Just nu väntar jag bara på beslutet som Migrationsverket ska ta på överklagan som min advokat har skickat in. Det gjorde hon (advokaten) i måndags. Jag känner att jag vet att det kommer bli negativt svar för att Migrationsverket aldrig har tagit ett positivt beslut för mitt ärende men hoppas ändå på det bästa. Eller de gav mig ett positivt beslut bara en gång, det gjorde de när de hade bestämt att mina besökare kommer vara övervakade för att de hade läst i någon social media att mina besökare vill frita mig och då överklagade jag och fick ett positivt beslut. Det var den första gången jag fick en positivt beslut från Migrationsverket.
Även om jag vet att det kommer bli ett negativt beslut slutar jag inte hoppas på att det kanske blir ett bra beslut.
Jag hade lovat mina vänner att jag inte kommer visa mig svag men det känns som att jag har visat det flera gånger nu och jag skäms för att jag inte kunde hålla mitt ord.. men jag lovade också att jag inte kommer tappa hoppet och det har jag inte gjort, med Guds hjälp och hjälp av mina vänner som stöttar mig.
Relaterade länkar
Andra bloggar om: Politik, Flyktingar, Flyktingpolitik, Migrationsverket, Migrationsdomstolen, Utvisning, Invandring, Invandrare, Invandrarpolitik, Sverige, Demokrati, Rasism, Kazakstan, Uzbeker, Barn, Aftonbladet, Expressen, Haninge, Haninge Kommun, Demonstration
Posted from Änglundavägen 21, 642 34 Flen, Sverige.
Håller med Joakim här. Din kamp och behandling är vidrig! Du måste också pysa på locket och få vara liten och svag! Herregud, vore jag i din situation hade jag varit ett darrande bylte i ett hörn. Vi kämpar för dig och ger aldrig upp kampen! <3
Jag känner igen det där, fast från andra och inte lika allvarliga sammanhang. Man vill visa sig stark och modig trots att man är skiträdd. När det handlar om att klättra i berg eller möta en tuff motståndare i boxningsringen, kan man gott visa sig stark och modig. Men när det handlar om ens liv är det en annan sak. Då är det starkt och modigt att våga visa sig svag och rädd.