För första gången satt jag ner och verkligen såg igenomhela programmet, utan att behöva resa mig och gå av irritation. Och för första gången genomsyrades programmet av någon sorts rättvisa. Annat som var ovanligt med programmet var juryns genomgående positiva inställning. Ingen svidande kritik alls. Kanske berodde det på Desmond Child’s närvaro?
Programmet börjar med Johan Palm & Poison och som vanligt tyckte jag inte han var bra, för ung, sjöng för falskt och för mycket fans-flyt. Men han hängde också löst i slutet även om ingen nog trodde på allvar att han skulle åka ut. På tok för mycket fans som sympatiröstar på honom för det.
Lars Eriksson sjunger Smells Like Teen Spirit och idag tyckte jag han slog reckord i att sjunga falskt och skrika och ändå få positiv kritik både från profset Desmond och övriga juryn.
Den första rysningen kom med Robin Ericsson som sjöng You Give Love A Bad Name! Och både med en bra låt, helt rätt röst och ett jädra gung så ägde han scenen. Det som förvånade denna gång var att han hängde löst tillsammans med Lars och Johan. Men det bekräftar bara teorin att det är annat än kvallitet som styr en del av omröstningsresultatet :-)
Sedan kom Robin Bengtsson med Dude Looks Like A Lady och han kan ju sjunga men kändes ganska platt. Rock kändes inte som hans väska.
Nästa riktiga rusning kom med Alice Svensson och Heavens On Fire. Vilken rockpudding, den lilla rösten med dom tunga gitarrerna var bara så suveränt och rätt rock-rasp i rösten, helt enormt!
näst sist ut var Anna bergendahl som tolkar Cher. även här kändes det ganska platt och noname och mer fel musik än dåligt.
Sist ut och om än en liten rysning var Kevin Borg och Living On A Prayer. Visst han är duktig men det som mest gjorde hans framgångar idag tyckte jag var att han valde väldigt rätt låt, en av de mest kända låtarna. Men gratispoäng är också tillåtet ibland.
Den som slutligen och glädjande åkte ut var äntligen Lars. Jag tycker han kan åka hem och skapa och se vad det ger men som Laila sa, inte ta upp platsen även om det är nog så sent nu. Att tramsa och sjunga och skrika falskt igenom serien är trist.
Och nu är det ändå bara resten kvar och det ska bli intressant att följa.
Andra bloggar om: Idol 2008, Desmond Child, Johan Palm, Lars Eriksson, Robin Ericsson, Robin Bengtsson, Alice Svensson, Kevin Borg, Anna Bergendahl