Rånö 2009 del IV

Alla bilder hittar du på vår semestersida Rånö 2009.

Så var det då över för denna gången och det känns inte bra. Vi hade först planerat att stanna en vecka till själva utan våra kompisar om samma stuga fanns ledig. Grannstugan blev förvisso ledig nästa vecka men då hade vi redan styrt om den budgeten på resan till Gotska Sandön. Och egentligen tror jag väl barnen hade ruttnat om vi stannat en vecka till. Fast man vet aldrig! Det man vet helt säkert är att nästa vecka förmodligen kommer bjuda på kanonväder och att jag hade behövt mer vila, mer bastu, bad i havet och promenader.

Igår var det dagen D som barnen hade längtat efter, lördagsgodisinköp i Rånö livs. Vi gick dit efter lunch och åt lite glass och satt en stund på bänkarna innan några av oss blev otåliga efter en kort stund och ville tillbaka till stugbyn. Jag ville nog helst gå och ta en öl på Rånö Källan en sista gång och förstod nog inte vad som var så brådis med all tid i världen. Men jag känner ju själv rastlösheten av att ligga på en strand hela dagarna och vi har väl alla olika sorters rastlöshet. Och jag hade ju kunnat välja att stanna om jag velat.

Igår kväll grillade vi lax och åt färskpotatis och romsås. Grillningen över vedeld lyckades aningen bättre men det var fortfarande svårt att få det färdigt fort.

Efter maten tog vi en sista bastu. Det har verkligen känts perfekt med det upplägget detta år. Tidigare år har vi gått till duschrummen som knappt kunnat leverera något vatten och det har varit svårt att skölja ur håret. Men i bastuhuset fanns 2 duschar som minsann inte snålade på vattenflödet och dessutom hade riktigt varmvatten. Så i år har jag kunnat tvätta håret massor med gånger och aldrig känt mig sådär skitig som tidigare år. Det hör i och för sig till och man blir ju inte skitig på samma sätt som i stan tycker jag.

På kvällen igår satt jag som vanligt och täljde träflis till brasan i öppna spisen. Vi var ju tvungna att elda upp den sista veden mest för att det går och är kul än för att det behövdes någon värme. Jag har täljt mycket den här veckan, som en sorts ro för själen, bara sitta och tänka på kniven, flisorna och inget mer. Men igår slant jag och skar mig i fingret. Det tog inte så illa, ett hack i höger sida på pekfingret som var ganska djupt men fortfarande bara i hudlagren. Men det måste ha träffat någon blodåder för det blödde som helvete. Så nu går jag med bandagerat höger pekfinger, mitt viktigaste finger och hoppas det läker fort. Men jag tog det som ett tecken på trötthet, okoncentration och att jag redan var på väg hem i tankarna.

Men packningen tog vi inte tag i förrän idag på morgonen. Ganska bra kontroll och vana så det gick fort att få ihop väskorna och bära ner dem till båten. Och nu när vi varken hade matkassar eller läsk och öl att släpa på, blev packningen väldigt minimal. Såklart blåste det en del idag igen, men fortfarande västlig vind ca 11 sekundmeter. Vackert väder och inte så mycket sjö, faktiskt inte ens gäss på vågorna trots att det blåste så mycket. Så på det viset är vindriktningen bra.

De andr agick till Waxholmsbåten straxt före 12-tiden och vi la ut precis efter 12. Hem gick det att köra lite fortare, 27 knop över mysingen gjorde att resan tog 15–16 minuter. Framme på marinan lastade vi ur och packade bilen och när allt det där var klart hade inte ens Waxholmsbåten hämtat upp dom andra på Rånö ännu.

Så vi rotade fram badkläder och susade ut över vattnet igen, bara en kort bit till Kaffeholmen straxt utanför viken där marinan ligger. Det var säkert 17-18 grader i vattnet, bet lite i tårna men klart badbart. Blåste lite och växlande sol.

På väg hem maxade vi båten. Fick upp den i 38,5 knop. Jag lyckas tydligen inte få upp den över 40. Lekte lite med powertrimet för att få den i rätt läge i sjön men det gick inte fortare än så. Dock hände något med powertrimet eftersom det inte längre gick att hissa upp eller ner drevet när vi lagt till. Något elfel eller hydraulpumpen som inte klarade belastningen. Jag blev mest trött och ledsen efter att ha lagt ner dryga 40000kr på drevservice =( Så jag drog på kapellet, klappade hejdå och på återseende. Får kika på det där i veckan och hoppas att det är något lätt. Fast det är det ju sällan.

Och nu är vi hemma, tvättmaskinen går redan och barnen pysslar som galna i sina rum som alltid när vi kommer hem från att ha varit borta någon längre stund. En ganska trivsam stämning och känsla förutom det där vemodet att det ännu en gång är över, långt till nästa gång och en känsla av att ”batterierna” som var så tomma bara börjat få nytt liv.

En sak är dock säker, att vi återvänder nästa år!

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.