Tiden går verkligen fort ibland. Jag som tydligen är svag för tillbakablickar sitter här en söndagskväll och imorgon går jag till jobbet och därmed påbörjar jag år 2 på min nya arbetsplats.
Året har gått fort och jag känner fortfarande att jag hade sådan sagolik tur den där gången erbjudandet dök upp, precis i rätt tid när allt började kännas hopplöst och jag började göra dåligt ifrån mig.
Nu har ett år gått och både smekmånad och sötebrödsdagar är över, som det ofta blir på arbetsplatser efter en tid. Jag tycker att jag blivit en i gänget väldigt fort och lätt, jag har hunnit prova på allt och jag kan dessutom känna att jag gör det bra. Den känslan känner jag mig inte helt bortskämd med :)
Viktigast är nog att när jag funderat på vad jag skulle vilja jobba med och passa för har just detta alltid varit svaret. Utbudet och valmöjligheterna har heller inte varit allt för stora. Jag besitter ingen annan unik kompetens och inom datorer utmärker jag mig inte så speciellt mycket. Jag kan inte programmera eller utveckla hårdvara och jag är på sin höjd en hyfsad serveradministratör. Som användare är jag nog klart över det övre snittet däremot.
Hela mitt liv har jag varit beroende av hjälpmedel för att kunna nyttja datorer och det har alltid gått hand i hand med ett stort intresse. Om jag känner mig riktigt bra på något är det just hjälpmedel till datorer och jag har nog provat allt värt namnet som funnits tillgängligt i Sverige. Dyker det upp något nytt, vill jag genast testa och kan sätta mig in i det på kort tid. Och där är nog den långa erfarenheten och grunden helt avgörande.
Så när jag fick erbjudande att börja arbeta på ett av hjälpmedelsföretagen kändes det helt rätt. Jag lämnade ett IT- och Telecom-bolag där jag bara kände mig sämst och efter och tänkte att det nya nog skulle vara perfekt för mig.
Och visst var det bra. Jag fick ägna arbetstid till att prova och sälja hjälpmedel. Men det var ändå inte riktigt perfekt. Felet med mig var att jag tyckte att även konkurrenterna hade bra grejer och att jag är nog en ganska bra säljare om jag tror på sakerna jag säljer. Däremot kan jag inte sälja saker utan välgrundade säljargument och om en kund sa ”det är funkar inte” så kunde jag ibland inte annat än hålla med. Och en Volvo-handlare som säger ”köp Ford istället, de är bättre” är ingen bra Volvo-handlare :)
Givetvis hade vi kanonbra produkter också, men på en speciell marknad med så litet underlag kändes det för otryggt.
Nu däremot kan det nog inte bli mer rätt. Användaren i fokus och ta grejer från den leverantör som är bäst för just den specifika användaren, precis så som det borde vara. Ibland faller valet på den ena, ibland på den andra leverantören och det är inte jag som avgör, det är den som ska ha hjälpmedlen. Jag kan visa och ibland ge råd och plocka fram det som användaren frågar efter och det är perfekt.
Så här sitter jag och laddar för ännu en arbetsvecka, ännu ett år och känner att det kort sagt är bra!
Andra bloggar om: Jobb, Arbete, Anställning, Anställningsintervju, Anställningskontrakt, CV, Intervju, Lön, Löneanspråk, Löneförhandling, Lönebidrag, Förhandling