Så var det då äntligen på gång! Ikväll skrev vi på första delen i kontraktet om försäljningen av vår gamla Bonum 25 som gått under arbetsnamnet Minda men inte blivit officiellt döpt till det. Köparen har besiktat båten på land och kontraktet fullföljs när båten provkörts i vattnet och uppfyller de krav vi specifiserat, dvs inte sjunker och fungerar — typ =) Lite ovanlig och långdragen process att göra på det viset. Jag har själv antingen köpt båt i vattnet eller på land. Möjligheten att titta på båten både uppe och prova den i vattnet är naturligtvis optimalt för köparen och rätt sällan man har möjlighet till det till ett rimligt pris och rimlig insats. Men omständligheten till trots så är det även en trygghet för mig.
Nog för att jag var inställd på att det skulle bli tufft i höstas i och med de lite tuffare ekonomiska tiderna och att det är en del inredningsfix på henne. Men i höstas var det näst intill helt tyst. Två spekulanter tittade men i övrigt bara några få mejlfrågor om bilder och sånt där man alltid får när man säljer men som man vet bara är halvt seriöst. Jag jag var väl inte heller så ihärdig och la ner pengar på att hålla annonsen högt upp bland nya objekt.
Men nu när nyåret passerat och räntorna sjunkit och sommarsäsongen ligger betydligt mer inom räckhåll förändrades allt. Tre seriöst intresserade spekulanter. Men vi valde dom som kom och tittade och dessutom hade med sig en kunnig båtmänniska och de som var trevligast =)
Och när man ska köpa båt är det alltid bra att ha med sig någon, antingen kunnig bekant eller en besiktningsman. En sådan för privatpersoner brukar inte kosta många hundralappar och dom går igenom båten ordentligt och lämnar ett åtgärdsprotokoll efter sig. Då får man ingen garanti, men ett bra ”kvitto” på hur objektet ser ut. Jag har själv en gång köpt båt och anlitat besiktningsman och då blev nästan säljaren sur, som om man ifrågasätter trovärdigheten hos säljaren. Det kanske är en naturlig reaktion. Antingen döljer man saker man vet inte är helt 100%, eller så är man rädd att en besiktningsman ska hitta något man inte känner till.
Som säljare tycker jag nog mest det är skönt när en köpare kommer med seriös kunskap i släptåg. Visst är man nervös att de ska hitta något som är obekant även för mig. Men mest är det skönt. När man säljer något privat och skriver avtal är det ju befintligt skicks om gäller. Det tyngsta ansvaret åligger köparen och vad jag förstår är det näst intill omöjligt att hävda något efter kontraktet är skrivet från köparens sida. Möjligen om man kan påvisa att säljaren dolt någonting men hur lätt kan det vara att bevisa? Och jag som säljare vill helst aldrig mer höra av köparen, i vart fall inte på grund av att något problem uppstått. Så det är någon sorts trygghet även för mig eftersom jag vet hur mycket pengar det rör sig om och att det inte alltid är snutet ur näsan.
Så nu återstår bara att åtminstone den värsta kylan ger med sig så att vi kan sjösätta och genomföra det sista testet och sedan önska Minda god seglats vidare ut på haven.