Kategori: Cykling

Idag släpptes den efterlängtade uppdateringen till Zwift innehållande nya tuffa banan i bergen. Det gör att det nu börjar kännas väldigt komplett med en flack, en lite backigare och en grym bana i bergen samt kombinationer av dessa för lite mer varierade rutter.

I den nya uppdateringen ingår två nya utmanande rutter, en ”Mountain 8”, en 60km lång rutt och en ”Mountain Pretzel” på 65km. Själva grundbanan verkar vara runt 30km och enligt uppgift 1900 meters klättring.

Ikväll blir det premiär i bergen och en uppföljare med lite bilder blir det helt säkert.

Här kan man se trailern för den nya uppdateringen. Klart häftigt!

Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning

Idag blev det så äntligen ett första träningspass efter mitt första löppass för i år. Det resulterade som väntat efter träningsvärken från helvetet. Så med dryga 200 mils cykling i benen i år, kan man lätt konstatera att helt andra muskler används vid löpning för den som trodde något annat. :)

Alltid efter kortare eller längre uppehåll i löpträningen, har min familj lika roligt åt mig när jag går som en skadeskjuten kråka i trapporna hemma. Ni som tränar mycket ben vet helt säkert att uppåt går ganska bra att gå medan nedåt är helt hopplöst, tvärt emot vad många kanske tror. Så den här veckan har jag roat mig att gå sidledes ner för trapporna med båda händerna i trappräcket som en mycket gammal man. :)

Men nu är det bättre igen. Träningsvärken gjorde sig bara lätt påmind idag, främst i muskelfästen runt knän. Så det kändes hög tid att veva ur benen lite. Det blev 2 varv och 32km på Richmond-banan i Zwift. Jag siktade inte på något rekord, utan mest på att röra på benen och få upp pulsen lite och fokuserade mer på ”tryck & dra”-teknik. Tyvärr kan jag i efterhand inte se om jag lyckades bra eftersom mitt wattmätare som annars kan ge sådana värden inte gör det just när jag kör i Zwift. Dessutom verkar jag ha tappat kontakten med pulsmätaren, för några sådana värden fick jag inte heller med idag.

Men det kändes bra att svettas lite och medeleffekten låg på 212 watt idag utan någon överdriven ansträngning.

Fredag och lördag blir det mer cykling och på söndag blir nästa löppass.

Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, tandemcykel, Zwift, Träning

Efter en lång tids flyt i träningen, gick det för första gången lite tungt den här veckans pass. Onsdagens 60km-pass kändes väldigt tungt, mest mentalt och ändå visade det relativt bra värden efteråt. Men jag lyckades inte få upp min medeleffekt över 200 watt. Därför blev det två vilodagar torsdag och fredag eftersom benen värkte och huvudet inte riktigt var med mig.

Idag blev det ett nytt 60km-pass och det kändes inte heller speciellt bra. Vid analysen efteråt var det sämre tid och sämre effekt än onsdagens pass, flera minuter sämre faktiskt. Jag kände tidigt att det inte skulle bli några rekord och gick därför in för ett lågintensivt träningspass istället med en medelpuls på 147bpm.

Men det är väl sådär, efter ett långt uppehåll gör man stora framsteg i början på vägen tillbaka och prestationerna överträffar varandra. När man börjar komma upp i nivå minskar framstegen och ibland blir det också lite bakslag. Då är det utmanande att hålla igång och inte tappa sugen.

Jag är så klart lite rädd för mentala bakslag nu när våren närmar sig och bekanta runt omkring börjar cykla utomhus, det som var det som mest av allt tog knäcken på mig i mitten av förra säsongen. Två av dom piloter jag cyklade med förra året har meddelat att dom vill satsa på egen karriär i år och jag inser att det blir svårt att tävla i den utsträckning jag önskar. Mina möjligheter till träning utomhus lär bli ganska små och då gäller det att inte tappa sugen igen. Jag har bestämt mig för att inomhusträningen inte ska bli min fiende igen och jag hoppas det ska fungera.

Just dessa dagar är jag inte så avundsjuk på utomhusträningen. Det är fortfarande svalt ute och köld är ingenting för mig. Då är det ganska skönt att sitta inne i solen som skiner in genom fönstret och fläkten och den öppna balkongdörren får släppa in vårvinterluften.

Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning

Det har länge funnits önskemål om en mer kuperad bana i bergen på den virtuella ön Watopia i Zwift. Nu har det börjat närma sig släpp helt klart.

En anställd på Zwift har postat en aktivitet på Strava som verkar visa den nya rutten och i den kan man utläsa att rutten verkar innehålla en 9,6km lång stigning med en klättring på ca 1900 höjdmeter och en genomsnittlig stigningsgrad på 3,8%. Därefter går det utför igen i 5,9km med en genomsnittlig lutning på 6,1%. Enligt den postade aktiviteten tog stigningen 30 minuter att genomföra och vägen ner igen ca 6 minuter. Det är antagligen en lagom tid för att trampa ur benen efter en sådan utmaning. :)

Idag har det också publicerats bilder på Instagram, så nu är det verkligen nära. Jag ser mycket fram emot den nya rutten som jag kommer kunna använda den återstående månaden innan utesäsongen börjar på allvar för att bygga mer muskler i benen.

Referens: zwiftblog.com

Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning

Idag slog tippmätaren i Zwift över till 2000km sedan min premiär i Zwift dagen före jul. Det känns ganska imponnerande.

Här är lite onödig data:

• Distans: 2000km
• Total tid: 57 timmar 51 minuter
• Totalt antal höjdmeter: 15216 meter
• Beräknad FTP: 247 watt
• Förbrända pizzor: 121st

Alla kurvor går i rätt riktning, vikten går ner, genomsnittlig puls sjunker och medel- och maxeffekt stiger sakta men stadigt. Tyvärr har jag inte noterat vad min beräknade FTP låg på när jag började med Swift, men det tog lång tid innan jag kom över 200 watt i medeleffekt och nu passerar jag snart förra årets värden. Innan utesäsongen är i full gång, är mitt mål att ha nått en FTP på 300 watt. Får se hur realistiskt det är.

Dagens pass bestod av 60km på den kuperade Watopia Figure 8-banan. Den är min klara favorit även om den är på sina ställen är sjukt jobbig, vilket ju faktiskt är meningen. Tyvärr fick min effektmätare ”spunk” idag av någon anledning och visar en maxeffekt på 1700 watt och således en medeleffekt på 332 watt, klart osanna värden. I mitten av passet var jag tvungen att kliva av cykeln och hjälpa döttrarna med smörjning av löpbandet och där hände något med effekten. Kanske när jag steg av cykeln. Sådant stör mig lite eftersom jag vill ha riktiga värden, speciellt sådana här dagar när det känns bra i kroppen. Men det måste ha varit en tillfällig peak vid avstigning eller påstigning av cykeln eftersom inga konstigheter syns i Zwift vad gäller hastighet eller liknande. Den var, som väntat, ganska låg.

Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning

I Zwift finns 2 upplåsningsbara priser för långa distanser, en så kallad ”Metric Century” där man cyklar 100km vid ett och samma tillfälle. Denna slutförde jag i början av januari. Den andra är en så kallad ”Imperial Century” där man cyklar 100 miles, dvs 161km vid ett och samma tillfälle och den slutförde jag idag. :)

Jag har laddat en stund för denna distans. 161km är en lång distans generellt och inomhus är det en verklig utmaning inte minst mentalt. Jag beräknade att den skulle ta ca 5 timmar att genomföra och idag var det alltså dags.

Jag satte mig på cykeln runt 14:30 idag efter att ha laddat med vattenflaskor, bars och gel. Jag kände mig motiverad att slutföra denna utmaning en gång för alla och inte spara den längre. Dom första 9 milen gick bra. Jag valde banan Watopia Figure 8 som är 3 mil lång per varv och 234 höjdmeter. Alltså en ganska kuperad bana med 2 flacka och 2 kuperade partier. Jag tyckte först att just denna bana var tung men lämpade sig väl för tempo- och intervallträning, men inte kanske för långa distanser. Den platta banan kändes å andra sidan alldeles för lätt.

Dom första 3 varven flöt på bra och jag låg lätt runt 220 watt i genomsnittlig effekt utan minsta anstränging. runt 10 mil var ett depåstopp inplanerad där min fru skulle servera kaffe, bullar och banan längs ”vägkanten”. Den sista och tionde milen fram till ”depåstoppet” gick väldigt tungt och jag sa till mig själv att jag får se hur det känns efter depån. Ett visst illamående började göra sig påmint, men så hade jag kört 10 mil och definitivt slarvat med näringsintaget under tiden.

Depåstoppet var juvligt och väldigt välbehövligt. Jag kände mig rätt utpumpad. Kaffet, kanelbullarna och bananerna försvann och sögs upp av kroppen så att jag nästan kunde känna det rent fysiskt. Jag hade som vanligt börjat få problem med rumpan och avsittningen gjorde gott.

När kaffet var urdrucket och vattenflaskorna påfyllda bestämde jag mig ändå för att fortsätta. ”Bara” 6 mil kvar och att sluta nu skulle innebära att jag ändå måste göra om det vid ett senare tillfälle. Det skulle helt klart inte bli roligare då. Så det var bara att köra vidare. Nu handlade det verkligen om att sätta upp delmål. Två hela varv + 1 mil återstod och att ha ett helt varv som delmål var nu alldeles för stort. Eftersom varje varv kan brytas ner i 3 partier satte jag varje parti som ett sådant delmål och till slut blev varje backe ett delmål. Nu handlade det inte längre om några 220 watt i genomsnittseffekt. Största boven i dramat var nog rumpan. Det är såvrt att ta i om rumpan protesterar och man börjar kompensera sittställningen och förlorar mycket på det. Att stå upp korta stunder var skönt. Nog för att det nöp i låren i dom tunga uppförsbackarna, men jag kände ändå att det fanns kraft kvar i benen.

När jag hade ett varv kvar tog jag min sista gel för att få mer enrgi den sista timmen och när jag rullade ut från det 5:e varvet och bara hade en mil kvar gick resten på vilja. Jag gjorde ett annat vägval för att få en platt slutspurt istället för den sista kuperade delen som annars väntade. Jag hade ändå inte så mycket att komma med längre.

För att få ihop 161km fick jag rulla fram och tillbaka lite på målrakan och när den jag slutfört distansen och en famfar spelades upp, tog det inte speciellt lång tid för mig att sluta trampa och komma av cykeln.

Jag var tvungen att sitta en stund. 4 liter vatten hade gått åt och två tröjbyten under tiden, men nu var det klart. Jag känner att jag kanske inte behöver göra om det här i brådrasket även om jag har en målsättning att göra en 18-milare före mitt första motionslopp på Gotland i mitten av april samt en virtuell Vätternrunda före den riktiga i mitten av juni. Vi får se hur det blir med det. ;)

Nedan följer lite fakta om aktiviteten. Men jag ska nog vara nöjd trots allt. Medelpulsen på 139 slag per minut säger mig att kroppen inte var så trött egentligen även om den är utslagen inklussive 18 minuters pauser för mat och toalettbesök och vattenpåfyllning. Den totala tiden blev 4:58 och den totala färdtiden 4:40. Medeleffekten blev till slut ynka 184 watt och min maximala effekt 466 watt och den maximala medeleffekten under 20 minuter blev 213 watt. Medelhastigheten för hela passet blev 34,5km/h.

Andra bloggar om: Cykel, Cykling, Paracykel, Tandemcykel, Zwift, Träning