Blindtarmsoperation del IV

Nu är det måndag och snart dags att åka hem.Dagen började med att jag vaknade tidigt. Läkaren kommer och berättar att allt gick bra. Vi pratar om mediciner och recept, träning och viloperioder. Jag ska äta vanliga smärtstillande värktabletter men ber om recept på storpack och Morfintabletter mest för säkerhets skull. Jag får läkarintyg för att få tillbaka på försäkringen på de tävlingar jag inte kan delta i längre och sedan skiljs vi åt. Jag får också veta att jag blir utskriven idag och kunde känna en liten besvikelse över det. Nu många timmar senare känns det mer OK och platsen behövs bättre till andra.

Jag får börja äta frukost, filmjölk, müsli, kaffe och juice. Jag är väldigt mer pigg idag även om det gör ont som fan att resa sig. Men väl på benen går det ganska OK till toaletten och tillbaka.Min fru och 2 av mina döttrar kommer och den här gången är jag betydligt mer alert och vaken. Dom har med sig Pressbyråns kaffe och kanelbulle som jag nästan längtat mig tokig efter :)

På läkarens inrådan stapplar jag med dom ner till sjukhusets apotek för att hämta ut mina mediciner. Det är en ganska lång promenad som går långsamt och vacklande och drar i sårkanterna så det skär i magen. Jag känner mig ganska självironisk och döttrarna tycker jag är mest pinsam :) Trots det har jag för deras skull lagt sjukhusskjortan på hyllan och bytt till sportshorts och linne. Men de hasande stegen och långsamma typiska sjukhusgången är svår att göra något åt :)

Det är otroligt mycket folk i rörelse på ett så stort sjukhus och det är svårt att undvika att bli påsprungen hela tiden. Minsta rörelse vid huden på min mage gör helvetiskt ont! Vi går ut i solen en kort stund innan vi går tillbaka upp på avdelningen. Jag borstar tänderna och beställer lunch från en meny bestående av 6 rätter och mina kära familjemedlemmar åker hem igen.

Resten av eftermiddagen spenderar jag med att titta på ett antal avsnitt av Mot Alla Odds. Under den här tiden har jag hunnit med 7 avsnitt nu. Det visade sig vara ett bra sätt att fördriva tiden på. Jag har varit väldigt aktiv på min officiella Facebook-sida Mot Alla Odds Jocke och lagt ut bilder och svarat på kommentarer. Responsen har varit helt galet fin :)

Sedan var det dags för middag. Samma meny med 6 rätter och lika gott den här gången. Jag tittade på mer TV till maten. Nu har min fru och döttrar kommit igen för gemensam färd hem. Det blir buss hem till Handen.

Så när jag nu packat ihop mig för att gå och frågat det sista om mina stygn och bandage och fått en sista värktablett, känns det lite vemodigt att gå härifrån. Känner mig så glad över att jag tog beslutet att äntligen söka hjälp, glad för att det togs på allvar — varför det nu inte skulle göra det, och glad för ett så varmt och kompetent bemötande. Jag hade gärna legat kvar ett dygn till, mest för att det är lättare och mer OK att bara vara sjuk här. Man behöver bara röra sig från sängen till toaletten och kan annars bara vila. Hemma är det alltid något man ska göra eller det dåliga samvetet över de saker man brukar och borde göra.

Men givetvis är det skönt att komma hem. Sjukhuset är inget hotell och rent medicinskt tror jag det är farligt att patienter ligger kvar för länge med tanke på bakterier. Mot slutet av dagen fick jag dessutom en rumskamrat. Säkert inget fel på honom, verkade positiv och trevlig, men ingen egen kupé längre och då kändes det dags att lätta.

Så det här handlar nog mer om ett stort steg jag gjort för mig själv. Oräknerliga är de gånger jag legat i denna magkramp i flera dagar i streck och bara härdat ut. Hur många gånger efteråt har jag inte sagt till mig själv att nästa gång ska jag söka för det här var ingen lek!? Och när nästa gång kom blev det likadant. Kanske slipper jag det här nu framöver!

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from .

2 reaktioner till “Blindtarmsoperation del IV”

    1. Jodå och jag har pratat med sjukvårdsupplysning och blev ju även undersökt i fält av expeditionsläkaren under Mot Alla Odds. Men det är inte helt säkert. Finns andra problem som kan ge liknande symptom så som svullna lymfkörtlar, saker som fastnat i tarmfickor och liknande. Tydligen kan en del kvinnliga besvär också likna blindtarmsinflammation men det kunde man ju utesluta i mitt fall.

      Man måste röntga eller öppna för att veta. Det var en del av de angivna symptomen som jag inte kände av. Normalt sett brukar jag inte ha ont ute på sidorna utan mest i mitten och jag brukade inte ha svårare att dra upp höger ben mot magen än vänster.

      Men nu var det blindtarmen och jag är glad för att det var lätt att lösa och inte något annat.

Kommentera