Ibland gör man dåliga val i livet och då menar jag riktigt dåliga som man ångrar länge, länge!
Jag har alltid varit båttokig. Jag brukar säga att jag är född i en båt, men det kan ju inte stämma när man är född den 13:e mars :) Man kan mycket väl vara gjord i en båt och kanske är det det. Eller så är det bara det sociala arvet. Uppvuxen vid och påhavet i alla former av båtar och landstigit på massor med öar och sovit över i tält, vindskydd och en trång ruff och jag har bara älskat det!
Hela min tonårstid spenderade jag all tid jag kunde på en brygga, i en kajak, segelbåt eller om det gällde att i hög fart flyga fram över vågorna i en snabb motorbåt.
Jag är lärd att inget är omöjligt och att man är så stark som man vill och man kan göra allt. Därför hittade vi lösningar för kommunikation under vattnet när man dök eller hur man får instruktioner om hur man ska styra i höga farter och i ljudet av vrålande utombordsmotorer. När jag åkte vattenskidor med min bror som båtförare, kunde jag lita på honom att oavsett när jag släppte skidan eller gjorde ett åk ut åt sidorna, fanns aldrig några farliga hinder i närheten och vi hade tecken för att öka och minska farten eller när man släppte ena skidan för att åka på bara en vattenskida.
När jag paddlade själv på vattnen utanför landstället på Muskö använde jag ibland en lång lina fäst i bryggan eller en ljudfyr för att alltid veta vart bryggan fanns.
Att inte fortsätta med det intresset som vuxen vore så konstigt så att jag inte ens kan föreställa mig det. Jag väntade bara på rätt tillfälle att skaffa egen båt. Och när jag gjorde mitt första försök hade jag för bråttom. Jag hittade ett vrak till träbåt på en marina nära Waxholm. Tanken var att ha en brukbar båt men gärna med lite lätt arbete på, men det här var något helt annat. Min pappa avrådde vänligt men bestämt men jag lyssnade inte. Båten skulle aldrig flyta och när jag nyktrat till och insåg det var jag 10.000kr fattigare och lät en fiskare på Muskö elda upp skiten. Jag kände mig så klart lurad både av säljaren men främst av min egen panik att få en egen båt och jag kände mig inte så ite dum. Det till och med är jobbigt att skriva det och att ha båten bland gamla båtar på sajten.
Men sedan gick det bättre. 2001 köpte jag en Boghammar Weekend Cabine som både flöt och fungerade men dess träöverbyggnad var i lite för stort behov av renovering och jag upptäckte rätt snart att båtar med centrala delar i trä inte heller var min grej.
1999 köpte kompisen en ny båt, en stålbåt av typen Hollänsk stålbåt som vi sen gav namnet Galadriel. Jag följde med på resan ner till Lidköping och hämtade båten.
Som alla tonårskillar blir kär i alla tjejer man möter, blir jag nog kär i alla båtar jag möter och den här var inget undantag :) Jag minns faktiskt hur jag sa redan under färden hem från Lidköping att ”om du någon gång tänker sälja henne, ring mig!” Det är ju normalt inte så stor idé att säga det till en nybliven båtägare så självklart fick jag bara ett skratt tillbaka. men jag var allvarlig.
Men ibland ska man ha tur och allt kommer till den som väntar och allt det där. 4 år senare tröttnade kompisen på storstadslivet och köpte en stor gård i trakten av Lidköping och han ringde faktiskt — eller om det var jag som ringde honom när flytten var ett faktum. ”Jo du, det här med din båt!” Så var det nog om sanningen ska fram. Möjligen hade han ringt ändå men det är inte helt säkert.
Jag fick ett pris och därmed extremt bråttom att sälja min Boghammar. Den såldes vintertid på land och i mitten av februari tittade vi för första gången på den båt vi snart skulle köpa.
Vi körde hem Galadriel i mitten av maj och behöll båten i ganska precis 2 år. Sedan tog någon form av rastlöshet över och jag började leta båt igen. Jag har egentligen inget bra svar på varför. Galadriel var helt rätt båt för mig, stor och rejäl och man kunde stänga om sig och vi som alltid har många med oss när vi åker ut på sjön kunde ta med mycket folk.
Att sälja Galadriel var ett mycket dåligt beslut och det blev från den dagen svårare för mig att bibehålla mitt båtintresse.
Men det har tagit mig 7 år att förstå det, en del saker går inte så fort. Jag har haft en Bonum 25 och sedan hösten 2008 en Windy 22DC och valet av båt har bara varit sämre för varje gång. Nu är det inte mycket som fungerar att göra själv längre och det har blivit ett intresse som mer än tidigare är beroende av andra för att jag ska kunna utöva det.
Mitt mål är nu att försöka ändra tillbaka eller helt sluta ha båt. En båt som galadriel lär jag nog inte hitta igen lika lätt, men något liknande och med en massa tur, kanske något ännu bättre!
Andra bloggar om: val, Valmöjligheter, Hav, Havet, Vatten, Öar, Båtar, Båtliv, Kajak, Paddling, Segelbåt, Segling, Motorbåt, Vattenskidor, Fiska, Fiske
Posted from Stockholm County, Sweden.