Piercing!

Jag har väldigt länge velat pierca mig i naveln. Till en början tyckte mamma och pappa att jag var för liten och inte var riktigt mogen till det. Sedan har det inte funnits en tanke på det först nu i höstat då det kom tillbaka. Så jag började planera när jag skulle göra det och hur och jag kollade vad det kostade. Sen så stoppades allting på grund av alla undersökningar jag var tvungen att göra på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Jag gjorde en magnet röntgen där man inte får ha några smycken över huvud taget så det gick inte att ta någon piercing.

Efter alla undersökningar och jag fått klar tecken att jag var frisk och inga fler undersökningar skulle komma så bokade jag en tid på en Salong 5 minuter här ifrån. Jag fick en tid 10:45 lördagen den 23 Februari. Jag och mamma och Miranda och min kompis gick dit.

Tjejen som skulle ta mitt hål började med att tvätta naveln och sedan mäta ut en prick där pircingen och hålet skulle sitta. Där efter fick jag lägga mig på en brits och hon började sätta dit en massa tänger och sådant, jag såg faktiskt inte vad hon gjorde. Sen så togs hålet och det gjorde inte så ont, det sved till lite gran sedan var smärtan över. Hon började koppla bort alla verktyg och jag såg på hennes ansikts utryck att allting inte stod rätt till. Men jag frågade inte om något gått fel. Sen så berättade hon att mitt utgångshål (där pircingen ska komma ut) hade kommit alldeles för nära ingångshålet (Där piercingen ska gå in) . Det innebär att jag var tvungen att låta detta läka i cirka 2 veckor och sen komma tillbaka och göra ett nytt hål. Jag blev väldigt besviken och kände att det var meningslöst att ens komma tillbaka och göra ett hål.

Jag slapp betala denna gång och jag skulle få det 100 kronor billigare för detta misstag, och det är alltid bra att man får lite kompensation. Så nu var det bara att vänta som gällde och hålla såret rent och se tills å det inte blev någon infektion.

Andra bloggar om: , , , , ,

Posted from Haninge Municipality, Stockholm County, Sweden.

Kommentera