Idag är det en sån där perfekt sommardag. 20 grader, sol, en lätt nordlig vind. Perfekt för lite utomhuscykling som omväxling.
Jag och ”MP” drog iväg vid 09:30 och siktet stod som vanligt inställt på Nynäshamn. Målet är perfekt och det går att köra ganska många olika vägar dit för att både variera distans och inte nöta samma gamla sträckor som alltid. Idag körde vi det vi kallar för ”innervägen” som går bland annat via Stora Vika. En ganska kuperad väg med korta upp- och nedförsbackar. Det blev en lite längre väg på nästan 6 mil och när vi susade upp för dom sista motluten in mot Nynäshamn kändes det i mina ben.
När vi rullade ner i gästhamnen slog alla underbara dofter och ljud emot än. Glass, nybakat, fisk från rökeriet och alla dom dofterna endast hav och båtar kan ge ifrån sig.
Vi slog oss som vanligt ner på bryggorna med kaffe och nybakad kardemummabulle och där är det inte svårt att bli sittande för länge. :)
När vi gav oss av hemåt igen valde vi ”utevägen” längs gamla Nynäsvägen hem. Den brukar vara rolig eftersom det går att köra ganska fort. Men inte idag. Jag kände direkt i dom första backarna att det skulle bli tungt på hemvägen. Det knep i låren och fanns inte mycket ork. Därtill hade vi motvind hela vägen hem. Jag tror vi gjorde vår sämsta tid på den distansen med nästan 15 minuter långsammare än våra normala tider.
Det var ganska skönt att komma hem och lägga upp dom värkande benen på bordet och dricka en kopp kaffe till. Jag grämer mig inte så mycket över det dåliga resultatet. Det är min nionde träningsdag utan vila så det är kanske inte så märkligt att det gick som det gick. Dessutom var frukosten ganska skral och inte minst, ett ganska hårt träningspass precis före läggdags igår kväll som fortfarande kändes av i benen.
På fredag har jag förhoppningsvis klarat min utmaning att ha genomfört träningspass 14 dagar i följd och efter det ska kroppen få vila lite.
Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Träning, Nynäshamn, Sommar