Ledarhundens dag 2011

Idag har ledarhundens dag uppmärksammats på Stockholms Centralstation och flera andra orter i Sverige. Dagen inträffar den sista onsdagen i april varje år.

Jag kan inte minnas när Synskadades Riksförbund firade denna dagen så ståtligt som man gjorde idag, men det var mycket länge sedan något större gjordes över huvud taget i ledarhundssammanhang.

Jag har varit och är fortsatt väldigt kritisk till hur Synskadades Riksförbund skött marknadsföringen av våra hundar. Marknadsföringen står i stort sett endast till grund för hur tillgängligheten i samhället är för oss och våra hundar och den har verkligen inte blivit bättre de senaste tio åren. I min lilla serie Ledarhundar och tillgänglighet försöker jag belysa de problemen och vardagens besvär med att ha ledarhund.

Men i det här inlägget ska Synskadades Riksförbund och Sveriges Ledarhundsförare bara få fin kritik. Ska man ge ris — om än välförtjänt — ska man också kunna ge ros när det görs något bra. Och jag ska försöka att inte säga ”varför har detta inte gjorts tidigare”.

För mig började dagen ute på Almåsa Konferens där Synskadades riksförbunds ledarhundspersonal samlats tillsammans med alla ledarhundsproducenter i Sverige. En punkt i deras schema var min demonstration av det talande GPS-hjälpmedlet Trekker Breeze. Några av ledarhundsinstruktörerna hade börjat använda det för att se hur det skulle kunna öka orienteringen med ledarhund och detta skulle jag berätta om.

Efter en trivsam lunch bar det sedan av in till Stockholms central där SRF och SLHF hade en monter mitt i centralhallen. Där fanns informationsbord med både ledarhundsförare och dressörer och ledarhundsekpiage som rörde sig i centralhallen. Det ställdes även upp en hinderbana som några gick i både utan hund och med vit käpp och sedan med hund. Det brukar alltid vara en väldigt populär uppvisningsform som är väldigt lätt att se och förstå. Längst ner i detta inlägg finns ett Youtube-klipp med mig och min ledarhund Teodor i hinderbana, dock inte från idag.

Samtidigt som aktiviteterna pågick för fullt på centralen, hölls presskonferens och bjöds in till en träff med restaurangbranschen där jag var inblandad i det senare. Det kan man tolka som ett litet misslyckade eftersom ingen från SHR – Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare dök upp trots att det bjudits in. Dock hade vi en inspektör från miljöförvaltningen i Stockholm som berättade och svarade på frågor rörande ledarhundar, servicehundar och signalhundar inne på restauranger och livsmedelsbutiker. Vi bad henne ta vårt önskemål med sig tillbaka, att inspektörerna mer aktivt skulle informera om just detta vid sina årliga inspektioner ute i butiker och på restauranger för att det gav mer kraft och tyngd om den typen av fakta kommer från en livsmedelsinspektör. För oss är det ofta redan för sent när diskussionen uppstår i dörren så att säga.

visst kan man tycka att Synskadades Riksförbund borde ha lagt ner mer tid och arbete på att få dit folk när man satsat så stort i övrigt. jag är övertygad om att man kunnat göra mer, men istället för att framför det som något dåligt, blir det en lärdom till nästa år.

När press- och restaurangpunkterna på Scandic Sergel Plaza var klart begav vi som var där oss tillbaka mot centralstationen för att bidra med arbetet där.

Dagen avslutades med middag på samma Scandic för oss som deltagit och ja, självklart var alla 5 ledarhundar som närvarade välkomna in i matsalen och servitören fascinerades över hur han kunde kliva över hundar som sov utan att ens lyfta på huvudet, trots dignande fat med mat!

Egentligen har jag bara ett ord att säga till Synskadades Riksförbund, ÄNTLIGEN!!! Trots att arrangemanget kan finslipas och förbättras är det just såhär jag tror att det måste gå till! Jag verkligen hoppas att SRF nu fortsätter på den linje man slog in på i och med den här dagen och att det finslipas och görs bättre nästa år. Ändå känner jag mig fåordig i mitt beröm och det beror nog på att man ska få visa lite mer innan jag känner mig allt för övertygad. Men just detta var riktigt, riktigt bra!

Jag tänker bara dela ut lite kritik i det här inlägget. Dock är det som utlovat inte riktat mot Synskadades Riksförbund denna gången, utan till de ledarhundsförare som inte tog sig tid att komma in och visa sig och visa sitt deltagande och gillande. Jag tror i och för sig att den rådande bristen på tillgänglighet har skapat flera ”soffliggare” och det kanske tar lite tid att åter vända den tränden.

Slutligen vill jag vinka till Anna-Karin som kom och hälsade trots röran! Igår sa vi hej för första gången på hennes blogg och idag sågs vi IRL, riktigt roligt!

Se ledarhunden Teo träna med husse i hinderbana på Almåsa Konferens i Västerhaninge:

Se ledarhunden Teo träna på dressyrplanen:

Joakim Nömell på Youtube

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from Stockholm, Stockholm County, Sweden.

2 reaktioner till “Ledarhundens dag 2011”

  1. Vill tacka för ett bra inlägg. Jag grämer forfarande att jag inte hann komma till Centralstationen. Jag satt fast i ett möte med HI och NKC och disktuerade IT frågan. Men jag är glad att jag fått veta hur det gick till på Centralstationen, Tack!

    En fråga Trekker, den skulle jag kunna ha nytta av men jag kan inte höra. Vet du om det finns någon liknande med vibrator? Jag var där dagen innan och pratade om socialhaptisk kommunikation.

  2. Vinkar tillbaka! Ja det var verkligen roligt att träffa er bägge två. :-D Och om ni tyckte att det var röra på Centralen häromdan så var det nog en lugn oas jämfört med exempelvis en förlagsfest med 50 halvblariga kulturpersoner som står och försöker överrösta varandra. Haha!
    Vi hörs!

Kommentera