Ikväll var jag förbi båten för fjärde gången för att se om man plockat fram och monterat drevet och för fjärde gången blev det lika lång väg hem. Nu har jag bara en vecka kvar innan vi åker bort en vecka och därefter var det tänkt att båten skulle med ut i skärgården.
Just nu känner jag mig bara trött och less och hela historien börjar kännas tjatig. Hade jag haft en annan ekonomi hade jag gjort som förra gången, tagit in extern hjälp för drevmontering och transport. Som det är nu tar jag mig knappt dit själv för att konstatera att inget hänt och sedan sitta på en sten vid en landsväg och vänta för att färdtjänsten har en framkörning på 50 minuter på sådana avlägsna platser.
Nu känns det helt klart som hög tid för att göra klart, sjösätta och sälja så det går att sätta punkt för det här intresset där så mycket energi går till spillo och omvandlas till besvikelse, frustration och faktiskt sorg över otillräcklighet.
Vi får se när det blir så dags om någon vill köpa en Windy 22DC i något sånär OK skick.
Andra bloggar om: Windy, Windy 22, Båt, Båtar, Båtliv, Båtmotor, Båtmotorer, V8, Marina, Varv