Hur det är att vara kändis del II

Här kommer en liten uppföljning på mitt förra inlägg med en tråkig och en bra sak som jag kände att jag måste berätta.

Om vi tar det tråkiga först väckte mitt förra inlägg i ämnet känslor hos några deltagare som tyckte att jag pekade ut dem. Jag konstaterade mest att några varit med i media och sagt saker jag inte stödjer men tyckte jag var noga med att inte lägga något mer värde i det eller ens ha några åsikter om sanningshalten. Även om man inte älskar och blir älskad av alla tycker jag alla gjorde en strålande insats och alla vi fick på olika sätt gå igenom en enorm prövning och utveckling. Jag agerade och existerade på mitt sätt och är hur som helst mycket nöjd med det.

Vi är alla 10 offentliga personer nu och har dessutom valt att vara med i media på lite olika sätt. Man får stå ut med att folk har åsikter om än, helst bra naturligtvis men också dåliga om än väldigt enstaka.

En rolig sak som jag inte trodde skulle hända var att en av deltagarna blev kontaktad av en bekant som driver restauranger och nattklubbar i en svensk stad. Restaurangägaren var så tagen och imponerad av våra insatser och bedrifter att vi lovades fri konsumtion på hans ställen för resten av våra liv! :)

Tänker så klart en massa när man får ett sådant budskap. Främst att vi uppenbarligen sätter spår och berör vilket är en stor del av meningen så klart. Jag känner inte alls den här personen och vet inte om man menar vad man säger eller om det är något man säger när man är kraftigt berörd? Man måste ju räkna med vissa konsekvenser. Ingen av oss 10 bor just i den staden så någon regelbunden rusning lär det inte bli så det blir kanske ingen ekonomisk undergång direkt. Men tänk om någon av oss bott där, varit värsta festprissen och gått ut fredag och lördag varje vvvvvecka?

Jag har aldrig tidigare fått ett sådant erbjudande. Jag vet inte ens hur man hanterar det. I min uppfostran ingår det inte att gå in på ett ställe och köra hårt och sedan på ett mer eller mindre diskret sätt påminna personalen och ägaren vem man är och hänvisa till ett löfte :) Det skulle kännas mycket konstigt. Dessutom att inte ens ha det skriftligt själv i någon form av hederskort eller liknande. ”Kalle sa att du sa att jag ska”… :) Men det där är ju mera mitt problem. Jag skulle helt enkelt aldrig våga prova :)

Jag nämner inte namnet på varken deltagaren, restaurangägaren eller hans ställen av den enkla anledningen att jag inte frågat om det är OK. Men vill han ha sitt namn och bild här så är han värd det och all respekt.

Håll koll på bloggen och gå gärna in och gilla min Facebook-sida.

Mot Alla Odds Teaser

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.