Nordic Classic Weekend 2015

Förra året deltog jag och nästan hela gänget från Mot Alla Odds 2013 i Nordic Extreme Running och Nordic Extreme ATV. Vi bjöds in och sponsrades av arrangören, Nordic Sport & Event som med vårt deltagande ville visa att deras evenemang är tillgängliga för deltagare med olika funktionsnedsättning. Detta var en av de spin-off-effekter jag hade hoppats TV-programmet skulle leda till och Nordic Sport & Event var först och hittills dom enda som använt oss på det här föredömliga sättet.

Det var på många sätt en fantastisk helg. Den här våren var det dags igen att bli inbjudna till Nordic Classic Weekend på Gotland. Vi var 5 deltagare som närvarade denna gång. Niclas rodhborn, Pax Axensköld, Titti Österberg och Nina Lundberg deltog i Nordic Classic Running. Niclas rullade 10km med sin rullstol, Pax sprnag, Titti och Nina körde så kallad Race Runner som är som en sorts trehjulig cykel utan trampor. Man sitter på en sadel, har ett styre och sparkar / springer fram. Race Runner är speciellt bra om man har problem med balans och nedsatt rörlighet i benen som gör att man inte kan springa på traditionellt sätt.

Själv deltog jag och min pilot Jan Jensen från cykelklubben SMACK i det nystartade motionsloppet för landsvägscyklister Nordic Classic Biking. Det fanns ett antal distanser att välja på och vi körde den längsta på 180km – självklart. :)

Vädret var OK förutom en ganska kraftig nordlig vind som jobbade emot oss cyklister större delen av sträckan. Banan med start utanför kallbadhuset i visby, gick norrut mot vändning i Tingstäde och tillbaka söder ut. Ett varv var 9 mil och vi som körde 18 mil fick således köra två varv.

Jag har bara cyklat på Gotland en gång för typ 30 år sedan under en klassresa så jag såg verkligen fram emot att sätta lite streck i kartan på nya platser i Sverige och inte bara köra i gamla inkörda spår.

Första varvet började bra och i hög fart. En ganska lång uppförsbacke gick i väldig fart innan vi sträckte ut på landsvägen. Vi hakade på den snabba klungan från den lokala cykelklubben och orkade köra med dom ca 4 mil. Snittfarten låg närmare 40km/h och vi kände efter ett tag att vi kanske inte skulle orka hänga med i det tempot i 18 mil. Det var både min och min pilots första långa distanspass ute för säsongen dessutom. Så vi släppte vårt snabba gäng och hängde på ett gäng som höll ett lugnare tempo. Men runt 8:e milen kom åtminstone min första mentala och fysiska svacka. Jag fick otroligt ont i rumpan och fick en närings- och vätskesvacka som gjorde att backarna tog stopp. Och näst sista milen på varvet var en enda lång och segdragen uppförsbacke. Där kröp vi upp mot slutet i knapp styrfart.

Vid varvningen stannade vi en stund och fyllde på med vätska och näring och fick sträcka på benen en aning. Bara lite kort vila gjorde det lättare att sitta upp igen. Vi hann se Niclas varvning på sitt 10km-lopp.

Vårt andra varv spenderade vi mestadels ensamma dåv i tappat de små klungor som fanns längs banan. Då cykelloppet var helt nytt, var inte speciellt många anmälda och därmed ganska tomt längs banan, något vi var helt införstådda med innan. Vi gick ner i ett lugnare motionstempo och tog kortare bensträckarpauser varje mil. Den beryktade backen upp på näst sista milen under andra varvet kändes lättare trots att den fortfarande var tung. Men då fanns målgången inom räckhåll och åtminstone den mentala svackan infann sig inte.

När vi gick i mål 5 timmar och 20 minuter senare kändes det riktigt bra. Vi hade kört första varvet med ett rullsnitt på drygt 33km/h och andra varvet på straxt över 30km/h, något jag känner mig helt nöjd med. Utan vind, lite längre in på säsongen så hade det gått fortare. Förutom den milslånga backen på slutet var banan flack och snabb och det var egentligen inga problem att ligga mellan 35–40km/h det första varvets 7 första mil. Och för att ha legat helt ensamma i den konstanta motvinden slutet av första varvet och hela det andra, ska vi nog vara helt nöjda med vår insats då vi inte haft någon klunga att ta hjälp av.

Mitt slutliga omdöme är att jag verkligen hoppas Nordic Classic Weekend kan växa till ett stort evenemang och att cykelden kan växa. Jag tycker också vår insats från Mot Alla Odds-gänget var väldigt bra då vi visade att man både springer, rullar rullstol, kör
race runner och cyklar tandemcykel och klarar det lika bra som vem som helst var strålande som ren uppvisning och spridning av kunskap.

Vädret och vinden kan man aldrig styra över och april är en vansklig månad dessutom ute på Gotland. Vind ger bra träning men är väldigt jobbigt att ha emot sig. Jag hoppas som sagt på strålande sol och vindstilla nästa gång. :)

I övrigt, ett väldigt bra arrangemang och otroligt god stämning. Ska jag säga något litet negativt så var det i så fall att vi missade depån på andra varvet. Om det beror på att den var dåligt markerad eller om vi inte var tillräckligt uppmärksamma kan jag inte säga. Vi fick låna vätska av en annan cyklist längs vägen mot slutet så allt löste sig ändå.

Miljön där ute är så underbar. För mig som inte ser handlar det om doftintryck och ljudintryck. Dofter av skog, åkrar, bondgårdar, traktorer och ljuden av ganska tomma landsvägar, en klungas ljud med massor av hjulpar som susar mot vägbanan, rasslandet av växlar och glada tillrop. Känslan av farten, kurvorna, lättnaden efter en backe man just klarat av och åter kan höja farten, det är kärleken till cykelsporten.

Nedan kan man se en kort video som visar vår målgång samt en liten karta över bansträckningen.

Se karta över rutten

Andra bloggar om: , , , , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Kommentera