Nicaragua, dag 3

La Fe

21:12

Idag har det varit en gulddag. Vid halv åtta gav vi oss av ner mot byn för att bada, tvätta lite kläder och fotograferas. Det var gudomligt att bada och sjukt varmt i vattnet. Barnen från byn badade och spelade boll med några oss men var såklart blyga i början. Jag passade på att tvätta håret och raka mig vilket var grymt najs! Jag tvättade också lite kläder men har inte hunnit skita ner så mycket ännu. Tvålen vi fick var någon sorts såpa och funkade lika bra i håret som på kläderna som blev rena. Jag fick hjälpa till att bära både Niclas och Arkan ner till sjön.

Fotograferingen gick bra. Först fotograferades vi enskilt. Det var de pressbilder som skulle tas här på plats. Jag och Sonia fotograferades samtidigt och det blev aningen tramsigt, stackars fotograf-Peter :)

Vi fotograferades även i grupp. Dessvärre var ju inte Maria med då. Vi spelade även in det som ska bli vinjetten till programmet sen. Vi gick på en lång rad långsamt och i takt. Jag var lite crazy och körde bar överkropp och utsläppt hår, kändes rockigt :) På något vis känns det inte som på allvar på något konstigt sätt :) Att det vi gör nu och framåt ska visas i SVT i vår av en stor mängd tittare.

I byn verkade man inte göra så mycket. Män satt och sjöng och spelade gitarr mest hela dagen och barn leker, känns allmänt harmoniskt. Vi satt där i en ring på våra brassestolar i skuggan och bjöd in dem i vår ring och då kom de med gitarrer och sjöng sin låt om Nicaragua som var väldigt fin och en låt om att suga kuk, ”Suck me baby” tror jag den heter men när vi nynnar texten nu ikväll kommer jag bara ihåg just ”suck me”, märkligt va? :)

Jag känner mig fortfarande som en hopplös virrpanna. Ledsagning hit och dit, hitta min packning som jag tappar bort så fort jag lägger ifrån mig den och jag kan ju inte gärna hålla mina grejer hela tiden. Känslan från resan kvarstår, att jag hela tiden behöver hjälp. Så är det ju förstås inte. Arkan och Niclas känner säkert likadant eller ännu värre, som måste bäras ner och ur vattnet, få hjälp i och ur sina tält och så vidare. Det är ju det här som blir vår utmaning. Å ena sidan är jag ju van från ett helt liv, men det vore kul att kunna hjälpa någon annan någon gång, behövas och vara nyttig, bara lite!

Relaterade länkar:

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

2 reaktioner till “Nicaragua, dag 3”

  1. Du skriver vore kul att kunna hjälpa någon annan någon gång, och Jocke det gjorde du ju verkligen, med att köra rullstolar över både stock och sten…..Ha en skön och bra Söndag….

    1. Ja så blev det tack och lov men där på tredje dagen kände jag mig nog mest som en börda :) Men det blev klart bättre framöver :)

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.