Tillbakablick

Nä, kan inte låta bli att le! Solen strålar, vattnet pålar ner i brunnarna. Första fiskfågeln har skrikit sitt skrik, gässen kommer tillbaka efter en lång resa och vilar på en åker, det luktar så där tint, så där lite äckligt av alla gammla löv som legat under snön, men samtidigt så gott. Markens grus ramlar runt under skorna, marken är torr! Små små knoppar har börjat visa sig på vissa träd och buskar, och på en del ställen har jag skymtat nyttgrönt gräs! Alla människor går runt med leenden på läpparna, och säger glatt hej som om man känner varandra fast man aldrig sätts förr. Jag ryser och lääängtar så tills riktiga våren kommer, och den är på G med mega G:et.

Idag tog jag mig en prommis med hundarna och min granne Grane! Solen sken och man ser nästan alla människor kasta sig ut ur husen för att lapa sol. Barn springer och leker i vattenpölarna. Myyys! Vi tog en prommis runt parken som ligger här och satte oss på trä trappan som vi så fint alltid kallat det, och satte oss ned. SOlen skiner alltid där, det spelar ingen roll om den är riktig eller ej. Men OJ vilka minnen som flög upp! Och för första gången iår kunde vi sitta på torrt trä där!

Det fick mig att tänka tillbaka på alla sommrar man haft och vad kul man har haft det. Och vad mycket kompisar man har haft under åren! Dom kompisarna som man var hundra på att man skulle ha kvar idag, det var ingen tvekan är som spöken nu! Bortblosta med vinden! Bortblåsta som höstlöven på sommaren! Men å andra sidan finns dom ju där, kvar i minnet! Och det är dom jag kom och tänka på idag när jag sakta rullade hemmåt! HUr myckt man delat med människor, så mycket skratt och gråt, så mycket bråk ! Men fan…Vilken frihet man hade då!

Jag drar mig tillbaka till den tiden vi sprang från snuten med våra tre femmor från parkens livs som några killkompisar köpt ut. Dom lurade(?) den stackars iraniern att dom var 18. Ölen hette Egger, ljus blaskig öl i brun 50cl flaska, som dessutom fanns i 12 pack för 98kr(tror jag det var), som man tre eller två tjejer delade på och blev apraka. Och när dessutom några äldre lyckats lura i oss att det igentligen var 4.1 :er och inte 3,5:er så blev man ju betydligt mycket fullare.Och dom gånger man hitta nån gammal alkis eller snuskgubbe(som jag idag insätt att dom igentligen var uäk) som kunde köpa ut var det ju jätte fest, som resulterade i ett gäng maria pool besök(dock aldrig för mig), eller lliggandes över någon stock någonstans och spydde som en gris samtidigt som man skrattade. Eller när man snodde hembränt av morsan och farsan, och gjorde små häxor! Det va grejjer det! haha… FY fan vad det smaka, och fy faaaan vad dåligt man mådde, men det gick ner, och man hade då kul ändå! :)

Vi invaderade ställen och var ett gäng på ca 40-50 pers och vissa heljer ännu fler. Vui fyllde lätt upp trä trappan i gropen, eller hela skolgården. Eller hoppberget vid rudan! ca 10 till 20 eu moppar hade vi runt om oss, som dom hade trimmat upp så dom gick över 100blås. Och man satt alltid tre eller fyra på varje moppe, ju fler destå roligare.

Varje helj, varje lov var alla där. Jämt. Då behövde man kanppt mobiler, man viste vart alla var. Alla bad på fyllan, alla gånger killarna valde ut en tjej att kasta i vattnet med kläderna på så mobil och allt förstördes. Den under bara nokian 3310:an som man så fint klistrade på små stickers man fick från frida tidningarna där det stog alltifrån ”sexy bejb” till ”prutt-fritt” på. Som man även hade olika skal till med konstiga motiv. Och kände man för att vara riktigt kreativ s satt man och målade skalet med glittrigt nagellack! haha…

Fy fan, det var tider! Då man sprang från snuten, eller när killarn cirkulerade runt snutbilarna så vi tjejer skulle hinna iväg med alla bärs och gömma oss. Och vi hade alltid stadiga mötelseplatser efter. Snuten tyckte inte alls om oss!(konstigt?!)…

Sen alla killproblem som varade var och varannan dag. Man bytte snubbe som trosor, och var kär i den ena ena dagen och gjorde slut med den dagen efter för att bli ”tillsammans” med en annan. Incest? Ja…haha…

Nä, fy vad jag saknar det. Till viss del. Inga krav alls. Allt var så enkelt men ändå så svårt. Inge krav att gå til lskolan. Gick man inte, så drog dom än dit. Man hade inget eget ansvar. Fy fan för att vara förelder till en rebelisk tonåring.

Det är andra bullar idag. Ingen säger til lvad du får göra och inte göra, utan man ska veta allt idag. Allt jag gör sitter bakom min rygg. Ingen som tvingar mig till jobb. Alla val är mina val! Man har makten över sitt egna liv.

Och tacka fan för det! För hur kul man än hade då, hur mycket man än vill tillbaka, så skulle jag nog ALDRIG mer vilja leva så igen! Och skulle dessutom inte kunna göra det häller. Att vara så uppkäftig och dum som man var då ksulle resultera i massa prickar och polis besök.

Nä! Jag är glad för att man växt upp. och jag säger det, Snabbt går det! Men jag är även oehört tacksam att jag levt de liv jag lev. För det har format mig till den jag är idag! Tonåren är en så otroligt stark tid i ens liv. Jag tror verkligen att det är den som formar den vuxna människan. Visst barndommen är väll viktig också. Men det är tonåren man slår sig fri, och väljer sin egna väg.

Så lev den väl! Och bevara den alltid kvar i minnet. Det kan hjälpa en besvara många frågor i framtiden om vem man är!

Nä nu ska jag gå å laga mat och knäcka en bärka:)

hejpa!:D

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

Kommentera