Tjejkalas i bastun, tankar om jämställdhet

På torsdagskvällar går jag och simmar i en simhall på en föreningstid för synskadade. Jag är inte jätteförtjust i handikappspecifika aktiviteter, jag skulle hellre delta i aktiviteter för alla. Men just simning har känts speciellt.

Även om man har en manlig ledsagare är det inte okomplicerat, allt från att bli ledsagad naken bland duschar och bastu till att simma. Ofta är banorna fulla med folk och det är lätt att simma på någon och råka få händer på olämpliga ställen vilket så klart människor kan ta illa vid sig av. Att traska runt själv på ett badhus är naturligtvis möjligt. Man kan ha käppen med sig ända in i duschen för att signalera till andra att man inte ser, men det är svårt att hitta lediga banor bland annat.

Det finns så klart lösningar på allt, men när möjligheten att simma på en tid då en synskadeförening hyr hela bassängen 1,5 timmar så tog jag tacksamt emot möjligheten. Det är mycket lättare när alla är på lika vilkor. Vi vet att de som är där inte ser och därför uppstår inte missförstånd.

Jag tror att jag har en lagom integritet, lagom blyg och lagom frigjord, så när jag kliver in i killarnas omklädningsrum och börjar byta om och noterar att det är en tjej där inne, innebär det ingen stor katastrof. Jag förstår snabbt att en av de som ska simma har en kvinnlig assistent med sig och behöver extra hjälp i omklädningsrum, dusch och bassäng.

Jag börjar byta om och har mitt skåp ganska nära dem. Jag märker hur jag skyler mig lite när jag byter om och drar mot min vana på mig badbrallorna när jag går in i duschen. Jag är glad att hon pratar med sin klient så att jag hör att hon finns där och själv kan välja nivå av blygsel. Dessutom väljer jag att tro att hon inte råstirrar på en blekfet 39-åring och vi killar har ju ofta inte supermycket att skryta med där nere i vardagssituationer :) Jag får tankar om hur töntig snoppen måste se ut där den hänger och dinglar och inte är speciellt kaxig :) Det är tankar jag definitivt inte skulle haft denna dag om vi inte haft dambesök i omklädningsrummet.

Jag ler lite åt mig själv och konstaterar att jag tydligen ändå är lite blyg och fåfäng och att jag just nu inte är stolt över min kropp. Det blir plötsligt påtagligt av denna situation.

Simningen fortlöper som vanligt. Jag har tappat formen, eller så tickar mitt tidtagarur alldeles för fort. Jag simmar idag 850m på samma tid som en dålig kilometertid och konstaterar att bara jag kan göra något åt de 3 kilona som tillkommit de senaste månaderna.

I duschen efter simningen verkar jag ha glömt tjejen, för jag stolpar in i bastun så som Gud skapat mig. På bänken rakt fram hör jag att hon sitter, för hon säger något till sin klient. Jag kryper upp i ett hörn och skyler mig så gott jag kan och försöker att inte se fånig ut.

De reser sig ganska snart och har bastat klart och går ut och gör sin dusch. Jag sitter kvar ett tag och tankarna kommer.

Bortsett från att jag var lite oförberedd blev jag bara lite generad. Jag hade kanske bättre kunnat anpassa mig om jag vetat att hon fanns där i bastun. Då hade jag kanske dragit en handduk runt livet så hade det inte varit någon sak alls. Men förutom att jag blev generad så störde det mig inte alls. Jag tröstar mig med att den här tjejen som dessutom verkade ganska ung, säkert var lika generad som jag :)

Därefter kom tankarna på jämställdhet. Ett minne från min ungdom då jag simmade väldigt mycket. Då var det en tjej med en multifunktionsnedsättning som hade en manlig assistent och hon följde med in i killarnas omklädningsrum. Med barn är det ju liksom inga konstigheter, men den här tjejen var i 20-årsåldern och fullt utvecklad.

Det retade mig inte att assistenttjejen idag följde med sin klient in i omklädningsrummet. Det retar mig bara hur omöjligt det omvända hade varit, att en manlig assistent följt med in i tjejernas omklädningsrum, bytt om, duschat och bastat med sin klient.

Jag undrar varför det är så. Den manliga skammen jag tror många män känner gör att vi nog tycker det är självklart OK att en tjej kommer in till oss men att vi så klart inte skulle gå in till dem. Det ena är arbete och OK medan det andra blir djupt olämpligt och kränkande.

Jag har tänkt på detta förut när man varit ute på krogen och tjejer varit inne på herrarnas för att kön till damernas varit lång. Alltid har stämningen varit positiv utan förnedring och kränkning och tjejerna har behandlats med respekt. Jag har alltid ställt mig frågan vad som hänt om jag gått in på damernas toalett? Ett ställe där man ändå gör sina behov i avskildhet och inte som här idag på badhuset, fullt öppet och naket.

Jag skulle så gärna vilja höra vad ni läsare, killar och tjejer anser om detta? Hur går det till när tjejer gör lumpen? Jag antar att det inte finns damernas där utan att man duschar blandat?

Hur är det med jämställdheten? Är det OK att kvinnor gör och tar för sig medan män fortfarande ska hålla sig på sin kant? Är det sviter av en liten grupp mäns sätt att se på kvinnor, misshandel, förtryck och våldtäkter som gör att det ser ut såhär?

För mig är jämställdhet lika för alla. Och för att det ska bli konkret borde jag, om jag jobbade som assistent åt en kvinna, helt lätt kunna följa med in på damernas? Någonting säger mig att det aldrig någonsin skulle komma på fråga. tusen andra möjligheter skulle komma på förslag före hur detta skulle lösas och undvikas.

Så hur är det egentligen fatt med jämställdhetstänkandet?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Posted from .

6 reaktioner till “Tjejkalas i bastun, tankar om jämställdhet”

  1. jag är nudist och har duschat och bastat med tjejer o killar blandat det ärskönare o naturligare man får titta på kvinnlig nakenhet och visa sin egna nakna kropp tvåla in sig och får en o annan blick från tjejer ochså. jag njuter av det.

    1. Ja det kan jag förstå :) Men då är det kanske lite under andra förutsättningar än vad som gäller på ett vanligt kommunalt badhus.

      Och även om jag kan tycka att den kvinnliga assistenten hade kunnat deklarera sin närvaro lite tydligare bland ett gäng med synnedsättning så vore det helt OK. Då kunde var och en välja om man vill skyla sig eller inte.

      Däremot vore det omvända, en manlig assistent i damernas dusch och omklädningsrum säkert helt otänkbart. Undrar om det någonsin har hänt?

  2. Kanske en generationsfråga….
    Min son på 14 rider och när han var på ridläger i somras var han enda kille.Självklart fick han då dela stuga med 7 tjejer.Det funkade hur bra som helst att byta om o duscha ihop.Han berättade att ledarna (bara tjejer) hade frågat om han hellre ville duscha före eller efter tjejerna men det blev blandat o det funkade hur bra som helst

    1. Hej. Jag är själv inte särskilt pryd av mig och tycker egentligen inte problemet är mixad bastu i sig. Och i den situation du beskriver där man dessutom frågat först tycker jag det är helt i sin ordning.

      I detta fall var det på ett badhus, förvisso under föreningsbokad badtid då en kvinnlig assistent till en badande vistas inne i herrarnas omklädningsrum. Även det helt OK egentligen. Jag tycker bara assistenten kunnat tala om att hon skulle vara där eftersom alla besökare var synskadade. Då hade var och en haft chansen att bestämma sig för om man velat skyla sig eller inte.

      Sedan hävdar jag fortfarande att det motsatta aldrig skulle accepterats under några omständigheter. Jag tvivlar starkt på att en manlig assistent skulle fått följa med en kvinnlig klient in på damernas för att byta om, i vad mån en kvinnlig klient alls haft en manlig assistent i den situationen.

  3. Hej Jocke, mycket tänkvärt det du skriver. Jag håller med dig istort i din tanke och ditt resonemang.
    Men för min del känner jag att man med åren låter gränserna suddas ut och saker och ting är mer givna och accepterade i situationen idag. När man var yngre var det mycket med tydligt både som barn, tonåring och ungvuxen.
    Kanske att jämställdhet i sig ligger mycket mer på individnivå och den känsla som skapas i olika situationer? (Självklar har vi stora grupperingar så som , Man-Kvinna, Barn-vuxen, Blind- seende osv.)

    Jag inbillar mig att vi som föräldrar och vuxna i dag har ett stort ansvar att förflytta oss vidare på jämställdhetens trappa och ta ett steg i taget. Vissa tycker att det tar för lång tid men saker och ting måste hitta sin grogrund innan det kan växa vidare.

    Livet inbjuder till eftertanke och varför inte ta en kväll och fortsätta ditt resonemang? Kanske hos oss en kväll i vår?

    Hälsa fam. Matz

    1. Jag håller helt med dig. Själv har jag aldrig upplevt det som störande som sagt men även om man säger och tycker att gränserna suddas ut, har du någonsin hört talas om män som byter om i damernas om situationen skulle kräva det? Jag tror det är accepterat åt ena hållet men inte det andra helt enkelt och det är tråkigt.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.