Första roddpasset och 30km cykel

Bild: Statistik från pass i roddmaskin

Efter en vurpa under SMACK-rundan 2014 har jag haft problem med min axel och därmed problem med styrketräning. Nu efter snart två år börjar det bli bättre, men vissa dagar är det fortfarande svårt att sträcka armarna över huvudet och bakåt. Det blir som en ond cyrkel, att träna gör ont och att inte träna bygger inte upp muskulaturen igen. Och alla som cyklar vet att det inte bara är benen som jobbar. Man behöver också en bra styrka i överkroppen, främst mage och rygg för att ha en bra sittställning.

Nu har jag hittat en träningsform som är helt smärtfri och som jag tror kommer vara en grymt bra träningsform som komplement till cyklingen och löpningen. I rodd använder man både ben, mage, rygg, bröstmuskler och armar samt axlar. Det känns som en väldigt komplett träningsform jämförbar med simning. Simningen faller på för långt avstånd till en tillgänglig simhall och det får inte vara för komplicerat att komma till och från sin träning, då blir det inte av.

Rodd har jag alltid gillat, från när jag var barn och man rodde på riktigt. Roddmaskin har jag använt förut och tycker inte alls det är tråkigt. När jag nu dessutom hittat en tillgänglig roddmaskin som dessutom verkar vara standard på många gym, blev det ännu roligare. Maskinerna från Concept2 kan kopplas med kabel eller trådlöst, beroende på modell, till en smartphone med Android eller iOS och träningen loggas i en app. I appen finns möjligheten att få feedback med röst regelbundet som läser upp bland annat tid, distans, tempo, roddtag och puls. När träningspasset är avslutat läses en sammanfattning upp och man kan därefter spara passett i sin loggbok. En stor brist är dock att man inte kan exportera passet till det träningsverktyg man använder.

Efter att ha beställt nödvändig kabel var det så idag dags för ett första provpass för att se om tekniken fungerade och om det även fungerade för kroppen. Jag och äldsta dottern tog oss ner till Friskis&Svettis i Haninge där det finns flera kompatibla roddmaskiner.

tekniken fungerade. Jag fick hjälp av dottern att ansluta mitt pulsband trådlöst till roddmaskinen och därefter anslöt jag kabeln till min iPhone. Denna första gång krävdes en uppdatering av mjukvaran till kabelanslutningen, men sedan fungerade allt perfekt. röståtergivningen stod inställd på var 30:e sekund vilket kanske var lite i tätaste laget, så det blir glesare nästa gång.

När jag väl kom igång blev det ett pass på 4km. Det fanns ingen instruktör i närheten och jag letade heller inte upp någon som kunde kontrollera min teknik, men det kändes helt rätt. Vid det här första passet tog jag i måttligt för att inte göra mig illa och mest känna efter hur rygg och framför allt axel reagerade. Förutom att det var tungt och ovant, kändes det grymt bra. Detta första pass blev alltså 4084 meter på tiden 18:32 med ett medel på 33 årtag per minut. Det räckte för att bli trött och för att ryggen skulle få jobba lite.

Jag känner mig oerhört nöjd med den här träningsformen. Det kommer däremot inte fungera att gå på gym tillräckligt regelbundet. Det kräver ledsagare och det kan jag inte få tillräckligt ofta. Gymmet hemma ligger för långt bort för att det ska vara rimligt att jag tar mig dit och gymmet vid min arbetsplats som ligger betydligt närmare, vill inte ta emot mig med min ledarhund. Enda rimliga lösningen är att försöka få till denna träningsform hemma. Det skulle vara en perfekt metod för att få bort degen runt armar, axlar, rygg- och bröstmuskler igen och kanske kan smärtan och stelheten i axeln jobbas bort.

Väl hemma igen kände jag mig inte tillräckligt trött. Efter en kortare paus gjorde jag mig klar för ptt pass på cykeln med Zwift igen. Målet var ett tempopass på 30km och det kändes tungt och långsamt. Benen kändes trots det korta roddpasset, lite möra och nedre delen av ryggmusklerna som fått sin en chock av den nya träningen, kändes lätt ömma. Men jag körde på ändå, dock utan att ta i allt vad jag orkade. När jag cyklat 30km hade jag gott kunnat cykla ett varv till för att få ihop 40km, men avslutade främst på grund av middagstid.

När jag klev av cykeln och skulle analysera passet, var jag övertygad om att det inte gått så bra idag. Därför blev det en bra överraskning när det trots allt gick som ett lagom hårt pass. Genomsnittspulsen på 149 slag per minut visade att det inte alls varit så tungt som det kändes. På den flacka banan jag valde för dagen höll jag en medelfart på 38,1km/h vilket var förvånande positivt och medelkraften på 221 watt överraskade mig mest.

Det fanns en tid för bara några veckor sedan, då jag kämpade men aldrig kom över 200 watt i medeleffekt. Nu vet jag inte riktigt om jag skulle klara att hålla mig under 200 watt ens om jag skulle vilja. Den effekten utan att ens köra slut på mig själv på en relativt flack bana känns perfekt.

Imorgon går Zwift över till banan i Richmond och den är mer kuperad. Då blir det ett lite tuffare pass på 2 eller 3 varv för att se vad som händer.

Det går allt åt rätt håll. Om ganska precis två månader går den första tävlingen utomhus och jag är väldigt nyfiken på hur jag och min pilot, vem det nu blir, kommer att prestera då. Fortsätter det i den här takten kommer det bli ett bra år.

Här kommer statistik från cykelpasset:

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Posted from Stockholm County, Sweden.

Kommentera