I början av december lanserade Apple äntligen iTunes matchning i norden. Tjänsten har funnits i lite drygt 2 år i USA och ”musikindustrin” räcker kanske som svar på varför det dröjt så länge här.
Tjänsten går i korthet ut på att all ens musik i iTunes jämförs med Apples enorma utbud på drygt 26 miljoner låtar i deras musikbutik. De låtar som redan finns i butiken läggs till ens konto och de låtar som fortfarande saknas laddas upp till ens konto hos Apple. Sedan kan musiken strömmas eller laddas ner till valfri enhet utan att behöva lagras lokalt i exempelvis telefonen eller surfplattan.
I tjänsten ingår också möjlighet att uppgradera låtar med sämre kvalitet till 256kbit AAC-format utan DRM-skydd.
Det senare var det som lockade mig mest. När jag började rippa all vår musik 2009 anade jag vad framtiden skulle föra med sig, men inte i den utsträckning som blev. Jag rippade musiken i medelhög kvalitet och tänkte nog då mer på utrymme än kvalitet. Det där har stört mig ibland och jag skulle mycket väl kunnat få för mig att göra om projektet för att just få full kvalitet på musiken nu när jag vet hur vi använder tekniken.
CD-skivorna står sedan länge nere i källaren och CD-spelaren finns inte ens kvar. Allt finns på datorn och spelas upp på mediaspelare i hemmet.
Med iTunes Match kan jag nu successivt uppgradera musik i dålig kvalitet. Det är visserligen ett terapijobb men klart bättre än att göra om allt från början.
Så nu har jag haft tjänsten en dryg månad och hunnit både lära mig hur den fungerar, tycka om den och bli beroende av den. Avgiften ligger runt 240kr per år och väljer man att avsluta prenumerationen kan man inte längre spela upp musiken strömmande på ens Apple-enheter, men man får så klart behålla den uppgraderade, DRM-fria musiken.
Men allt är så klart inte perfekt. Det som ibland inte fungerar är att vissa låtar på ett album inte matchas trots att de finns i Apples musikbutik. Att ett helt album förutom 2–3 låtar matchas är störande. Jag tycker mig ha förstått att man använder ljudsignaturen i musikspåret för att matcha och för att det ska fungera får ens eget material inte vara i allt för låg kvalitet. Men riktigt så dåligt är inte mitt grundmaterial. Sedan har jag försökt ha ID3-taggarna perfekta, det vill säga den inbyggda informationen i låten om artist, album, låt, år, genre etc för att matchningen ska bli bra. Jag hittar heller inget speciellt system i vad den inte lyckas matcha. Det är både utländska och svenska band och våra bokstäver å, ä och ö verkar inte heller ha med saken att göra.
Jag läser som vanligt på internet att jag inte är ensam om problemet och det finns lite information på Apples och andra sidor om hur man kan försöka lösa det.
En sista stor fördel med tjänsten är att så länge man prenumererar har man en utmärkt backup av all sin musik.
Jag ska fortsätta laborera och se om det även går att få de omatchade spåren att kännas igen. I så fall är den tjänsten för mina behov helt perfekt. En vacker dröm, som dock lär förbli en dröm i min livstid, vore en liknande tjänst för filmer. Men jag vet, det är löjligt att ens önska sig. Och om det tog lite tid för musikindustrin att förstå den nya tiden, är det inte mycket mot filmindustrins motvilja att lära och anpassa sig.
Andra bloggar om: Apple, iTunes, iTunes Match, iTunes Matchning, Musik, Film