Har funderat på det här ett tag. När DVDn bara var barnet började vi köpa film som man ville ha. först hade man fullt upp med att skaffa alla gamla filmer man antingen inte hade, eller hade på VHS som inte dög som format längre. Sedan gick tid och pengar åt att hålla sig uppdaterad med allt nytt som kommer. Numera i och för sig har köptakten avtagit. Dels för att vi ofta har problem med nya DVD-skivor i flera av våra DVD-spelare, dom hackar och hänger sig och det har blivit ett visst irritationsmoment. Sedan har barnen genom åren haft sönder ett icke obetydligt antal skivor som legat på golvet, trampats på och numera är så repiga att man kan använda dom som tvättbräda =)!
Men ändå, alla dessa filmer till trots.. Före jul gick Wallander-filmerna på TV. Några av dem har vi i hyllan, ändå tittar man på dem på TV. Tomtn är far till alla barnen, Göta Kanal och en hel drös andra filmer som går på TV som också står i DVD-hyllan, så väljer man ändå TVn. För att inte tala om alla Beck-repriser som gått och där dom sista 8 nu ska börja gå på TV igen. Alla dom där har vi i hyllan, men genast när man ser teasers om dem att de kommer på TV tänker man genast ”åh dom ska vi se!”
Och jag undrar vad allt detta beror på? Gillar vi reklamen? Duger inte pausknappen för att kissa och hämta mer godis och läsk? Eller är det bara det att man har sån slö fantasi och ingen egen vilja att man inte själv längre klarar av att känna att oj, nu vore det najs med en Beck-film? Nej, dom ska ses på TV, med reklam, i kronologiskt produktionsordning som TV bestämt och på tider som TV bestämt =)?
Andra bloggar om: Film, TV, DVD, Reklam, Reklamavbrott, Reklampaus, Tv-reklam
Posted from Stockholm County, Sweden.