Grundkurs 1 med Flinga del IV

11:36: Ny dag igen och redan torsdag. Tiden bara flyger fram! Dagen har hittills varit rätt soft, men inte så soft som vi bestämde igår när det framkom önskemål om att skapa en större lucka i programmet för egen tid. På förmiddagen agerade vi draghjälp åt ett ekipage som ville ha lite hjälp att få upp farten och Flinga hade inte mycket emot det =) Promenaden slutade nere vi stranden där samma ekipage skulle prova en kontaktövning genom att bada tillsammans i Horsfjärdens lugna vatten. Självklart åkte videokameran fram och husse och hund hade riktigt roligt i vattnet och övade även inkallning även i simmande form och det gick alldeles utmärkt. Jag tror faktiskt det blev ett riktigt fint filmklipp! Först blev Flinga avundsjuk och satt och pep och ville också bada och så fint väder som det är nu blev jag också sugen. Jag har nästan lovat Flinga att bada med henne någon gång under veckan. VI får se om jag klarar av att hålla det, jag som egentligen är en badkruka.

Klockan 10 var det dags för förmiddagsfika och en sorts ”hur mår vi”-runda liknande den vi hade igår och stämningen var klart mer uppåt och folk och hundar verkade mer på hugget igen. Själv framförde jag en gammal åsikt på nytt om att kursen borde innehålla mer praktik i ämnet kroppsspråk och röst. Teorin kommer senare i veckan men jag kan tycka att den skulle kommit tidigare och som sagt mer praktik.

Man kan behöva hjälp när man ser att veta hur hundar i allmänhet, och ens egen hund i synnerhet reagerar på ens rörelsemönster eftersom man inte kan se hundens signaler själv. Kanske lära sig förstärka kommandon med handrörelser, att man inte bör böja sig över hunden utan istället knäa bredvid när sele och koppel ska på och liknande. Jag tror att det underlättar kontaktskapandet med hunden. Själv fick jag lära mig med min andra hund att inte böja mig över honom eftersom han då tolkade det som något hotfullt som den lite mjukare individ han var och då kröp ihop och skyggade. Det tog lite tid och en del tjat från instruktör att vänja sig av med det och jag tror jag oftast lyckas. Sedan är det ju svårt att veta hur ens hund uppfattar det om man när man jobbar i sele böjer sig lite fram för att klappa den på bogen eller halsen för att ge beröm. Skulle den då uppfatta det som något lite farligt, skulle ju det den just presterat kunna bli uppfattat som något negativt.

Ett annat sådant exempel kan vara vid inkallning, att stå rak i ryggen och blicken framåt och inte nedåt på hunden, eller lite lekfullt förflytta sig när hunden är på väg in. Själv vill jag dels ha hunden nära mig när den sitter fot och dels uppskattar jag när hunden är fri om den duttar till på handen när den passerar och försöker lösa det genom att man knyter handen med en godis i. Man kan prova att inte varje gång ge bort godisbiten utan bara göra min vänsterhand intressant.

När det gäller oss synskadade som kanske inte har ett helt ”normalt” kroppsspråk om man jämför med en fullt seende och i det här fallet hundens dressör så är det väldigt bra om man gör så mycket som möjligt rätt. Sedan tål våra hundar missförstånd så klart.

Efter ”hur mår vi”-rundan var det fotografering av hund och förare till tjänstehundslegitimationet ledarhundsförare bär med sig. Jag passade på att ta egna bilder och min instruktör gjorde det samma för att sända till dressören.

Nu återstår bara dryga 20 minuter egen tid fram till lunch och klockan 14 börjar vi igen.

18:30: Dagen lider mot sitt slut och middagen är avklarad. Kl14 hade vi ett praktiskt pass som kan vara väldigt roligt men oftast går bra, så även idag. Det var så kallade hälsa-övningar, eller borde man kanske säga hälsnings- eller hej på dig-övningar. Vi möter ju ofta bekanta och obekanta i vår vardag som stannar och vill prata och då är det viktigt att hunden inte tycker att den ska ingå i hälsningsproceduren. Så när man stannar och ska prata med någon sätter man först hunden fot och därefter hälsar på vem det nu kan vara. Det låter kanske fånigt så här i text men ack så viktigt i vardagen.

Men våra nyexaminerade hundar klarade detta som en dans så vi gick över till nästa del som var fordonsträning. Praktiskt vad som gäller och hur man lastar i och ur en bil, att man ska kontrollera så lastutrymmet är tomt, att man själv sköter i och urlastningen och inte låter eventuella chaufförer göra det och så att det sker på ett säkert sätt för att hunden inte ska hoppa ur okontrollerat och hamna i trafiken och bli påkörd.

Men åska i fjärran och ett lätt duggregn jagade in oss för ett teoripass under eftermiddagens andra del efter kaffet. Det handlade om lagar och förordningar. I korthet handlar det om vilka lagar som gäller för oss och våra hundar när det gäller jakt och hundhållning, det så kallade ”koppeltvånget” som egentligen är ett felaktigt uttryck. Egentligen står ingenstans om koppel,tvång, bara att man ska ha hunden under sådan uppsikt som om den vore kopplad, typ. Så har vi lydiga hundar så behövs inget koppel även under jaktperioden. Däremot, om hunden skulle jaga och/eller skada vilt kan man bli dömd för det. Dessutom pratade vi om regler kring transport av hundar i bil, hur länge en hund får sitta i en stillastående bil, högst tre timmar, eller högst 6 timmar under transport. Vi pratade även om reglementet kring att hålla hundar kopplade eller i bur inomhus vilket inte är tillåtet. Dock Kan vi ha våra ledarhundar kopplade inomhus i väntan på en eventuell friskrivning eller prövning.

Sedan växlade diskussionen in på tillgänglighetslagstiftning och Synskadades Riksförbunds engagemang, eller kanske brist på engagemang när det gäller att påverka en tydlig friskrivning vad gäller nedskräpning i form av hundbajs samt friskrivning till det här med förbud mot kopplad hund inomhus. Därefter gled diskussionen vidare in på mitt favoritämne, Synskadades Riksförbunds totala brist på marknadsföring av ledarhunden som hjälpmedel och hur det påverkar tillgängligheten negativt i samhället.

Därefter kom jag och min instruktör försent till middagen eftersom jag behövde lite hjälp med Flinga. Alla har vi en svacka under kursens gång både här och hemma, och idag kom min svacka. Flinga ”ville” plötsligt inte sitta korrekt fot. Jag tyckte hon satte sig lite för långt bort och lite för snett och ständigt reste sig ur kommenderat sitt. Jag vet ju hur man gör, men ville kanske mer veta om — det klassiska — hon inte förstod mig eller inte brydde sig tillräckligt och om jag kunde förbättra något i mina signaler och kroppsspråk till henne. Vi provade lite helt kort med gott resultat och bestämde att fortsätta senare.

22:40: Lugnet har åter sänkt sig och folk och fä har gått in på sina rum för natten. Man är alldeles för trött och fokuserad för att orka med något barhäng =)

Efter middagen bestod kvällspasset av teori med veterinären. Ämnet var friskvård. Och några punkter var så klart val av foder och konsekvenser av mindre bra foder. Vi pratade kloklippning, pälsvård, bad av hunden samt val av leksaker. Vi pratade även om vikten av att vara den som både utfodrar hunden och vara den som kammar och kelar och vikten av att inte låta andra ta över den viktiga biten så att bara själva arbetet är det som återstår för oss.

Sist gjorde vi ett försök till praktisk genomgång av visitation av hunden vilket man bör göra regelbundet. Kolla nos, tänder, ögon, öron, hals, ben och hull. Men med fem ganska ivriga hunder blev till slut övningen ganska teoretisk åtminstone för mig som inte behöver få det handgripligen visat för mig. Men huvudbudskapet var ändå att om man tar visitation för vana och vi vet hur hunden känns, luktar och är när den är frisk, är det också mycket lättare att upptäcka när den blir sjuk.

Efter kvällskaffe och macka åkte gitarren fram och några klinkade och sjöng en stund medan jag halvlåg i soffan och kliade Flinga på magen och längtade efter sängen =)

I morgon blir det mer teori med veterinären, fast denna gång om sjukvård och sedan ska vi också åka in till Västerhaninge på eftermiddagen för att för första gången gå med våra hundar i tätortsmiljö. Det blir nog stort för våra förstagångsförare som hittills traskat längs öde grusvägar som uppvärmning. Men imorgon blir det trafik och folk med i bilden. Självklart är även jag nyfiken på hur Flinga och jag kommer att fungera, men jag tror jag redan vet ;)!

Godnatt!

[tags]Ledarhund, Ledarhundar, Hund, Hundar, Synskada, Synskadade, Blind, Blinda, Funktionshinder, Funktionshindrade, Tillgänglighet, Labrador, Labrador Retriever, Schäfer, Golden Retriever, Storpudel, Kungspudel, Synskadades Riksförbund, SRF, Hundinstruktör, Almåsa, Almåsa Konferens[/tags]

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.