I januari i år ställde vi oss i bostadskö efter snart fem år som husägare. Orsakerna till att vi valde att göra så är många och en del av det skrev jag om i Januari.
Då ställde vi oss i två bostadsköer, i den ena på fyror som skulle bli väl så trångt för vår familj samt en stor 6-rumslägenhet. Den ville vi såklart allra helst ha men tyvärr fanns det bara en av den typen just där vi vill bo och hyresgästen som bott där har gjort det de senaste 13 åren. Och ofta så är det ju så med den typen av lägenheter att det inte är samma omsättning på dem som på mindre lägenheter.
Idag briserade en bomb i hushållet när ett mail från en av bostadsköerna förkunnade att den så hårt önskade 6-rummaren nu blir ledig och att vi var en av dem som får erbjudande på den. Enligt tidigare besked från hyresvärden är vi inte först i kön men inte särskilt många före.
På uppmaning att ringa hyresgästen och boka visning rusade vi såklart iväg och tittade på lägenheten nu ikväll. NÄRA till mataffärer, köpcentrum och pendeltåg, centralt är bara förnamnet. Lägenheten ligger högst upp på 7:e våningen och är i etage. 2 sovrum, kök, badrum och vardagsrum på bottenvåningen samt 2 sovrum och vardagsrum och duschrum på övervåningen. Dubbla balkonger och hörnlägenhet. Den fick lite minuspoäng för de dubbla vardagsrummen som väl inte var exakt det vi önskade. Det innebär att 2 av barnen trots allt får dela rum eftersom jag vägrar sova i ett vardagsrum. Jag kan tycka att dubbla vardagsrum är lite slöseri på yta även om det kan vara bekvämt om man kan inreda dem med soffa och TV så slipper man slåss om spel och kanaler. Ett klart I-landsproblem och jag hade som sagt föredragit ett femte sovrum.
Men det var ändå med en förväntansfull känsla i magen vi lämnade och mot sin vilja och förnuft började planera hur allt skulle gå till, var man skulle placera alla barn, hur skönt det vore att kunna gå ner till mataffären när man glömt något utan att som idag behöva gå nästan 4km.
Men det är till att börja med 2 hinder att passera. De som är före oss i kön — hur många dom nu är — ska antingen tacka nej allihopa eller falla på inkomstkrav och skuldfrihet. Och när det blir vår tur ska vi helst klara inkomstkraven. Allt detta bör vi få besked om i mitten av nästa vecka och då dyker nästa berg av sysslor och frågor upp. Ett hus ska göras i ordning och säljas — hur fan man nu gör det? Man ska ha tur och få det sålt i rätt tid till rätt pris för att inte behöva ligga med dubbla boendekostnader vilket är uteslutet. Men just det känns som angenäma saker att ta tag i i jämförelse.
Allt är inte bara bra med den nya miljön. Som vi bor idag bor vi i kanten av ett stort område av skog och promenadvägar och kan egentligen gå flera mil på små grusvägar. Men för att bara kvällsrasta hunden är det väldigt nära. Lägenheten vi drömmer om ligger väldigt centralt och det kommer bli klart längre till rastningsmöjligheter av den mer korta snabba sorten. Det är mitt största dilemma. Resten är nog bara fördelar.
Vi får se hur det går, fortsättning följer…
Andra bloggar om: Familj, Barn, Bostad, Boende, Bostadskö, Bostadsmarknad, Bostadsmarknaden, Hus, Villa, Radhus, Hyreshus, Hyresrätt, Lägenhet, Haninge, Handen, Blinda, Synskada, Synskadade
*hoppas hoppas* Det är inte bara ni som blir glada utan även vi här hemma och Mormor (Morsan) log och gick runt och hoppades hela dagen igår när vi fick höra!:) Så mysigt med barnbarnen nära och att dom kan komma oftare utan massa tjaffs med gång, cyklar och bussar tycker mormor!:)
Det med rastning löser ju sig. Det finns ju alltid alkisskogen en halv minut därifrån!:P mohaha
Och jag får min kära syster närmare och kan umgås mer och inte bara snacka telefon!:D
Jag håller åxå alla tummar jag har!
Låter som någon tant som trillat av pinn så att den nya lyan blev ledig. ;) Hoppas ni får den! Ska hålla en tumme! :) Rastningsdilammet löser sig säkert. Det måste ju finnas lite gräs någonstans, tycker man.
Nejdå hon var vid god hälsa men skulle flytta eftersom alla barnen flugit ur boet. Ja gör det, håll båda!