Jag och MP tog med oss varsin knodd och åkte ut för att titta till våra båtar för första gången i år.
Båda kände vi nog ett sting av dåligt samvete eftersom vi normalt sett redan hunnit med både en och flera turer vid den här tiden på året. Men sedan vi blivit husägare båda två känns det som om tiden inte riktigt räcker till. MPs täckställning hade blåst sönder under hösten och vintern och krossat vindruteramen på styrbordsidan men det såg inte så farligt ut. Det skulle gå att pussla ihop igen om än med några få skönhetsbrister. Vår båt låg som dens kulle även om jag inte var helt nöjd med förtöjningen vid sässongslutet förra året på grund av brist på föröjningsdon i bryggan. Gamla diesle-Bettan startade på första försöket, aningens motvilligt till en början men efter en stund desto bättre. Det var skräpigt och stökigt och kändes inte alls kul och jag funderade faktiskt på om jag hade tid för både hus och en båt, en båt som dessutom behöver fortsätta rustas för att bli trivsam. Jag skulle nog aldrig vilja vara utan båt men kanske ha något ännu enklare och mer färdigt. Vi diskuterade hemma sedan om vi skulle göra den i ordning och försöka få en hyfsad slant för henne men vi får se.