Besök hos Kolmårdens vargar del II

I söndags avled en vargskötare inne i varghägnet på Kolmårdens djurpark. En av de rutinerade djurskötare som fött upp några av vargarna, gick ensam in i hägnet för att, enligt uppgift, träna vargarna och hittades senare död inne hos vargarna.

  • artikel i Aftonbladet – Hon var i vargarnas våld . i 30 minuter
  • Det är en mycket tragisk och sorglig händelse på flera sätt, naturligtvis för djurskötarens anhöriga och hennes verk och det hon ändå åstadkommit. Tråkigt även för djurparken och för vargarna. Detta innebär sannolikt slutet på besöken inne hos vargarna och ett trist tillskott i vargdebatten helt säkert.

    Hösten 2010 besökte vi vargarna på Kolmården och även om min egen upplevelse var storslagen fanns ju antydningar som visade att det kanske inte var lämpligt för alla att besöka vargarna. När vi skulle gå in fick vi en mängd instruktioner för hur vi skulle bete oss, bland annat inte ta med kläder och sådant vi var rädda om och om vargarna fick tag på något, kläder, kameror etc, så var de för evigt förlorade och att starta dragkamp med vargarna var inget alternativ.

    Jag kände mig aldrig rädd inne i hägnet, vördnad och stor respekt var vad jag kände där när vi gick in genom grindarna och en tydlig känsla av att detta skulle jag aldrig få uppleva igen.

    Inne i hägnet gick vi till några stockar där vi satte oss och vargarna tassade runt oss och var väldigt nyfikna.

    DDe flesta vargarna strök runt bakom oss vilket jag antar att de gör och jag reflekterade över hur olika vargarna betedde sig mot oss besökare.. Varken jag eller min fru eller våra 2 vänner var rädda. När en av vargarna kom och la sitt huvud på min axel bakifrån, lutade jag kunden mot hans nos och klappade honom på bogen. När han sedan tog bort sitt huvud och gick vidare längs raden av människor saknade jag redan ögonblicket som säkert varade max 5 sekunder. Andra besökare fick sina kläder sönderrivna bakifrån. Om det var lek eller att de kände av rädsla vet jag inte, men jag tolkade det som att vargarna hos en del människor tydligt kände av rädslan.

    När vi suttit där på stockarna en god stund reste vi oss och gick ett varv i parken, ivrigt åtföljda av några av vargarna. Det fotograferades en hel del och vid ett tillfälle tog en varg tag om handleden på min fru för att få tag i kameran som vi för allt grus i parken inte ville bli av med :) Den kvinnliga skötaren ingrep och tog konflikten med vargen varefter även vi var lite försiktig med att ha kameran för mycket hängande och dinglande.

    Mot slutet av besöket var det en tjej som lade sig ner på marken, eller om någon av vargarna buffade omkull henne, och där kändes det som om det var fara på färde. Djurskötaren ingrep blixtsnabbt och fick upp tjejen på fötter igen och signalerade tydligt att det där inte var OK! Alla vi andra tyckte nog att det var väl vårdslöst även om vi inte fått några förmaningar om att inte ligga ner vad jag kan minnas. Men ändå förstod man liksom det olämpliga i att göra så.

    Men som sagt, nu är det sannolikt slut på besöken inne hos vargarna och kanske är det lika bra. Jag är själv glad att jag hann uppleva det.

    Vi har många olika upplevesler av besöken inne hos vargarna och alla är inte lika positiva. I Aftonbladet kan man läsa Svante Lidéns version av sitt besök, Vargen slickade mig i ansiktet.

    Andra bloggar om: , , , , ,

    Posted from .

    Kommentera