejält kliv frammåt och jag skulle verkligen velat vara här hela tiden ut. Man känner tydligt hur man förbättras när man verkligen måste försöka. I det hänseendet var det bra att jag åkte själv. Om det inte vart för det där med packningen.

Packningen ja, hade jag haft den kvar hade jag sluppit en annan olycka :( När jag checkade ut idag fick jag en chock och ont i hjärtat. Receptionisten delgav mig en teleräkning på över $900!! Först betalade jag bara, helt stum, fattade ingenting! Visst jag har ringt en del till Arlanda, Dulles Airport och korta samtal till modempoolen hemma för att hämta mejl. Men även om samtalen kostat 20kr per minut så skulle jag aldrig kommit upp i den summan, över 8000kr om jag räknat rätt!

Nyss gick jag tillbaka till receptionen när jag samlat lite mod, tänkt efter och måste få veta. Vi gick igenom specifikationen och minutpriserna från AT&T var inte så farliga. Dock fick jag veta att hotellet la på en ”serviceavgift” på varje samtal som var 55% av samtalspriset. Även det måste ha varit lite mer men 55% pålägg är sjukt mycket. Jag förstod inte varför men fick skitförklaringen att det berodde på dyra växlar och avgifter från telefonoperatören. Efter en massa dividerande fick jag dem att dra av om det nu var $260 eller $360 för de korta internetsamtalen men för det längsta samtalet till Arlanda och Dulles vägrade dom dra av. Jag tyckte att dom borde kunnat säga det i söndags när jag kom och frågade ganska utförligt hur långdistanssamtal funkade och vad det kostade och då nämnde man bara minuttaxan och inget om någon ”serviceavgift”. Nu känns det som en halv seger även om det inte kommer bli kul att komma hem och förklara en kreditkortsnota på över 5000kr efter avdragen. Dessutom är säkert min
mobilräkning inte jättelåg även om jag inte använt den så mycket.

Så trots allt känner jag mig rätt trött och ledsen och väldigt misslyckad och kan lika gärna åka hem innan det händer något mer skit :(

Jag ska snart äta och sedan bege mig till flyget. Jag missar sista avslutningen men det går nog bra. Har åtminstone träffat den abuse-kille som jag skulle gått dubbelt med och som jag mejlat med väldigt mycket. Väldigt trevlig.

Andra bloggar om: , ,

Posted from Sterling, Virginia, United States.

Kommentera