För några dagar sedan blev det klart, att jag skulle få byta avdelning! Så glad så att jag gråter!
Jag har glömt hur länge jag varit på min nuvarande position men det är något år eller två. Men enda sedan min sjukskrivning har jag mest suttit av tiden. På sätt och vis har det varit ganska lugnt och helande. Inga krav och inget tempo. Men heller inget direkt vättigt att göra. Första veckorna efter sjukskrivningen var det ganska skönt att bara surfa, chatta och mejla och komma och gå lite som man ville. Men sådant blir ju trist i längden. Men jag upptäckte att det återigen kändes ok att gå till jobbet och det var skönt att istta där och fikapauserna kändes som förr igen.
Nu är jag tillbaka på domänhanteringen och DNS-driften. Det kan jag på mina fem fingrar. Kanske inte så jätteutvecklande men det är inte heller meningen just nu. Nu vill jag börja jobba, göra något som jag känner att jag är bra på och där jag och min kompetens behövs. Och så är det sommar!!
Och dessutom har jag fått tid hos en kurator som blir en mer långvarig samtalsterapi. Börjar om några veckor. Det var min husläkare som remitterade mig och först såg det ut som om det var års väntetid vilket man sa mig i början. Kändes rätt hopplöst då, som om jag aldrig skulle få hjälp.
Andra bloggar om: Ångest, Panikångest, Paniksyndrom, Panikattack, Depression, Ledsen, Trötthet, Vardag