Efter en dryg vecka med Mac Mini i huset är det svårt att känna annat än en växande förälskelse och fascination! Och det är en sån där skön fascination på flera plan.
Först är det såklart deras design och format som jag skrivit om tidigare. En Mac Mini är som ett CD-fodral i bredd och djup och som 2 dubbel-CD på varandra i tjocklek. När man ser vilken bordsyta en sådan enhet tar upp, undrar man varför PC-världen är så vansinnigt långt efter! Trots sin storlek har den ändå 5 USB-portar, nätverk, displayport och Firewire och dessutom slot-in-CD. Därtill är den helt tyst!
Snabbheten och kvalliteten är också en sån grej man inte kan låta bli att reflektera över. Vi har haft DVD-spelare sedan 1996 eller 1997 och hunnit samla på oss ett antal 100 DVD-filmer. I alla DVD-spelare vi haft har filmer — både gamla och nya — hackat mer eller mindre. Men hittills har det inte hackat en enda gång i Mac:ens DVD-spelare. Snabbheten är också påtaglig, att starta program och surfa på internet. För mig är det egentligen inget speciellt eftersom jag redan tidigare hellre väljer Linux för att surfa textbaserat och läsa mejl hellre än från min Windows-dator.
Vi är en ganska datortät familj och trots att de stora barnen har egna datorer, hamnar dom ändå alltid i vardagsrummet vid Mac:en och slåss om vem som ska få sitta där. Det måste vara ett ganska gott betyg =) Och inte tror jag det bara är TV-skärmens storlek som drar!
Det som nog fascinerar mig mest är nog tillgängligheten. Med stöd för både syntetiskt tal, utmatning i punktskrift och förstoring för synsvaga blir det en väldigt komplett lösning. Inte heller det är något nytt i datorvärlden. Det som är unikt är att allt är integrerat i operativsystemet, klart att användas direkt, utan någon som helst installation! Både tal och förstoring aktiveras och avaktiveras lätt via kortkommandon på tangentbordet vilket också gör det väldigt smidigt att växla mellan seende och icke seende användare.
Jag har bara kört skärmläsaren VoiceOver en dryg vecka och jag behöver mer tid på mig såklart för att tycka något på riktigt. Jag behöver både lära mig Macs operativsystem och skärmläsarens funktioner vilket gör det lite mer besvärligt än om man bara ska lära sig en skärmläsare i Windows.
Windows i sig kan jag ju redan utan och innan. Och jag har jobbat steg för steg med epost, internet, musik och film och filhantering och börjar få kläm på det nu. Skärmläsaren VoiceOver jobbar på ett lite annat sätt än vad jag är van vid. Dels kan man nog säga att även om man har en punktdisplay inkopplad, behövs nog talet ändå mestadels. Skärmläsaren är objektorienterad. Man flyttar sig mellan verktygsfält, tabeller, textområden, HTML-områden. Och vill man komma åt något i exempelvis ett verktygsfält måste man aktivt gå in i det för att komma åt knapparna i det. Det gör å ena sidan att det blir en väldans massa tangentbordstryckningar, men å andra sidan hoppar man väldigt snabbt förbi saker man inte behöver komma åt vilket kanske gör navigeringen snabbare jämfört med hur man jobbar i Windows.
Det jag just nu känner som en nackdel med sättet att navigera med tangentbord och tal, är väl främst att jag upplever en begränsad överblick om var jag är och var saker finns på skärmen. Dock tror jag det mer handlar om att jag jobbat aktivt 10 år i windows och med skärmläsaren Jaws från Freedom Scientific och endast en vecka med VoiceOver och ett operativsystem som för mig är helt nytt. Så med det i åtanke, går det riktigt bra och fungerar riktigt bra!
Andra bloggar om: Datorer, Apple, Macintosh, Mac, Mac Mini, MacBook, MacOs, OSX, OSX Leopard, Leopard, Snow Leopard, Safari, iTunes, Assistiveware, iVox, VoiceOver, iPhone, iPhone 3GS, Synskada, Synskadad, Synskadade, Blinda, Skärmläsare, Tillgänglighet