Jaha, så trillade man dit igen =) Nu har vi åter blivit med kanin i hushållet så får vi se hur det går. Men den här gången är det i och för sig bättre förutsättningar.
Igår fick vi veta att en av våra grannar skulle göra sig av med sina två kaniner eftersom deras dotter växt ifrån dem och tror jag, flyttat hemifrån. En annan granne tog genast hand om en av kaninerna och då satte tjatet hemma igång med full kraft. Att dom vill ha en kanin är förvisso ingen ny grej, Jesper har länge sagt att hans högsta dröm är en kanin och/eller ett Playstation Pocket =)!
Själv har jag inte tyckt att det känts så kul att lägga ut en massa pengar på burar, mat och djur när risken finns att det blir vår, eller snarare mammas uppgift när nyhetens behag lagt sig. I den situationen hamnade vi ju i förra gången vi blev med nytt husdjur. Men den jävla kaninen bet alla utom Mia och var inte ett dugg trevlig och gjorde dessutom att vår fina inglasade balkong i lägenheten stank som ett sämre zoo och det som var min favoritplats blev en allergihärd av allt hö =).
Men nu har vi ju bättre möjligheter. En hel baksida som inte används eftersom den behöver göras om och kaninen som skulle få ett nytt hem var en utekanin, komplett med utebur och allt, och dessutom kostade gratis. Efter lite föräldrardiskussioner kom vi fram till att göra ett försök. Och ja, nu har vi en kanin igen!
Jag måste motvilligt erkänna att jag har klappat den och den bet mig inte och den springer inte och gömmer sig när barnen kommer fram till gallret. Buren är dessutom enormt stor och fin. Ett hemmabygge på ben, med rejält plåttak och isolerad och låsbar. Till buren fick vi med en enorm hage så att halva baksidan nu förvandlades till en kaningård.
Buren är byggd av tryckimpregnerat trä med plastat golv och isolerad. Den är 180x80x70cm. Rastgården med tillhörande lock har jag inte mätt men den är ungefär 2×1,80m och byggd även den i tryckimpregnerat virke och dubbla hönsnät i staketet samt enkelt nät i botten. Ett fantastiskt bygge i all sin enkelhet.
Vi hade förvisso tänkt lägga marktäckarväv och döda hela skiten och sedan trädäcka in i stort sett hela baksidan förutom någon rabatt men har ändå bestämt att låta det bero tills man känner att vi har råd att göra allt utan att det blir halvfärdigt eller att det blir nudlar i några år efterråt.
Just nu är barnen enormt ivriga att hjälpa till och vi har redan delat upp veckan i utfodringsdagar så att de får turas om med ansvar att ge kaninen mat. Just nu kan dom gott göra det tillsammans men när det med tiden blir jobbigt, eller under vintern när det inte är lika mysigt att gå ut och byta vatten 3–4 gånger om dagen för att det inte ska frysa, så kan det vara bra att man bestämt åtminstone det. En sak är då helt klar, JAG, tänker inte göra det. Byta vatten och ge mat någon gång då och då, ja visst. Men städa bur kommer inte att hända =). Och ärligt talat hoppas jag att jag har fel, att dom inte ska tröttna utan tycka det är kul med ett djur att pyssla om. Man lär sig ansvar och empati och lära sig att all lek inte bara är datorer och playstation =)
Nedan finns lite bilder. Vill du se mer, surfa in på Druvans sida.
Andra bloggar om: Djur, Husdjur, Kanin, Kaniner, Kaninbur, Kaninburar, Dvärgvädur, Barn, Barn Och Djur, Lek, Leka, Sony Psp, PSP, Playstation Portable, Playstation, Ansvar, Empati