”Pappa ska resa bort :(”

Nu när det bara är några veckor kvar börjar barnen reagera, alla på sina egna sätt. En blev arg, tyckte att pappa kunde dra, en tycker det är extremt häftigt och hon var stolt, den minsta har redan börjat få separationsångest, ledsen och gråter och tänker mycket. Jag är ingen barnpsykolog utan bara förälder, men alla varianter av reaktioner känns ytterst logiska och typiska respektive personlighet och jag känner djupaste respekt för dem alla och alla bottnar säkert — hoppas jag — i samma oro och saknad. En månad är en mycket lång tid. Aldrig har jag varit borta längre än en vecka och då kunnat kommunicera flera gånger per dygn både via telefon, SMS, Facebook etc.

Vid kvällens nattning sa minsta tjejen ”pappa, jag har gjort ett halsband som du ska ha på dig när du åker. Ett sånt där tjockt så du inte glömmer mig.” Sen tänkte hon lite och tillade ”om alla i familjen rör halsbandet glömmer du inte dem heller för vi har ju känt varandra hela livet.”

Det är inte svårt att bli rörd och inte så lätt att hålla ögonen torra. Det blir en tuff match för pappa, hans prins och hans prinsessor!

SVT – Mot Alla Odds officiella hemsida

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.