Nicaragua, dag 7

Rocky Point

22:11

Idag har det varit en bra dag. Vi fick veta igår kväll att det nu väntar en etapp med tre dagars landsväg. Alla blev mycket glada. Idag kom vi iväg bra och jag blev synkad 2 gånger. Jag fick prata om vad jag tror om sträckan som väntar, lite om gruppen och framför allt mitt och Niclas samarbete. När vi skulle gå var jag tvungen att gå på toa eftersom magen har pajat lite. Oskar lät rätt sur när han jagade på mig. Jag blev lite irriterad eftersom jag aldrig sinkat expeditionen. Jag har alltid varit klar i tid trots att jag fixat mig själv och min packning och ändå kunnat hjälpa andra med tält, väskor och vattenpåfyllning. Jag kan inte riktigt rå för att magen pajat …

Vi kom iväg och det var en fröjd att gå på landsväg. Jag satte på mig joggingskorna men misströstade först eftersom det första hindret var lervälling. Men vi kom snabbt förbi det och då blev det riktig grusväg och jag kände faktiskt mig riktigt lycklig.

Det var varmt, sol med lite moln och när solen sken var det stekande hett. Vi åt lunch, kyckling och ris i en glänta. Sträckan vi skulle tillryggalägga var 1,5 mil. Sonia satte sig i Arkans rullstol och jag körde dom. Efter lunch pajade min mage helt och jag var tvungen att gå ut i djungeln och skita :) Men det kändes mycket lättare sen. Rickard var hygglig och följde mig en bit ut i djungeln för att uträtta detta personliga, besvärande och genanta bestyr :)

Min största svårighet idag var att jag hade svårt att dricka det varma vattnet som nästan gjorde mig illamående när jag dricker det. Vi kom fram till lägret vid 4-tiden och satte genast igång med lägret. Titti grät och var ledsen, trött och mycket att göra. Hon kände sig lite utbränd på att hjälpa allt och alla vilket hon verkligen gör. Så jag hjälpte henne och Arkan i köket. Jag var också rätt trött. Bar tre ryggsäckar och 5 vattenflaskor under dagsetappen.

Men vid lägereldspratet som idag handlade om hur vi klarar vår vardag och vad som är skillnad här mot hemma, och vi fick lite mat i oss kändes det mycket bättre. Innan maten tvättade Sonia upp sina, Rickards, Niclas och Arkans kläder som vi lade i en låda så att vi ska kunna hänga upp det på nästa läger. Kläder och renlighet är just nu det största frustrationsmomentet.

Nu är jag trött och ska sova.

Relaterade länkar:

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from South Caribbean Coast Autonomous Region, Nicaragua.

Kommentera